"Kommenterandet är också ett misstroendevotum mot journalisterna,som tidigare, i likhet med andra demokratiska representanter,haft mandatet att yttra sig i folkflertalets namn."
På paus från politiken för att vidga horisonten, men lyckas ändå stöta på både val, hajar och pirater
måndag, november 30, 2009
Idiot kan man bli kallad även i finrummen
torsdag, november 26, 2009
Skicka hit en tidsstudieman, fort!
Hur kan man jobba i 11 timmar utan att få nånting gjort? tänker jag när jag går hem i mörkret och regnet.
Jag hade ju en lista, som jag stigit upp och skrivit när jag vaknade i vargtimmen, på 14 viktiga saker jag behövde uträtta idag. Den listan hann jag inte titta på förrän dagen var nästan slut, och då vara bara två av punkterna fixade. Hur ineffektiv får man bli? Jag har inte uträttat ett skit, bara pratat i telefon och åtgärdat akutgrejor hela dan. Det är som om man tror att omgivningen ska försvinna och att dagen ska inordna sig efter min att-göra-lista. Men så är det ju inte. Folk vill prata med en, man får nya tankar och idéer, vilket kanske leder till att man faktiskt gör nåt viktigare än sakerna på den där listan.
Numera har jag lärt mig att göra en lista på vad jag faktiskt gjort och lärt mig under dagen. Bara en tankelista inuti mitt eget huvud, som jag gör innan jag somnar på kvällen. Livet går inte att kontrollera. Jag trodde länge det, till exempel när barnen var små. Första barnet gick finfint, andra barnet ställde allt på ända. Jag försökte skärpa mig, bli effektivare, göra upp rutiner och skriva listor. När tredje barnet kom sprang jag ännu fortare, intalade mig att jag skulle bli supermorsan. Bästa barnkalasen, alltid extrakläder på dagishyllan, tygblöjor förstås, alltid en trasa i handen för att torka bort honungen från skåphandtaget. Resultatet blev en omänsklig maskin som aldrig kunde sitta stilla, som aldrig var riktigt närvarande för hon var redan på nästa punkt på dagordningen, som tänkte på middagen medan den lille sonen berättade om sin teckning, som kände sig som en bluff. Den duktiga flickan kände sig inte alls duktig, utan hade mest lust att skrika nåt fult.
Hur det gick? Åt helvete såklart.
Numera skiter jag i att förbereda mig så minutiöst för möten jag ska leda, köper så mycket hämtmat så att det kunde försörja en hel krögare med familj, vinkar åt tvätthögen -Vi ses i helgen! och torkar bara kökshandtagen när det är så mycket kladd på dem att jag fastnar.
onsdag, november 25, 2009
Jag unnar mina barn allt gott
Pernilla Wahlgren skriver "Ett varmt mottagande. Idel glada leenden och ett väntrum fyllt av roliga leksaker för barnen! Och skööna soffor som vi raskt sjönk ner i, i väntan på.... sprutan...! Jag har nämligen införskaffat årskort för alla barnen på "Martina" och därför kunde vi nu ta sprutan allihop, utan köer, väntetid och i en trevlig och mysig atmosfär som ungarna verkligen gillar! (För att inte tala om vi föräldrar...!)
– Filippa har inget med vaccineringen att göra, säger hennes pressekreterare Cherine Khalil i Aftonbladet. Nej, hur kunde vi tro nåt så dumt att sjukvårdslandstingsrådet skulle bry sig om sådana frågor. Hon delar hellre med sig av sina matrecept i glassiga månadsmagasin. Och hänvisar till det privata barnsjukhuset Martina, som hon var med och öppnade.
Protestgruppen Stoppa Överklassbarnvården på Facebook
tisdag, november 24, 2009
AIK-tvillingarna - Igår. Idag. För alltid. För evigt.
Hoppas alla medlemmar sluter upp och stöttar brorsan nu. Tar för- och eftersnacken, bjuder på en pilsner, följer hem efter matchen eller mötet. För han är halv nu, Erik.
Se filmen "När solen stiger över Råsunda" som Stockholms Filmskola gjorde 2007 om Erik och Lelle. I slutet sjunger de, och det är så fint att jag lipar.
Mera media på detta: DN , DN
Läs även andra bloggares åsikter om AIK-tvillingarna, Lennart Olsson, Solna, AIK, sorg, tvillingar, död, SM-guld, förlust, socialdemokraterna och annat intressant
Tipset som gör dig tio år yngre
Att sluta arbeta och gå i pension gör dig tio år yngre, det har en undersökning vid Stockholms universitet visat.
