Falska slagord

Sossarnas nya kampanjverktyg har lanserats. Via nätet kan man själv hämta hem affischoriginal och enkelt göra sitt eget kampanjmaterial. Så här fint kan det bli till exempel!

Några andra som har haft roligt med ett enkelt hemsidesverktyg är AIK-fansen. Här lanserar de den nya sidan för HIFDIF - samarbetet som med slagordet "Tillsammans kan vi" ska försöka slå AIK. Hi hi, litet kul faktiskt.

Läs även andra bloggares åsikter om AIK, HIF, DIF, Solna, politik, kampanj, kampanjverktyg, socialdemokraternaoch annat intressant

Rött ljus på

I England har brottsbekämparna kommit på nya kul metoder minsann! Ett speciellt fult rosa ljus som gör acne extra framträdande belyser gångtunnlar för att jaga ungdomar på flykten. En annan taktik är högtalare som sänder ut en irriterande, hög ton som bara kanuppfattas av personer under 25, samt - håll i er nu - musik av Barry Manilow!

Frågan är om inte gångtunnlarna i o m detta riskerar att bli tillhåll för 50- och 60-talister utan finnar, men med taskig musiksmak? Jag, till exempel, skulle mycket väl kunna missta en källarmiljö med rosa ljus och Mandy strömmande ur högtalarna för min gamla ungdomsgård...

Skämt åsido, de engelska metoderna skulle kanske kunna vara en bra idé för Solnas kommunfullmäktige? Småpartierna i alliansen som ständigt röstar med moderaterna kunde kanske förses en blå ansiktsfärg i talarstolen? De som ljuger eller bryter sina vallöften får svarta näsor? Sexistiska kommentarer utlöser omdelbart en ljusstråle som gör förövarnas kläder genomskinliga, ja möjligheterna är oändliga!

Läs även andra bloggares åsikter om acne, rött ljus, England, brottsbekämpning, trygghet, gångtunnlar, Barry Manilow, Mandy, sextiotalister, Solna, kommunfullmäktige, jämställdhet, sexistiska kommentarer och annat intressant

Säg NEJ, inte kanske, kanske, kanske!

Var på debatt med Ibrahim Baylan (s) och Per Schlingman (m) på Södra Teatern igår. Ämnet var integration och jag trodde det skulle bli astråkigt.

Det brukar bli det när politiker ska vara så där engagerat politiskt korrekta som de tror att det ämnet kräver. Men jag gick ändå, mycket för att se Ibbe i sin första duell mot sin moderata partisekreterarkollega.

Och jag blev positivt överraskad. En avslappnad Ibbe som med både självförtroende och självironi tog debatten med Schlingman. Man kan lugnt konstatera att det var ett omaka par, som igår hade sin första date. Torpeden Schlingman kommer nog aldrig känna sig riktigt bekväm bredvid Botkyrkasnubben/norrlänningen Baylan. Debatten då? Jo, den blev faktiskt rätt bra, framförallt tack vare moderatorn, duktiga Karin Pettersson från magasinet Fokus.

Speltaktikern Schlingman försökte med tricket att anklaga alla andra partier för att vara rösttaktiker i invandrarpolitiken. Är det några som fiskar i grumliga vatten med sin tendens att bara nämna invandrare i termer av arbetslöshet, så är det väl moderaterna själva? Först hette det att det var vita landsortbor som inte ville jobba och hellre levde på bidrag. Nu heter det att det är invandrare som vägrar lära sig språket.

Men helst vill moderaterna inte alls tala om arbetslöshet och jobbkris just nu, konstaterade Ibbe. Däremot för de gärna över samtalet på integration. Detta gulit-by-association-trick att nämna arbetslöshet och invandrare i samma mening är riktigt, riktigt lågt. Skaffa fram jobben istället, så ska ni få se på integration! Eller introduktion, som en kommunal tjänsteman från Botkyrka riktigt påpekade att man borde säga när man talar om jobb, språk och sådant. Integration är nåt mycket mer och större. Men det talar sällan politiker om. Jo, det gillar att uttala "mångkulturellt samhälle", i tal och artiklar och sådant. Men vem har ett handlingsprogram för hur det ska gå till?

