lördag, mars 31, 2007

Jag överlevde natten

Jag överlevde. Nu ska jag åka till stan och vaccinera mig mot kolera och gula febern.

Fast det beror inte på gårdagens trauma, utan på att jag ska till Indien om en vecka. Jag, Maryam, Jytte och Helena ska ha det galet i Goa.
Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: , , , , , , , ,

fredag, mars 30, 2007

Vi ses kanske igen

Hypokondri är en sjukdom. En väldigt allvarlig sjukdom.

Nyss satt jag i soffan, lugn och avslappnad. Tills jag plötsligt fick syn på mina händer. De var blåsvarta. Huden såg döende ut. Tittade mig i spegeln. Samma sak med kinderna. Herregud, när hände det här? Kände jag mig inte väldigt trött? Och hade gjort det en längre tid? Släpade mig till badrummet, tvättade av mig och borstade tänderna. Det blåa var borta.

En teori är att det var mina mörkblå jeans som torrfällde. Återkommer imorgon, om jag överlever natten.

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: , , ,

Ebbas tröstlista

Det är inte precis så att jag hyllar Ebba von Sydow. Det har jag skrivit om här: Ebbas mamma var nog aldrig nöjd och här: Anti-Syddan-blogg. Dessutom kommer jag alltid osökt att tänka på filmen The Stepford wives när jag ser henne.

Men det är otroligt sorgligt att se hur alla mediemänniskor, fundamentalistfeminister och fashionistas rovgirigt och hämndlystet kastar sig över en tjej född 1981 som givit sig in på ett av de svåraste jobb man kan ha, chefredaktör. Och metoderna de använder sig av är riktigt vidriga. Hon är överklass (ingen orsak till dödsdom i vårt land vad jag vet), hon har oproportionerligt ansikte med felvända ögon, hon är självcentrerad, mallig, ytlig, maktgalen och jag vet inte vad.

Litet skick och fason får ni väl ändå ha, som min farmor skulle sagt. Ebba räckte inte riktigt till som chefredaktör, nej. Upplagan har sjunkit och folk har sagt upp sig på redaktionen, ja. Men skäll då på Bonniers som satte henne på ett för hårt prov. Hon har degraderats genom att omplaceras till webredaktör på tidningens hemsida, sant. Men tryck inte ner hennes ansikte i gyttjan. Hon har gjort ett bra jobb med VR´s nätsatsning. Det kommer hon säkert att fortsätta med.

Och jag kommer fortsätta att hävda hennes rätt att finnas till, samtidigt som jag konmmer fortsätta tycka att hennes värderingar och ideal är uppåt väggarna. Därför Ebba, kommer här en liten lista på saker du kan ha att trösta dig med:

En stor bytta Ben& Jerrys-glass. Fat free of course.
Säsong 6-boxen av Gilmore Girls
En heldag på Sturebadet. Treat yourself med spa-paketet Stures Lyx. 4 125:- men det är det värt!
Slå till på den där Oscar de la Renta-klänningen för 3 135. Euro. Litet dyr, det får erkännas, men det finns inget bättre lyckopiller än shopping.

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: , , , , , , ,

Tack Rut!

En av mina favoriter i riksdagen är Rut. Det är dock ingen kvinna, utan Riksdagens Utredningstjänst som förkortas så. Rut har nu kollat om det stämmer som moderaterna sa före valet, att deras skattesänkning till största delen går till låg- och medelinkomsttagare.

Det stämde inte alls, visade det sig. Tvärtom. De med lägst inkomster får ut minst av skattesänkningen*.

Nu ska dessutom klyftorna ökas ytterligare genom att förmögenhetsskatten sänks. Det ska betalas med att det blir snålare avdrag för pensionssparande i deklarationen. Två tredjedelar av förmögenhetsskatten betalas av de tio procent i Sverige som har de högsta inkomsterna, över 43 000 kr i månaden. Med andra ord samma grupp som redan gynnats av skattesänkningen ovan. Titeln Det nya arbetarepartiet är ledig igen.

*Enligt den fördelningspolitiska analys som RUT gjort tillfaller 40,7 procent av inkomstskattesänkningen de 20 procent av inkomsttagarna som har de högsta inkomsterna. Alltså de som tjänar över 27 500 kr i månaden. 80 procent av inkomsttagarna tjänar mindre än så.
När utredningstjänsten dessutom väger in effekterna av höjd a-kasseavgift med mera blir fördelningen ännu snedare. 45,9 procent av nettoinkomstökningen tillfaller de 20 procent som har de högsta inkomsterna.
I sin rapport skriver RUT: ”Det nuvarande grundavdragets konstruktion med ett puckelformigt utseende gör effekten av jobbskatteavdraget relativt sett mindre fördelaktigt för de lägre decilgrupperna.”


Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: , , , , , , ,

torsdag, mars 29, 2007

Livets små mysterier

Ibland passerar man saker som sätter fantasin i rullning. Det här till exempel.
Vem? Varför? Undrar vad som hade hänt?
Jag funderar också ofta på om det där paret som satte sina namn på en gatsten i hörnet Götgatan-Folkungagatan fortfarande är gifta? Ni vet, de där, jag har glömt vad de hette, som lät gravera in med metallbokstäver i gatstenen, "Här träffades X och Y det och det datumet. Nu är de gifta och har en son." Vad händer om de skiljer sig? Går någon av dem dit och bittert bryter upp stenen då?

