Om hela 8-mars-spektaklet kunde man som Eva säga: Gone fishing. Tänkte jag, trött, luttrad och cynisk. Tills jag kom till Sundbybergs ABF-lokaler i går kväll.
Jag och Sumpans oppositionsråd Helene skulle tala om kvinnors sjukskrivning på temat "Sjuk av underordning". Ni känner till problemet: Kvinnor som jobbar deltid blir sjukast, för de har så svag ställning på jobbet och sedan sliter de ut sig hemma för ungar och man. Och sedan har vi de Duktiga Flickorna som blir sjuka för att de jobbar för mycket, tar på sig extrauppgifter för att de får höra hur duktiga de är och utöver det drar samma lass med vård av hem, barn, sambo och dessutom kropp. Friskast är de som jobbar lagom mycket och man och ungar på full delning av hemarbetet.
Nu blev det litet svårt, eftersom en stor del av publiken bestod av folk som inte hade så där totalperfekt kläm på akademisvenskan. En iransk sång- och dansgrupp hade bjudits in och tagit med sig familj och vänner. Och väl var det, eftersom publiken annars hade varit en tredjedel så stor. Nu blev det istället ett kortare snack och desto mer sång och musik. Ursvenska tanter försökte hänga med i persiska sångtexter och en 80-årig iransk farbror sjöng helhjärtat med i Ååååh tjejer, ååååh tjejer. Så grymt skönt.
Och dansen. Varför är det så laddat i traddo-svenska miljöer med dans? Dansas gör det för att para sig, typ. Om det inte är folkdans. Här blev det spontandans med snygga moves som inte anspelade på sex, med unga balla tjejer och gamla tanter som sket fullständigt i sina valkar eller sina onda knän.
Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: internationella kvinnodagen, Sundbyberg, Iran, kvinnor, dans, tjejer
1 kommentar:
Dansas gör det för att para sig, typ.
Vad tänker du på för dans då? Jag är ute och dansar styrdans/pardans varje vecka och det är inte så jag ser på dansen *ler*
Skicka en kommentar