Inget parti just nu tror jag. Men debattens bottennapp åstadkom ändå Per Schlingman som - i likhet med så många andra moderater - vägra svara på frågan om de kunde tänka sig att samarbeta med Sverigedemokraterna. - Låt oss inte gå händelserna i förväg, det beror på valresultatet... Fy fan. Vad i hela friden är det som avhåller dem från att helt enkelt svara NEJ? 

Arvid Falk skriver också om moderaternas ovilja att tala om jobbkrisen.
Fler som bloggar om jobbkrisen: Alliansfrittsverige I, Alliansfrittsverige II, Annarkia , Ameer Sachet, Eva-Lena Jansson, Fredrik Olovsson och Kristian Krassman.

Läs även andra bloggares åsikter om Socialdemokraterna, jobbkrisen, jobbävningen, arbetslöshet, regeringen, borgarna, konjunkturinstitutet, jobbävning och annat intressant.

Smeknamn och öknamn

Lasse Rödkind tycker dagens ungdom är dåliga på att hitta på smeknamn/öknamn åt varandra. Det stämmer faktiskt. När jag och barnens far skulle döpa våra tre söner var vi noga med att undvika alla namn som skulle gå att rimma på något elakt. Men vi hade inte behövt oroa oss. Idag klämmer man på sin höjd i med ett "Nattis" för Natalie, eller "Ogge" för Oscar. Skittråkigt. 

Lasse har en teori om att det är rädslan för att kallas in till skolans mobbingteam som avhåller kidsen från att låta namnfantasierna flöda. Det kanske stämmer. Namn som Spädkuken, Feta Beda, Buddha, Anna-Gegga,  Hästen och Röva kanske bara var möjliga att hitta på i en tid då kamratfostran var något sunt och eftersträvansvärt, Arne Tammer bad om en kvart om dagen och paret Myrdal hailade mot en blå himmel?

Eller så har det med klass att göra? Här är en betraktelse jag skrivit kring detta.

Tycker du detta ämne är intresssant öknamn, klass, Solna, överklass, arbetarklass, klassbakgrund, namn som klassfråga, mobbing, mobbningteam, namnmode

Vem är du lik?

Alla har vi varit med om det någon gång: - Vad lik du är XX!

Det är väl helt OK om man är lik någon häftig typ, men hur tror ni det känns om man, som jag, fått höra att man är lik Björn Borg?!? När man är 15 år gammal!

Min man magikern är förstås vackrast på jorden, i mina ögon, men även han har fått sin släng av sleven. - Du ser ut som en ung Ingmar Bergman! 

Nu är min fråga: Vem har du till din besvikelse fått höra att du är lik? Bara pinsamma svar accepteras. Jag har tidigare skrivit om vad som händer när man är lik någon snygg skådis, vilket tydligen kan ha sina baksidor, men sådana inlägg gills inte här!

Sommarjobb åt alla - en lönsam affär

Var fjärde 15–24 åring saknar nu sysselsättning. Det gör att Sverige har näst högst antal unga arbetslösa i hela Europa.
Låt företag som anställer ungdomar slippa betala arbetsgivaravgift, föreslår socialdemokraterna idag.
De nya arbetslöshetssiffrorna visar att botten har gått ur arbetsmarknaden även i Stockholms län.I Stockholms län har ungdomsarbetslösheten ökat med 50 procent i februari i år jämfört med samma månad 2008. Men många fler än de som står inskrivna hos Arbetsförmedlingen kan vara drabbade. Mörkertalet är stort.

Jo tack, jag vet. Jag försörjer till exempel en av dem. Och många, många av hans kompisar befinner sig i samma situation. De gick ut gymnasiet förra året, med liten eller ingen förankring eller tidigare erfarenhet från arbetsmarknaden. Klart att de få företag som ännu anställer hellre väljer en universitetsstuderande till kassajobbet, disken eller lagret.