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: , , , , ,

Det får vara måtta på folkligheten

Annika Anderssons blogg läser jag en makalös historia om den nytillträdde landshövdingen Per Unckel (m). De nya moderaterna är visst riktigt urmodigt bruksortsgamla. Men det får man kanske förstå. Någon måtta på folkligheten får det ju vara.

Har man en fru som heter Tutti så är det väl dessutom ofrånkomligt. Eller hette hon Titti? Tutti, Pippi och Fnitti. Nåt Kalle Anka-namn var det iallafall. När jag var på TP (intern slang för Tessinska Palatset, det vet väl alla?) för en tid sedan och bevistade installationen av den nya hövdingen, kunde jag inte låta bli att tvångsmässigt upprepa namnet hela tiden. Hej, hej, Tutti, kul att träffas! Per, glöm inte att hälsa Tutti från mig!

Tror jag fick någon släng av Tourettes syndrom. Det händer mig ideligen i de fina salongerna. Kuk.


Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: , , , , , , , , , ,

onsdag, mars 28, 2007

Elak på låtsas

Kommentar från sonen, som nyss gick förbi mig där jag satt vid datorn, belåtet gnäggande åt någon spetsfundighet jag hittat på:
- Och så klagar man på barn som spelar dataspel! Vad är det för skillnad mellan att blogga och att spela dataspel? Du är ju elak på riktigt, i dataspel är man bara elak på låtsas.

Vadå, jag? Elak?

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: , , , ,

Favorit-Bamse


DETTA ÄR ETT TEST. MIN FÖRSTA MOBILBLOGG:
Den här bilden sitter på väggen i mitt rum på jobbet. Sammanfattar min ideologi rätt hyfsat faktiskt. Som Bamse säger, "att betala skatt är ett sätt att hjälpas åt."
Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: , , ,

Om en häftig hemläxa...

... skriver Maryam i veckans nummer av Aktuellt i politiken. Läs här hur det gick när hon kom till mig med en klump i magen.

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: , , , , , ,

tisdag, mars 27, 2007

Stackars, stackars ledare

Så här efter sista delen av ordförande Persson kan jag inte känna annat än sorg. Stackars människa. Han borde ha satt sig på traktorn direkt istället, och sluppit detta lidande. För det är just det som dominerar. Lidandet, denna självömkan och övertygelse om att ingen förstår, att alla andra är idioter*.

Och plötsligt kommer jag på var jag har sett det förut: Dokumentärserien Wallenbergs som SVT sände i början av året.

Peter Wallenberg har också rykte om sig att göra kontroversiella uttalanden, heter det. Han provocerar och finner nöje i det. Han har ett häftigt humör, kan brusa upp och vara krävande för sin omgivning. Han skräder inte orden och har en nykter människosyn.

Hm, inte helt olikt...

Så här skrev Carl Hamilton i Aftonbladet om serien:
Det har funnits ett drag av självömkan i Wallenbergs retorik. Han har tyckt så förskräckligt synd om sig själv. Så mycket makt, så mycket pengar och så mycket av det gratis, att hälften kunde räcka. Men häften har å andra sidan aldrig räckt.

Undrar om det räcker för Göran persson nu?


*Utom kungen då. Där tycks finnas någon slags solidaritetskänsla, "vi har det likadant, han och jag".

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: , , , , , , ,

måndag, mars 26, 2007

Handplockade framtidsnamn går på blytunga events

Nu vet jag varför jag alltid trott att alla andra gör så balla grejor. Ryktena ljuger.

I Dagens media läser jag:
Hemligt (s)-möte på Prime
"Kvällen innan Mona Sahlin valdes till partiledare på partikongressen i förra veckan hölls ett blytungt internt socialdemokratisk strategimöte med flera socialdemokratiska framtidsnamn i pr-byrån Primes lokaler i Gamla stan i Stockholm."

Jag var där. Det var ett vanligt seminarium. Intressant, absolut. Men blytungt? Vi pratade om en modern fackföreningsrörelse. Superporrigt, va?

Så här är det. Prime PR har den goda smaken att då och då bjuda in en brokig blandning av människor, från vänster till höger, för nyfikna och eftertänksamma samtal. Det har de gjort länge. Ofta på fredagar, av den enkla anledningen att många då inte har så bråttom till andra möten.

Men journalisten Andreas Henriksson fortsätter i konspiratorisk ton:
"Sammankomsten låg strategiskt inbokad just innan det socialdemokratiska studentförbundet hade en välbesökt fest på restaurang My ju ju senare på fredagskvällen, uppger en källa för Dagens Media."

Det var inte alls strategiskt. För oss hemliga konspiratörer blev det faktiskt litet jäktigt att försöka täcka båda evenemangen.

Tråkigt, men hädanefter måste jag nog dra bort hälften ur alla skojiga artiklar jag läser.

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: , , , , , , ,

Ålderstecken

Vi har en ny digitalbox. När marksändningarna slutade för ett par veckor sedan var man som ComHemkund (våndan av det har jag tidigare beskrivit) tvungen att byta sin gamla box mot en ny. Detta av någon anledning som jag hitills inte lyckats lista ut. Det skulle ske på ett särskilt utlämningsställe, och det var därifrån en upphetsad sambo ringde och undrade om vi inte skulle lägga till litet pengar och istället få en specialbox med jättestor hårddisk som man kunde spela in program på? Det lät ju bra, så vi klippte till. Fortfarande har ingen av oss en aning om hur man använder den. Vi tvingas gå fram till TV:n varje gång vi ska ändra ljudet.