Och nu vill förstås SEB att svenskarna ska pensionsspara, gärna hos dem.
Deltagarna i undersökningen hade en god social trygghet, med en pension som motsvarade 80 procent av den tidigare lönen.
Ja, det vill till att man har råd att spara mycket då. För hur många har en sån pension utan att spara stora pengar från tidig ålder? Inte många av de pensionärer jag känner i alla fall...
Läs även andra bloggares åsikter om pension, reklam, vilseledande reklam, pensionssparande, fattigpensionär, tips som gör dig yngre och annat intressant
måndag, november 23, 2009
Sveriges rikaste kommun ger inte ett öre till BRIS
Eftersom detta knappast är något man skriver om på hemsidan, och eftersom det är lögn i helvete att få tag i kommunens offentliga handlingar på nätet, så bifogar jag här en bild på Solnas avslag på ansökan:
Tror inte Solna har koll på vad BRIS verksamhet går ut på riktigt.
Barn och ungdomar är anonyma när de kontaktar BRIS, det är det som är poängen.
Förutom Barnens Hjälptelefon så finns BRIS chatten där ungdomar kan chatta med en vuxen. Inte riktigt samma sak som att prata med Barncentrum där polisen ingår om man säger så.
Läs även andra bloggares åsikter om Solna, Sveriges rikaste kommun, BRIS, Barnens Hjälptelefon, barnfattigdom, bidrag, kommunala hemsidor, kommunernas hemsidor, propaganda, politbyrå, opartisk kommuninformation, saklig kommunfakta, kommunala handingar på nätet, Solnas kommunala handlingar, byggärenden på nätet, medborgardialog, demokrati och annat intressant
lördag, november 21, 2009
Pengar är inte allt
- Inför lämplighetstest vid intagning till lärarutbildningen
- Premiera lärare/lärarlag som når resultat och inrätta fler karriärtjänster
- Inför AT tjänstgöring för nyexaminerade lärare
- Inrätta en omställningsfond som gör det möjligt att omskola lärare som inte längre fungerar och som vill sadla om
- Följ upp och utvärdera elevernas kunskapsutveckling tidigt
- Koppla denna utvärdering till en garanterad rätt till snabba stödåtgärder:
- Elever som inte når målen garanteras 10 timmar individuell lärarledd undervisning för att komma ikapp.
- Sommar- och lovskolor både för elever som behöver extra undervisning och för de som vill läsa upp sina betyg.
- Alla elever ska dessutom ha rätt till minst 2 timmars lärarledd läxläsning i veckan.
- Låt framgångsrika rektorer lyfta "problemskolor"
- Inför tidsbegränsade kontrakt för rektorer
- Skolor som som inte klarar kvalitetskraven måste kunna stängas, oavsett driftsform.
torsdag, november 19, 2009
Varför försämras skolresultaten?
Skolverket har nyligen publicerat en rapport som beskriver orsaker till att svenska grundskoleelevers resultat försämrats. Det är en bred kunskapsöversikt som belyser samhällsförändringar, reformer, resurser och arbetet i skolorna, från tidigt 1990-tal fram till idag. I den stora mängd forskning som analyserats framträder fyra faktorer:
1) Segregeringen – har ökat I början av 1990-talet infördes det fria skolvalet, bland annat blev det möjligt att starta fristående skolor. Samtidigt har boendesegregationen ökat. Sammantaget har det lett till att det blivit vanligare att elever med likartad bakgrund samlas på samma skola. Det har också inneburit att resultatskillnaderna mellan skolor och elevgrupper har ökat och att föräldrarnas utbildningsnivå har fått större betydelse för resultatet. Den ökade segregeringen har varit negativ för kunskapsutvecklingen. Positiva kamrateffekter som är viktiga för i synnerhet lågpresterande elever förloras och lärarnas förväntningar på elevers prestationer anpassas till elevernas tidigare prestationer.
2) Decentralisering – ett systemskifte Det svenska skolsystemet har förändrats från att vara ett av västvärldens mest centraliserade system till ett av de mest avreglerade systemen. En av avsikterna med decentraliseringen var att kommunerna med sin kunskap om lokala behov bättre skulle kunna fördela resurserna för att göra skolan mer likvärdig. Men idag ser vi att skolor ofta kompenseras blygsamt för socioekonomiska faktorer. Inte ens i de mest segregerade kommunerna tilldelas skolor alltid extraresurser för att förbättra möjligheterna för ökad måluppfyllelse.