Varför kan inte alla kommuner inte göra som Nynäshamn och erbjuda alla skolungdomar sommarjobb, så att de åtminstone får en ingång på jobbmarknaden? Det föreslog vi sossar i Solna igår i en motion till kommunfullmäktige. I Solna var det bara futtiga 50 ungdomar som erbjöds sommarjobb genom kommunen förra året, trots sexdubbelt söktryck. Men troligt är väl att den moderatledda majoriteten svarar som de brukar; det är en fråga som marknaden får lösa. Synd, för vi har ju sett hur bra den modellen har funkat hittills....

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om sommarjobb, Solna, ungdomar, ungdomsarbetslöshet, socialdemokraterna

Ur kaos föds ordning

Jag hatar tider. Tidpassning får mig att må illa, att vilja sparka och slåss, precis som när jag var liten och det var dags att gå till dagis. Och nej, jag hatade inte dagis, inte alls, det var skitkul. Det jag hatade var att tvingas gå dit en speciell tid. Att bli avbruten i en lek eller en bok: - Nu måste du klä på dig!

Då revolterade jag, slet av mig kläderna, skyllde på att de kliade och lade mig på golvet och skrek och sparkade. En gång fick mamma t o m ta taxi till dagis för att hinna till jobbet. Med mig i ena nypan och kläderna i den andra. Det måste sett rätt kul ut.

Numera är jag alltför väluppfostrad för att göra så. Men jag måste erkänna att jag har god lust ibland.

När jag har en deadline känner jag ett enormt motstånd mot att börja jobba, ända tills det är nästan försent. Då river jag av allt i rekordfart. Hur jag lyckas är en gåta. Någon förklarade det där för mig en gång. Det kallas ställtid, den där långa väntan på att inspirationen ska infinna sig. Då gör man egentligen jobbet, inne i skallen, och så när det är dags att börja skriva eller vad man nu ska göra, så rinner resultatet ut av sig själv. Väldigt praktiskt. Fast man har ju svår ångest innan, så fan vet om det är värt att hålla på så där och vägra in i det sista?

Samma sak när jag städar. Att lugnt och metodiskt städa ett rum från hörn till hörn är definitivt inget för mig. Nej, jag börjar på en punkt, där jag hittar något som hör hemma i köket, går dit, ser nåt nytt som behöver fixas, fastnar totalt i det, kommer så på att jag glömt att jag egentligen höll på med vardagsrummet, hastar tillbaka dit, men på vägen får jag en idé om hur hallen skulle kunna organsieras så mycket bättre och så... ja, ni förstår. Associationsstäda, kallas det. Men efter några timmar är hemmet ändå på nåt underligt sätt... fint. Inte Feng Shui direkt, men OK. Jag fattar inte hur det går till, men det funkar faktiskt.

Min fråga nu är: Hur klarar alla andra att komma upp på morgonen och passa tider? Hur städar ni? Hur klarar ni av deadlines?

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om tider, hata tider, tidpassning, tidskaos, tidsstress, tidsångest, deadlines, passa deadlines, städa, ur ordning föds kaos, kreativt kaos, associationsstäda, prestationsångest

Rapport från gubbhyllan

Enligt partisekreterare Per Schlingmann ska hälften av kandidaterna på Moderaternas listor i valet 2010 ska vara en kvinna. Då har de har en lång väg att gå i vårt län... Sigtuna och Solna är de värsta gubbhyllorna. Det rapporterar Stockholmstidningen idag.

Menar moderaterna allvar med sin ambition att äntligen nå samma mål som de andra partierna , varannan damernas, eller herrarnas om man så vill, så har de ett hårt jobb framför sig, inte minst i min hemkommun Solna.

28 % - inte ens var tredje ledamot - i kommunfullmäktige är kvinnor. I kommunstyrelsen är det ännu värre - alla de ordinarie ledamöterna är män. De har inte en enda nämndordförande som är kvinna, och naturligtvis inga kommunalråd.

Moderaterna har ett desperat behov av fler aktiva kvinnor. Men hur ska de lyckas?

De kommer från en partikultur där man inte är så van vid jämställt umgänge. Då kanske det är provocerande att möta unga kvinnor som vägrar förminska sig själva, som tar för sig och inte omgärdar sina framställningar med kvinnliga attribut. Det märks inte minst i debatterna i kommunfullmäktige. Där haglar härskarteknikerna från såväl unga som äldre män när kvinnliga ledamöter tar sig ton.