Det måste vara ett ålderstecken. Förut kastade jag mig över alla nya teknikprylar och läste hela ivrigt hela bruksanvisningen för att lära mig alla finesser. Nu orkar jag inte bry mig.

Ser också i Jespers blogg att tågluffande numera räknas som något en gammal tjatig föräldrageneration ägnade sig åt för länge sedan. Vafan! Sååå länge sedan är det väl inte?
Eller är det?

Men jag kollar iallafall inte på Fråga Doktorn på TV.
Ännu.

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: , , , , , , ,

söndag, mars 25, 2007

My precioussss!

Om jag fick sätta värde på olika saker i mitt liv så skulle tid komma väldigt högt på listan. En helg obruten av inbokade aktiviteter känns som en stor lyx.
När helgen är full av aktiviteter bryter jag ner tiden i mindre beståndsdelar. En ledig förmiddag känns då som en ocean av tid. Allting är relativt, liksom. Nu har det varit ett par fullbokade helger i rad, och jag bevakar min tid alltmer höklikt.

I förmiddags var jag bjuden på brunch. Jättetrevligt, särskilt som jag faktiskt aldrig varit på någon förut. Men eftersom lördagen varit knökfull och natten kort, satte jag väckarklockan så snålt som möjligt. Jag hinner ändå, bara jag är litet effektiv, tänkte jag och somnade som en nöjd Sir Väs. Försök därför förstå kamikazeuppdraget när sambon försiktigt skakade liv i mig och sa att det var dags att skynda sig på. Väckarklockan visade ju att det var 19 minuter kvar tills jag behövde gå upp! - Nitton minuter kvar, din idiot! väste jag och kurade ihop mig till en boll inuti duntäcket. Döm om min nattsvarta ångest när han meddelade att det hade blivit sommartid.

Ondska. ren och skär ondska.
Fast brunchen var god. Smoothies, plättar, färska bär och nypressad apelsinjuice.

Sen såg jag att det hade blivit några gula prickar på gräsmattan. Det var blommor.

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: , , , , ,

fredag, mars 23, 2007

När blir skolan mogen för barnen?

Flera kommuner vill införa flexibel intagning till skolan. Så här argumenterar de: Barn mognar olika snabbt och har hunnit olika långt i sin utveckling, inte minst beroende på när på året de är födda. Därför borde skolan ha intagning olika tider på året, inte bara i augusti.

Det låter ju bra och vettigt. Men när man funderar ett varv till så infinner sig en del tvivel. Är det verkligen barnen som ska anpassas till systemet istället för tvärtom? Även om alla barn i en förskolegrupp tillsammans tar det högtidliga klivet in i skolan på hösten, så borde skolan kunna anpassa sin undervisning och sin gruppindelning så att alla bemöts på den nivå de för tillfället befinner sig.

Jag har också en hemsk misstanke: Vi är mitt uppe i en babyboom och många kommuner har svårt att leva upp till lagen och erbjuda förskoleplats inom tre-fyra månader. Det gäller särskilt nu på våren, då inga barn lämnar förskolan för att börja i skolan, som på hösten. Simsalabim, vilken behändig lösning det vore om några tidigt utvecklade och duktiga barn (flickor?) lämnade sin plats för att börja i skolan på våren! Det är en händelse som ser ut som en tanke att diskussionen om "flexibel skolstart" har en tendens att alltid dyka upp a) på våren när förskolans grupper är fulla och inga platser blir lediga och b) de år det är stora bebiskullar och därmed förskolebrist.

Nej, det är bättre om kommunen och skolan ser över sina fyrkantiga system med klassindelning och istället anpassar sig efter varje barns individuella nivå och behov, oavsett vilket år eller vilken årstid de är födda. Egetnligen är det en fråga om flexibilitet. Men är det barnen som ska töjas och böjas eller är det skolan som behöver bli mer flexibel? Jag tycker inte att det är barnens skolmognad som ska avgöra när de är redo att hoppa på tåget. Det är skolan som behöver bli barnmogen. Vad tycker ni andra?

"If a man does not keep pace with his companions, perhaps it is because he hears a different drummer. Let him step to the music which he hears, however measured or far away."
Henry David Thoreau

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: , , , , ,

torsdag, mars 22, 2007

GB gör en insats för queertänkandet

Jag har jobbat för ett jämställt samhälle länge, till och med innan jag blev politiskt engagerad. Med tjej- och killgrupper, med personal i förskolan, fritiden och skolan, som föreläsare, kurshållare och författare. Under de här åren har mycket gått framåt, men på ett område kan bara stavas backlash: den kommersiella världen.
När mina pojkar var små var det relativt lätt att hitta röda och blå kläder på både tjej- och killavdelningarna. Idag är det omöjligt. I lekdaksaffären hade man garvat ihjäl sig om man sett rosa och blå avdelningar.

Jag skrattade också stort den gången på bussen då en tant fick för sig att sonen var en flicka, eftersom han hade en blommig liten rock på sig. - Vad söööööt hon är! Tills jag suckande påpekade att det var en pojke. Då ändrade hon tonläge till ett mörkare: - Vad lååångt han kan kasta nappen! Och så funkar det. Tjejer får uppmärksamhet för hur de är ÄR och killar för vad de GÖR. Om man fortsätter att ge tjejer saker som underlättar för dem att VARA och killar får saker som uppmanar dem att GÖRA, så cementerar vi killrollen som den uppfinnande och presterande och tjejrollen som den passiva och medspelande.