3) Differentiering – särlösningar allt vanligare Huvudprincipen enligt grundskoleförordningen är att grundskolan ska organiseras integrerat. Men utvecklingen har gått i riktning mot särskiljande lösningar. Det har blivit allt vanligare med till exempel särskilda undervisningsgrupper för elever i behov av stöd. Elever delas också in i olika grupper efter kunskapsnivå. Forskning visar att sådana lösningar generellt inte påverkar elevernas resultat i positiv riktning. Ofta uppstår stigmatiserande effekter och elevens självbild och motivation påverkas negativt. I segregerade grupper påverkas elevernas resultat även av kamrateffekter och lärarnas lägre förväntningar. Samma mekanismer som verkar segregerande på skolnivå framträder alltså här på gruppnivå.
4) Individualisering – en förändrad lärarroll Under 1990-talet infördes nya läroplaner och kursplaner utan direkta anvisningar om innehåll och metoder i undervisningen. Tanken var att lärarna skulle få mer utrymme att forma undervisningen efter elevernas olika förutsättningar och behov. Men resultatet har snarast blivit standardisering i form av mer arbete på egen hand och mindre lärarledd undervisning i helklass. Individualisering i denna bemärkelse påverkar elevernas resultat negativt och gör också att stödet hemifrån blir allt viktigare.
Kanske man skulle försöka göra något åt dessa faktorer om man vill påverka resultaten i skolan positivt? Snarare än att diskutera hur många betygssteg det ska finnas eller om skolor får gå i vinst eller ej?
Det är bara en liten notis...
Torpeden verkligheten slår till
"De omtalade jobbskattesänkningarna inverkar föga på marginaleffekter,
företagande och arbetslöshet."
"Regeringens utbudspolitik vilar på en bräcklig grund. Enligt nationalekonomisk teori leder generösa ersättningsnivåer i arbetslöshetsförsäkringen till hög arbetslöshet, via höga lönekrav och minskad sökaktivitet.
Men hur ser det ut i verkligheten? En titt på utvecklingen i Sverige de senaste 50 åren ger inget som helst stöd för denna hypotes. Förändringarna av ersättningsnivåerna i a-kassan kan inte förklara sysselsättningsgradens eller arbetslöshetens utveckling."
Genom att höja ambitionen en liten, liten aning skulle kommunen tillsammans med Arbetsförmedlingen och Solnas alla företag snabbt kunna infria denna nolltolerans, det är jag övertygad om. En start är att garantera alla ungdomar sommarjobb nästa år. Den som prövat ett arbete har mycket lättare att få ett till när de slutar skolan. Varför inte ta ett snack med företagen om den modell för samfinansiering av sommarjobb som företagarna och Nynäshamns kommun kommit överens om? Erfarenheterna från Nynäshamn visar att satsningen dessutom blivit en besparing, då kostnaden för sysslolösa ungdomars skadegörelse kraftigt minskat.
onsdag, november 18, 2009
Det tar tid att reparera ett dåligt rykte
tisdag, november 17, 2009
Inför genomfartsavgifter i Solna!
Igår lade vi Solnasossar vår budget, med tre huvudförslag:
- Krafttag mot genomfartstrafiken – inför genomfartsavgift i Solna
- I Sveriges företagsvänligaste kommun ska inte en enda ung människa behöva gå arbetslös
- Skapa jobb och stoppa kapitalförstöringen – dubbla investeringarna, bygg och rusta upp det slitna Solna när priserna är låga
Det räcker nu, Solna har tagit sin beskärda del av trafik, vi orkar inte vara dörrmatta till Stockholm längre. Vi föreslår att Solna startar projekteringen för införande av en kommunal genomfartsavgift 2011. En genomfartsavgift som signalerar att du är välkommen till Solna – men vi vägrar bli överkörda. De bilar som inte har ärende till Solna utan bara använder våra lokalgator som smitvägar måste vi avgiftsbelägga. På de statliga vägarna E4 och E18 är det förstås avgiftsfritt att passera.