Det är hög tid att synliggöra de här teknikerna och diskutera dem, så att inte fler unga kvinnor skräms bort. Det behöver vi verkligen göra i Solna. Jag har varit aktiv i kommunfullmäktige sedan mitten på 90-talet och jag kan på mina fingrar räkna de tillfällen då jag sett kvinnliga moderater gå upp i talarstolen. Det gäller inga av de andra partierna. Flera gånger har jag sett unga moderattjejer komma in som ersättare i kommunfullmäktige, men de blir sällan långvariga. Två av tre nya kvinnliga kandidater på moderaternas Kf-lista har t ex hoppat av efter halva den här mandatperioden.

När jag själv kom in i politiken som småbarnsmamma i mitten av 90-talet var det delvis som ett resultat av en krismedveten socialdemokratisk kommunledning, som insåg att de blev tvungna att satsa på en specialutbildnign för att få fler tjejer att stanna i politiken. Det var välbehövligt då, men förhoppningsvis har den omdaning som då skedde, som resulterade i att vi nu har kvinnor både på posterna som ordförande och oppositionsråd, lett till en ändrad stämning.

Något som talar för att den tesen stämmer är att andelen moderata kvinnor är avsevärt högre i kommuner där partiet leds av en kvinna. I Ingela Gardner Sundströms Österåker är nästan hälften av moderaterna i fullmäktige och kommunstyrelse kvinnor. I Eva Lennströms Järfälla är alla M-ledamöter i kommunstyrelsen och båda kommunalråden kvinnor.
Heja er moderatkvinnor!

Men man kan iallafall konstatera att det går snabbt med jämställdheten i (M). I oktober 2007 rapporterade SvD att (M) hade 40 kvinnor som nytt mål. Ambitionen har alltså ökat med 10 procentenheter på bara ett drygt år!

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om jämställdhet, politik, Solna, kvinnor, män, kommunfullmäktige, varvade listor, varannan damernas, varannan herrarnas, moderatkvinnor

När det goda blir det bästas fiende

Peter Andersson skriver idag om den konsekventa utestängningen av offentligt drivna verksamheter vid upphandlingar . När det omvända gäller, att privata aktörer ska kunna engageras i vården, så uppskattas konkurrens och tävlan. Inte här. Tyvärr bekräftar det att drivkrafterna är helt andra än att hitta bästa och samtidigt billigaste leverantör. Den dumdristiga privatiseringsnojan kan kosta skattebetalarna åtskilligt mer än man annars hade fått betala.

Peters exempel gäller labbverksamhet i Landstinget i Stockholm, men hade lika gärna kunnat handla om kommunal verksamhet, till exempel i min hemkommun Solna. Där fick de egna skolköksanställda inte vara med och tävla när man skulle upphandla skolmaten. Resultatet: en stor koncern tog över och trots år av ständiga klagomål på att maten blivit sämre, finns inga små eller medelstora aktörer på denna oligopolmarknad som kan erbjuda nån reell konkurrens.

Nej, fram för riktig konkurrens. Låt tusen blommor blomma, eller hur var det han sa, Mao? :-)

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om politik, ideologi, ideologisk blindhet, marknadsliberalism, konkurrensutsättning, upphandling, oligopol, Stockholms läns landsting, Solna

Statens Borg nytt namn på Nationalarenan?

Del av bilden i montaget: Henrik Montgomery, Scanpix

Tack för alla kommentarer till mitt förra inlägg om den nya Nationalarenan för fotboll. Det råder ingen tvekan om att de flesta håller med mig om att vi ska ha den i Solna, men att det är mer tveksamt om det är Solnas skattebetalare som ska finansiera, äga och driva runt den.