Därför blir jag inte förvånad, utan mest oändligt trött när jag hör GB:s marknadsdirektör i P1 morgon uttala sig om den nya, rosa, stjärnformade glassen med glittersmink i pinnen: - Nej, den är inte riktad till flickor, utan även till killar och pensionärer.


Reportern: - Men hallå, glitter, smink och så namnet - Girlie? Har inte GB något samhällsansvar?


Marknadsdirektören: - "Alla har samhällsansvar. Det är därför vi har den här glassen och säger att den är för alla". (Sic!)


Lyssna en gång till: "...vi säger att den är för alla".


Det var tamejfan det finaste jag hört. GB gör en insats för queertänkandet. De säger till alla småkillar att det är fint att gilla rosa stjärnor och glittersminka sig. Jag är rörd.


Jag tänker också ta mitt samhällsansvar och passar därför på att som valfrihetsalternativ till GB rekommendera SIA Glace, Åhus Glass eller Triumf-glass. De är dessutom godare. Och min tilltro till konsumentmakten leder mig till den kvalificerade gissningen att Girlie-glassen är borta ur sortimentet nästa år.

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: , , , , , , , , , ,

onsdag, mars 21, 2007

Bitterfittan

Aftonbladet frågade för en tid sedan sina läsare Vad irrriterar du dig mest på i Stockholm? Man kunde välja mellan
- förseningar på SL
- bilköer
- långsamma kassörskor
- babblande fjortisar på tunnelbanan,
- hånglande kärlekspar
- barnvagnar som körs i bredd och blockerar trottoaren
- gnälliga pensionärer
- arroganta överklasstyper
- gatumusikanter
- caffe latte med alldeles för mycket mjölk
- kattbajs i sandlådan
- frispringande hundar
- vädret
- folk som inte plockar upp hundbajs

De där sakerna har dock ett gemensamt. Det är övergående plågor. När man kommer in i hemmets lugna vrå slipper man plågoandarna.

Ha, ha, HA. Ihåligt skratt.

Det är ingenting mot den mentala och ljudmässiga nedskräpning jag får utstå i mitt eget hem.

Sms-signaler. Den var inte rolig ens första gången jag hörde den, tänk er då att höra den varannan minut under ett entimmes viktigt TV-program: "I am George W Bush and I have apporoved this message". Efter ihärdiga påstötningar ändrades den till en vidrig röst som på bred skånska sa: "Sms? Vad är det för djävla påhitt?" Vid det laget såg jag ut som Munchs "Skriet" i ansiktet, varpå sms-signalen ändrades till ett barnskratt som ska föreställa porlande och gulligt men som istället framkallar spykänslor.

Det diskreta lilla pip som meddelar att ett sms inkommit i telefonen är uppenbarligen totalt ute. Det särskiljer inte mottagaren från alla andra mainstreammänniskor och är därför bannlyst. Jag kan meddela att det har en stor fördel: Jag vet att det är till mig, för jag är den enda som har det.

Ringsignaler. Ryska nationalsången sjungen av klämmig manskör. Kommentarer överflödiga.

Badrummet. Är det någon naturlag att 15-åringar måste duscha i 35 minuter?

Kattsand. Är det bara jag som ser att katten skiter?

Blommor. Trevlig grej, men när det kommer till vattning gäller även här nånannanismen.

Sådärja. Nu har Bitterfittan gnällt färdigt för idag.
Vad irriterar dig?

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , ,

Många småpåvar är det...

Det är dags för Stockholm att bestämma sig för hur regionen ska utvecklas. Det är det med jämna mellanrum och varje gång brukar de enskilda kommunerna göra litet som de vill iallafall. Man snackar ihop sig om en regional utvecklingsplan som det tar massor av människor flera år att ta fram, men sedan smyger sig egenintressena på. Förra gångn var 2001, då man bestämde sig för att Stockholm skulle växa med hjälp av flera kärnor istället för bara en stor och växande stadskärna. Det gick väl sådär.

I min kommun, Solna, var de flesta partier överens om att det var smartare att vi byggde hos oss, nära stan, istället för att det byggdes långt utanför stan så att folk fick sitta i bilkö in till stan genom Solna. Hellre husen här än genomfartstrafiken liksom.

Efter ett par år stod det dock klart att idén spruckit. Ytterförorterna tänkte nämligen likadant. Så nu får vi både genomfartstrafiken och våra egna nybyggen och de bilar de medför.

Idag ska jag på ett möte och träffa regionplanedirektören, Sven-Inge Nylund. Han är en av de smartaste människor jag träffat. Tyvärr har han en rätt hopplös uppgift i att få regionens ppolitiker att dra åt samma håll, när alltsammans bygger på frivillighet. Nu finns ju lyckligtvis Ansvarskommitténs förslag för mer samlade och beslutsföra regioner. Därför har jag en idé: Sven-Inge får bli klok och rättvis kung i vår nya storregion Stockholm-Mälardalen.

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: , , , , , ,

tisdag, mars 20, 2007

Aldrig mera test



What Famous Leader Are You?
personality tests by similarminds.com

Maryam blev Kennedy, Magnus var Clinton och Nathalie Moder Teresa. Jättekul. Jag ska aldrig, aldrig, aldrig mera göra nåt larvigt test.

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: , ,

Lagom hål i huvudet

Svenska Spel har skapat en ny logga, som ska visa att företaget är ansvarsfullt och vill förhindra spelmissbruk. (Ja, jo, ungefär som att Philip Morris vill att folk ska sluta röka då...)