Det så kallade Lidingö-undantaget i Stockholm innebär att Lidingöbor kan passera Stockholm gratis om de gör det fort, inom en halvtimme från in- till utfart. I Solna skulle systemet fungera enligt samma princip, bara tvärtom. Den som varken har start eller stopp i Solna passerar sannolikt på mindre än 30 minuter och då signalerar uppsatta portaler detta, varpå bilisten får betala en avgift till Solna stad. För våra lokala företagare innebär denna lösning - i motsats till Stockholms system - en fördel. Den som stannar till och handlar eller besöker ett företag i Solna slipper ju att betala. (Klicka på bilden för att göra den större)
Praktiskt löses detta lämpligen genom att Solna ansluter till Stockholms avgiftssystem, så att bilisten slipper få flera räkningar. Tekniken, som var dyr i starten, är nu i drift, vilket sänker kostnaden för portaler betydligt. Den grundlagsändring som möjliggör detta väntas träda i kraft 2011, men Solnas förberedelser bör starta nu. Detta betyder på sikt betydande intäkter för Solna, som kan användas till ny, bättre infrastruktur, men inledningsvis är det naturligtvis en kostnad. För att snabbt komma igång med en förprojektering av genomfartsavgifter avsätter vi en miljon kronor i budgeten.
Läs även andra bloggares åsikter om genomfartsavgift, trängselavgift, Solna, socialdemokraterna i Solna, socialdemokraterna, Sveriges mest överkörda kommun, trafikinfarkt, miljöproblem, buller,luftkvalitet och annat intressant
Inför genomfartsavgifter i Solna
Solna är Sveriges mest överkörda kommun. En halv miljon bilar passerar varje dag våra gränser och trafikinfarkterna, när köerna står helt stilla, inträffar allt oftare. Samtidigt planerar (m)ajoriteten en extremt kraftig utbyggnad med flera nya stadsdelar med kontor, handel och bostäder, nationalarena för 60 000 besökare och ett gigantiskt köpcentrum som ska dra 40 000 besökare varje dag, de flesta bilburna.
Gränsvärdena för buller och luftkvalitet ligger redan idag nära gränsvärdena. Med byggplaner motsvarande 50 procents ökning av såväl människor som trafik på kort tid, slår mätarna över på rött. Behovet av att begränsa genomfartstrafiken för att klara gränserna för utsläpp och buller är akut.
Det är inte Solnabornas eget bilåkande som orsakar trafikinfarkterna på våra lokalgator. Kollektivtrafiken är väl utbyggd, bilen tar ofta längre tid p g a köerna. Huvudproblemet är att Solna är en genomfartskommun, vi blir överkörda när människor ska in och ut ur Stockholm. Vi har bostadsgator i Solna där gränsvärdena för båda buller och farliga partikelhalter sannolikt överskrids varje dag. Det är precis samma allvarliga hälsorisker som på Hornsgatan i Stockholm. Det räcker nu, vi orkar inte vara dörrmatta till Stockholm längre. I vårt (S)-budgetförslag för 2010 föreslår vi kommunen att starta förberedelserna för att införa en kommunal genomfartsavgift 2011. En genomfartsavgift som signalerar att du är välkommen till Solna – men vi vägrar bli överkörda. De bilar som inte har ärende till Solna utan bara använder våra lokalgator som smitvägar tänker vi avgiftsbelägga. På de statliga vägarna E4 och E18 måste det vara fortsatt avgiftsfritt att passera.
Det så kallade Lidingö-undantaget i Stockholm innebär att Lidingöbor kan passera Stockholm gratis om de gör det fort, inom en halvtimme från in- till utfart. I Solna skulle systemet fungera enligt samma princip, bara tvärtom. Den som varken har start eller stopp i Solna passerar sannolikt på mindre än 30 minuter och då signalerar uppsatta portaler detta, varpå bilisten får betala en avgift till Solna stad. För våra lokala företagare innebär denna lösning - i motsats till Stockholms system - en fördel. Den som stannar till och handlar eller besöker ett företag i Solna slipper ju att betala, eftersom det då sannolikt tar längre tid än en halvtimme mellan in- och utpassering.
Praktiskt löses detta lämpligen genom att Solna ansluter till Stockholms avgiftssystem, så att bilisten slipper få flera räkningar. Tekniken, som var dyr för pionjären Stockholm, är nu utvecklad och i drift, vilket sänker kostnaden för portaler betydligt. Den grundlagsändring som möjliggör detta väntas träda i kraft 2011, men redan nästa år bör Solnas förberedelser starta. Detta betyder på sikt betydande intäkter för Solna, som kan användas till ny, bättre infrastruktur, men inledningsvis är det naturligtvis en kostnad. För att snabbt komma igång med en förprojektering av genomfartsavgifter avsätter vi 1 miljon kronor i budgeten.
Läs inslaget i Mitt i Solna HÄR!
Läs även andra bloggares åsikter om genomfartsavgift, trängselavgift, Solna, socialdemokraterna i Solna, socialdemokraterna, Sveriges mest överkörda kommun, trafikinfarkt, miljöproblem, buller, luftkvalitet och annat intressant