Nu har även namnsponsorn Swedbank som bekant hamnat i blåsväder. De som har skrivit på avtalet på 200 miljoner kronor om namnrättigheterna till arena under de närmaste tio åren; Sparbanksstiftelserna, var ju fram tills nu stor aktieägare i Swedbank. Sedan gjordes en nyemission och för att få pengar till den lånade sparbankstiftelserna upp ett par miljarder av exportkreditnämnden och Folksam. När Swedbanks aktier nyligen föll kraftigt fick dessa långivare kalla fötter och krävde in lånepanten, som bestod av stiftelsernas 10-15 % av aktiekapitalet i Swedbank. Resultat: en bankrutt namnsponsor. Det är väl ingen överdrift att säga att sponsoravtalet nu är lätt hotat.

Om sparbanksttiftelserna/Swedbank drar sig ur, vad kan då bli nytt namn på arenan? Jag frågade runt litet bland vännerna på Facebook och fick följande förslag:

Hasse, f d gitarrist i Solnas stolthet The Nomads skriver: Jag tar ett lån i Swedbank, och köper namnet "Hasse Östlund Arena" :) Kompisen Suzana Tatic föreslår "Solnas pärla", medan Staffan Holmberg, f d kommunalråd i Haninge genererar dagens skratt med sitt förslag: Statens Borg.

Redan innan avtalet med Swedbank skrevs hade Nynäshamsn kommunalråd Ilja Batljan allvarliga planer på att köpa namnet "Nynäshamns arena". Hi hi, det hade sett ut det! Men det kanske snart är läge med ett nytt bud, Ilja...

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om nationalarenana, Swedbank arena, Solna, nationalarenan för fotboll, Råsunda, fotboll, politik, socialdemokraterna

Myggor och kameler

Gissa vem som sagt det här?
- Vi ska driva äldreboende och skolomsorg, inte bygga på oss arenor. Om kommunen vill gå in med sponsring eller hjälpa till med infrastruktur är en sak, men att ta på sig ägandet och driften av arenan är ett mycket större åtagande. ... Satsa pengarna på att renovera skolan istället. Den är enormt sliten.

Nej, det är inte socialdemokraterna i Solna som yttrar sig över Nationalarenan för fotboll, det är den moderata oppositionsledaren i Sundbyberg som protesterar mot den socialdemokratiska majoritetens planer på att satsa på en nationalarena för baseboll för 12 miljoner.
Vi socialdemokrater i Solna har ungeför samma sak, men då om Nationalarenan för fotboll Swedbank Arena för 2 500 miljoner, som Solna stad ska bli delägare och finansiär i.

Notera skillnaden. 12 miljoner i Sundbyberg och den moderata oppositionen tar till brösttoner.
2 500 miljoner i Solna och socialdemokratiska oppositionen kallas "ängslig" och "visionslös".

Undrar om moderaterna hört talas om uttrycket "sila mygg och svälja kameler"?

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om nationalarena, fotboll, nationalarena för fotboll, Swedbank Arena, Solna, Sundbyberg, socialdemorkaterna, moderaterna, politik, sponsring, kommunal kärnverksamhet

Lillebror ser dig

Usch, vad stressad jag blir. Jag ska blogga om min vardag, via Facebook ska jag hålla reda på vad mina vänner ätit till middag, läst för godnattsagor för sina barn och tyckt om melodifestivalsbidragen. Sedan ska jag gå med i Twitter där en massa för mig okända människor plötsligt följer minsta steg jag tar.

Jag orkar inte. Måste jag bry mig? Nej, naturligtvis inte. Men andra tycks bry sig en himla massa. Om jag glömmer uppdatera skriver de till Facebook och undrar var jag håller hus.

"Jag syns, alltså finns jag". Är det så?

Och som lök på laxen kom min sekreterare idag med en ny uppmaning:

Gå med i Google Latitude! Då kan folk se inte bara VAD jag gör, utan även VAR jag är någonstans. Ner på mobilmastnivå. Jaha, är hon i Bromma, vad har hon där att göra då?

FRA släng dig i väggen, säger jag bara. Enda skillnaden är att det här är lillebror och inte storebror som bryr sig om var du är, vad du gör och vad du tycker.

Jag tror jag ska åka till nåt retreat i Indien och meditera eller nåt.

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om google latitude, FRA, avlyssning, Twitter, Twittra, Facebook, stress