Vad är det då för budskap som ska finnas med på all Svenska Spels reklam i framtiden? "Spelmissbruk kan förstöra din privatekonomi, krascha ditt äktenskap och ödelägga hela ditt liv"?
Nej, "Spela lagom!" ska det stå.
Det är kanske ett koncept som reklambyrån kan pitcha vidare till Alkoholkommittén eller Mobilisering mot narkotika? "Sup lagom!". "Knarka lagom!".

Svenska Spels reklam är omfattande och aggressiv, t o m värre än i många andra europeiska länder. Vinstchanserna är minimala, en bråkdel av SP:s vinster går tillbaka till spelarna. Allt detta vet alla välutbildade och välavlönade människor som inte är ett dugg desperata efter en spelvinst. Men det är inte till dessa som Svenska Spel vänder sig, utan till alla hoppfulla fattiglappar och naiva lycksökare som fortfarande hoppas på att bli den där en på miljonen som vinner. Dem säger sig nu Svenska Spel villiga att hjälpa, bland annat med en hemsida där de kan göra upp en budget och "se över sin situation" (sic!)

Hyckla lagom!

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: , , , , ,

måndag, mars 19, 2007

Mona tar tillbaka bollen

Det är lustigt hur några ord i ett tal kan tolkas som en omsvängning av politiken.

Igår poängterade Mona Sahlin att vår arbetslinje innehåller två delar; rätt och plikt. Är det en omsvängning? I så fall från vad? Jag vet inte hur många gånger jag under valrörelser stått och citerat den gamla arbetarrörelsedevisen "Gör din plikt och kräv din rätt" I den ordningen, brukar jag tillägga för säkerhets skull.

Men några eller någonting har gjort att socialdemokraterna inte uppfattats så. Är det precis som i skolpolitiken, där vi efter ett tag blev så ivriga att vidareutveckla de politiska visionerna att vi glömde tala om grunden? Grunden, som handlar om att kunskap är makt och att skolans främsta uppgift därför är att ge alla elever möjlighet att få den kunskaper som krävs för att nå sina drömmars mål. Men istället pratade vi om Värdegrundsarbete, Elevinflytande, Hälsosam skola, Tid för Reflektion, Lärande ledare, Utvecklingssamtal.
Bra och viktiga saker, en del av dem t o m förutsättningar för att kunskapsmålet ska gå att uppnå. Men var det så vi sa? Tog vi det i den ordningen? Nej.

Sa vi att vår jobbpolitik handlade om skyldigheter och rättigheter, i den ordningen? Nej. Vi pratade om system, om ersättningsnivåer, arbetsmarknadspolitik, sjukpenninggrundande inkomst och turordningsregler.

När de viktiga planhalvorna stod tomma, blev det förstås några andra spelare som fyllde dem. Folkpartiet, som vi en gång i tiden utvecklat skolpolitiken med, stod ensamma där. Och moderaterna såg en spelöppning i vår bortglömda arbetslinje.
Det är synd att det ska behöva uppfattas som en omsvängning av politiken när nu Mona går in på planen och tar bollen. Men så skönt att hon gör det!

Ikväll är det debatt mellan Reinfeldt och Sahlin i Aktuellt kl 21. Äntligen.

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: , , , , , , , , , , , ,

söndag, mars 18, 2007

Cred, Mona!

En stor eloge till Mona, som troget suttit i sin stol i plenisalen under så gott som hela den 345 minuter långa allmänpolitiska diskussionen. Här syns hon vid ett av de sällsynta tillfällen hon gick utanför salen, här för att kort hälsa på vår länsdelegation.

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: , ,

Spaning på Googlefight

Så här såg det ut när man körde en Googlefight mellan Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt i förra veckan. Mona vann med 1 200 000 träffar mot Fredriks 1 130 000.

Så testade jag att göra om fighten idag, efter Monas val och tal. Naturligt nog har antalet träffar på Mona Sahlin ökat, med 80 000 till 1 280 000. Vad som är mer förvånande är att Fredrikträffarna har minskat med 50 000, till 1 080 000 stycken. Kolla själv.

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: , , , , ,

Röster utanför talarstolen 3

Erik Boman:
- För att vinna nästa val måste vi vinna storstadsbornas hjärtan. Men utan resten av länet är Stockholm ingen storstad. Nu krävs gränslöst samarbete mellan (s) i län och stad för skapa vår storstadspolitik. För visst är det märkligt att Stockholms Arbetarekommun är den enda i länet som inte är medlem i Stockholms läns partidistrikt. Ett sådant äktenskap tycker jag borde diskuteras på kongressen.

Vem har bästa Paris Hilton-posen?














































































Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: , , ,

Vi är bara vänner, väldigt goda vänner
















































































































Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: , , , , ,

Monas första tal - direkt från salen

- Oj, vad jag har längtat efter den här stunden, började Mona sitt första tal som partiledare. Den sjunde kvinnliga partiledaren i socialistinternationalen. Sträck på er, alla kvinnor i hela arbetarrörelsen, för det här gäller er också.
Mona berättade om stödet hon fått av Gunnar Sträng, den äldste ledamoten i riksdagen, när hon som ung kom in där. Nu tar vi fighten, precis som Gunnar gjorde, mot högerkrafterna som försöker försvaga sammanhållningen mellan människor. Den fighten måste vi ta tillsammans, fack och parti. Arbete åt alla är vårt viktigaste mål, men också vettiga arbetsförhållanden. Moderaterna säger sig försvara kollektivavtalen, men vill försvaga facket. Det går inte ihop.

Vi tar fighten för frihet åt individen. Frihet är nåt mer än valfrihet, som högern begränsar den till. Frihet är att få utvecklas genom utbildning, välja sin kärlek, få makt över sitt eget liv utan att trampa på andra, frihet att få förverkliga sitt livs äventyr. Det kräver att alla tar sitt personliga ansvar. Låt oss ta tillbaka frihetsbegreppet och göra socialdemokratin till den frihetsrörelse den är!

Men vi måste inse att vi är i opposition. Med ödmjukhet och god lyssnarförmåga måste vi bena upp valförlusten och försöka förstå varför människor inte litade på oss. Kritik är inte farligt. En återkommande fråga från partimedlemmarna har varit: - Alla ska med, men vart ska vi? Vi försvarade systemen mer än det som systemen är till för. Maryam från Solna skrev i en artikel nyligen: Bygger ditt politiska engagtemang på maxtaxa i förskolan eller på enhetstaxa i kollektivtrafiken, subventionsgrader, sjukpenninggrundande inkomst? Det gör inte mitt iallafall.
Vi behöver en nyfiken och eftertänksam eftervalsdebatt. Valanalysen är en start, inte en slutpunkt. Vi måste öppna upp partiet för nya grupper, ta tillvara teknsika möjligheter, ta inspiration från forskning, kultur och näringsliv. Vi ska lyssna på dem, nyfiket.
Förnya och bredda ledarskapet. Interndemokratin måste förstärkas. Laget är alltid större än jaget. Ett sånt ledarskap gör mig och oss starkare. Vi ska vara medborgarnas företrädare, inte systemens.

Olof Palme sa en gång till oss unga SSU:are: Ni blir den första generationen som inte får misslyckas, i alla fall inte på tre avgörande områden; jobben, miljön och freden. Jag vill lägga till välfärden.
Först och främst måste ni ha en obändig framtidstro.
Moderaterna säger: Vi är inte politiker, vi är moderater.
Vi är socialdemokrater och därför är vi politiker.

Dessa var de ämnen Mona uppehöll sig kring i sitt tal. Jag kan inte återge det rättvist, dessutom finns det utlagt på partiets hemsida, men några stycken ska jag försöka dela med mig av.

Om Miljön:
Det är inte det landet som siste tar steget ur fossilsamhället som vinner, det är precis tvärtom.
Det behövs både samhällsansvar och personligt ansvar. Vi vet att det här brådskar, till skillnad från regeringen. Miljöfrågan är lika stor som kampen mot klassamhället var för hundra år sen.

Om jobben:
Vi har all anledning att vara stenhårda i vår kritk mot regeringens sätt att hantera jobbfrågorna, men vi måste också vara ödmjuka, för vi har inte lyckats själva i kampen mot sjukskrivningarna, diskrimineringen, stressen. Det handlar både om rättigheter och skyldigheter.
De som är litet för unga, litet för gamla, inte fysiskt perfekta, har ett namn som är litet svårt att uttala. Det är dem vi ska ha för ögonen när vi utformar vår jobbpolitik. Människor måste få återkommande chanser att utbilda sig, vi måste hitta nya, smarta sätt att kompetensutveckla sig, ge personligt stöd och lösningar för både arbetstagare och företagare. De entreprenörer jag möter är eldsjlar, långt ifrån näringslivets toppskikt och direktörslöner. De behöver stöd för att möta globaliseringen. Låt oss ta med dem i framtidsdiskussionen om jobben.
Förra året anmäldes 600 000 nya platser på arbetsförmedlingen. Ändå växer långtidsarbetslösheten. Littorin slaktar arbetsmarknadspolitiken. Han är moderaternas svar på Lasse Brandeby. Men han bad ju åtminstone om att få bli utröstad!
Tjänstesektorn är den största och snabbast växande sektorn. Låt Maud Olofsson hålla på med sina hushållsnära bävrar, så utvecklar vi hela tjänstesektorn.

Feminismen:
Ta kampen mot de låga kvinnolönerna. Hur länge ska vi acceptera att kvinnor gör de viktigaste jobben i vård och omsorg som vi inte klarar, fölr 16 000:- i månaden? Moderaterna pratar om att vi måste bort från bidragsberoendet och så inför de vårdnadsbidrag! Dessa nya kameleonter ska nu ut och jag kvinnorna och deras röster. Jag säger bara: Spring!

Barnen:
Hur har barnen det i vårt välfärdssamhälle? Vi kan allt, är välutbildade, har all teknik, men hur är det att växa upp i denna tid av val och snabbhet? Ångesten att välja fel, att inte hinna med, inte passa in. Stressjukdomar, alkohol, droger, tjejer som skär sig, ätstörningar, samtal till BRIS ökar. Finns här en koppling tilld en individuella prestationen? Hur kan vi erbjuda pauser och trygghet?

Om de kommande årens utmaning:
Det handlar om att blicka längre än så. Den svenska ekonomin är stark, men inte så stark att den klarar ännu en borgerlig härdsmälta. Mona, som var med och fixade krisuppgörelsen 1992, då Reinfledt ägnade sig åt interna strider och gamla MUF-bråk, sa att hon nu längtar efter att möta honom i debatten. Om han vågar.

Slutligen utrikespolitiken:
Vi har ägnat oss för mycket åt inrikesproblemen ett tag. Nu är det dags att återupprätta socialdemokratins utrikespolitiska engagemang. Klimatförändringarna hotar alla, jobben flyttar inte till centralorten längre, utan över kontinenter. EU är den bästa motkraft vi har. Använd den! Med EU.s utvidgning har vi befäst den demokratiska utvecklignen på vår egen kontinent, nu är det dags att vidga cirklarna. Till Sudan, Afrika, Palestina, Irak. Så släppte hon en välkommen nyhet: Jan Eliasson och Margot Wallström ska leda en ny, internationell arbetsgrupp, som ska utveckla och leda vår utrikespolitik inför nästa val! Välkommen tillbaka Margot!

Stödet för flyktingpolitiken är vekare idag än på 70-talet, då flyktingarna kom från länder närmare vårt. Vi måste få alla kommuner att bidra till flyktingmottagandet. Sverigedemokraterna kallar Zlatan en "osvensk företeelse". Men Zlatan är svensk. Det är Sverigedemokraterna som är en osvensk förreteelse! Här lånade Mona ut micken till Olof Palmes röst, från talet från 1982 som även Latin Kings har med på sin skiva "Mitt kvarter".

Oftast är politik vardag, tråkigt harvande, kommunala förordningar och frånvaro av stolthet och visioner. Monas tal var tvärtom.

Jag skrattade, jag grät och jag klappade händer så hårt att min ring blev alldeles bucklig.

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: , , , , , , , ,

lördag, mars 17, 2007

Partiet tackar dig för dina insatser

Den blev omfattande, avtackningen av Göran persson. Och lååång.

Anneli Rydé sjöng ”Åh vilken karl” och pussade Göran på munnen. Sedan ville han pussas en gång till. Anitra satt framför mig, så jag kunde tyvärr inte se hennes min.

John Crispinsson ledde sedan en lång utfrågning av olika människor som funnits i Görans närhet under de 11 år han varit partiledare. Hårdmjukingen Göran Persson, kallade han GP. Det hade denne ingenting alls emot. Så ska en bra lärare vara, tyckte han.

GP talade hoppfullt om sin framtid: - Nu kan jag kanske spela ut hela mitt register?!

Sedan följde en räcka stänkar och flikar av allt GP sagt och gjort under sin partiledartid.
Han myntade begreppet Det Gröna Folkhemmet. Det gjorde han bra. Riktigt bra.
Vi måste borde kunna avsätta minst 1 procent av BNP till miljöåtgärder. Det vore bra för tillväxten av nya jobb också, enades han och Stefan Edman om. Låtom oss gå ner från Oljeberget. Volvo och Saab får se upp. De måste ner i bränsleförbrukning. Därefter följde en poetisk hyllning till daggmasken.

Wanja lovade att facket bättre skulle omfamna uppgiften kring det gröna folkhemmet och önskade lycka till i spenaten.

Den gamle centerledaren Olof Johansson sa att han inte kunnat tacka nej till att vara med på denna avtackning och medgav att Göran var uppskattad långt utanför de egna leden. Men de konstaterade ömsesidigt att de inte skulle haft mandat för någon partikoalition.

Sveriges styrka är befolkningens kunskapsnivå, sa GP sedan. Då kom Görans f d medarbetare in på scenen med alla sina barn i ett långt demonstrationståg. När GP reste land och rike runt och predikade för folk att de måste föda fler barn, tog medarbetarna honom på orden. Alla var barnlediga samtidigt! På Williams plakat stod det "Göran är en superman".

Komikern Göran Gabrielsson gjorde en perfekt Göranimitiation och konstaterade att Reinfeldt misslyckats med att ha egenskaper och sidor som komiker kan göra något roligt av. Där också. Sedan blev det maktkamp mellan de två Göran om vem som skulle resa sig upp. Göran vann.

Vilken är din bästa egenskap? frågade komiker-Göran. - Jag är en person med förmågan att snabbt glömma, blev svaret.

- Jag kanske låter precis som du, och då har jag ett problem.

Ingvar Carlsson berättade om hur han upptäckte GP: - Han var blyg och tillbakadragen på den tiden.

Plötsligt blixtrade det till och blev intressant: -Vi måste ha en kvalificerad nättidning och fler riktig bra bloggare, fastslog GP. (Hmpf! Ett tips till den nya partistyrelsen är väl att börja med kongresstekniken...)

Tillförordnade SSU-ledaren Mattias Wepsä avtackade genom att överräcka en arbetsoverall som det stod "Socialist av förnuft och rättfärdighet, sörmlänning av födsel och försyn" på. Det är GP´s favoritslogan. Han tog tillfället i akt att håna vårt partidistrikt, Lenet. - Det låter ju som ett toalettpapper. (Leni, Göran, det heter Leni, precis som en av dina exministrar. )

Sedan äntrade Frälsningsarmén scenen och sjöng "O store gud". Då kände jag att det var läge att gå ut.

Nu sitter jag och väntar på att det ska ta slut. Det känns inte vidare hoppfullt, för nu har han börjat laga strömming på scenen.

Man skulle kunna säga att Görans avtackning liknar hans karriär: Det började bra, men sedan undrade man när det skulle ta slut.

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: , , ,

Röster utanför talarstolen 2

I S-kvinnors monter möter jag Tara Twana, där hon säljer t-shirts där det står "Mona för president". Om hon hade haft en minut i talarstolen hade hon pratat om föräldraförsäkringen. Det räcker inte med varannan damernas, nu måste vi vidare!

Mattias Kristensson är en ung SSU-are som kommit hit för att lyssna. Om han hade haft chansen skulle han ha talat om hållbar utveckling. - Så att jag och mina barn och barnbarn kan ha bra liv i framtiden. Tänk om Sverige blir översvämmat?
Cecilia Dalman Eek har kommit upp från Göteborg över helgen för att besöka kongressen. Hon vill prata om konflliktlinjen människa - natur. Vi har länge trott att det räcker med litet ny teknik, men det gör det inte, det vet vi ju nu. Hur vore det att klimatsäkra partiet? Titta på våra resor, boende, mat när vi träffas t ex. Vi vill gärna stifta lagar som gör det möjligt för alla, men vi måste börja med oss själva.


Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: , , , ,

Röster utanför talarstolen


Anita Ljusberg, 69 år från Solna, är strålande glad och entusiastisk över att Mona Sahlin blivit vald till partiledare:

-Vi medelsvenssons är väl bra, men partiet kan inte bara bestå av oss! Med Mona kommer många som tidigare inte röstat på oss både rösta och bli medlemmar, säger Anita.

-Sen läste jag i tidningen att hon gillar att gå på Bruce Springsteen-konserter med kändisar. Hon har en sådan bred bekantskapskrets, det är så man får in nya perspektiv! Med Mona kommer varenda kvinna att rösta på socialdemokraterna, avslutar Anita.

Jag möter Mussa Selim korridoren utanför kongresshallen. Han är här på besök från Trollhättan. Om han hade en minut i talarstolen skulle han förmodligen prata mest om hur häftigt det känns med kongressen, där vi för första gången valt en kvinnlig partiordförande och sin känsla av att det här går vägen 2010!
Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: , , , ,

Vad är en sossefrisyr? RÖSTA!

Tidningen Fokus skriver i sitt senaste nummer om framtidens tunga namn inom socialdemokratin. Bland dem finns Jytte Guteland, nominerad av länet till nästa förbundsordförande i SSU. Om henne heter det inte bara att hon tillhör makteliten, utan att hon dessutom har ”sossefrisyr”.

Det sätter igång min fantasi. Vad är en typisk sossefrisyr? Jag beslöt mig för att ta reda på det.I filmen Legally Blonde hade Reese Witherspoon 27 olika frisyrer, en för varje scen. Under inspelningen åtföljdes hon ständigt av 4 frisörer. Om Jytte skulle göra samma sak, skulle det gå en frisör på varje 1000-tal medlemmar i ungdomsförbundet. Det låter sig nog inte göras.

Här är istället litet inspiration för Jytte, som hon kan använda när hon står framför spegeln och kammar sig på morgonen. Jag och Jon Worth har anordnat en web-enkät så att alla kan rösta på den frisyr de tycker är mest sossig.
Klicka HÄR för att rösta på killfrisyrerna och HÄR för att rösta på tjejfrisyrerna.

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: , , , ,

Hur använder man en minut?

Jag funderade länge på hur jag skulle använda den där minuten i talarstolen. Alla från vår delegation skulle gå upp och tala om sina hjärtefrågor, vilket de naturligtvis gör helt rätt i. Frågan är bara vad man hinner säga på en minut? Jag kanske skulle bli så nervös att jag kom av mig, eller bara hinna säga hälften? Kanske jag skulle skita i alltihop?

Men så kom jag på en idé. Varför inte låta alla som hade nåt på hjärtat säga det här på bloggen istället? Alla ombud som inte vågade gå upp, eller kom av sig, eller bara hann med en bråkdel. Alla som var här som åskådare. Alla därhemma. Visst kan man skicka ett mail till vem som helst i partistyrelsen vilken dag man vill, men gör folk verkligen det?

Göran Persson sa i sin öppningshälsning: Det finns inget större förtroende, något som är så fint som att få föra andra människors talan. Därför är det just det jag bestämt mig för att göra.

Här kommer det första inlägget, som är från jenny i Solna. Hon är varken åskådare eller ombud, så hon skickade med det här brevet med mig till kongressen:

Hej Mona och partistyrelsen!

Jag vet att fler har sagt det men det måste upprepas, varför rösta på sossarna?
Vi kan prata om arbetslöshet och maxtaxor etc. men för de allra flesta är detta inte huvudskälet till att rösta rött. (Jag tror snarare att det för många har precis omvänd effekt!)

En socialdemokrat blir "sosse" i huvudsak av ideologiska skäl. Välfärden i det svenska samhället är viktigt, det är något vi är stolta över och det är socialdemokratin som ger förutsättningar för detta.
Ledord för oss är rättvisa, jämlikhet och stöd till den svaga. Förutsättningar för att Sverige skall kunna genomföra detta är att vi alla hjälps åt!
Vi är sveriges arbetarparti, men vi måste också bevisa att vi är tjänstemännens, akademikernas och egenföretagarnas parti. Vi har en politik för alla och den politiken handlar om kvalité, långsiktighet, delaktighet och utveckling. Frågor som miljö, förebyggande hälsovård, kvalitétssäkring och ett tryggt åldrande kan vara några frågor. Men centralt får vi inte fastna i sakpolitiken, vi måste visa att vi har större visioner än så.
Inom partiet finns de ideologiska tankarna och idéerna men vi måste jobba stenhårt och målmedvetet för att konkretisera dem och nå ut med dem!

Med förhoppning om en stark och utmanande socialdemokratisk politik!
Hälsningar Jenny Hjalmarson, 33 år från Solna


Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: , , , ,