Idiot kan man bli kallad även i finrummen

Är det verkligen nödvändigt att låta pöbeln svära i vår fina tidning? tycks professor Astrid Söderbergh Widding stönat innan hon fattade pennan och skrev den här krönikan i SvD. Det där med att lägga ut tidningen på nätet och låta folk skriva kommentarer är ett oskick; det blir ju bara oreflekterade dumheter.

Johanne Hildebrand replikerar, inte i kommentarsfältet utan i en egen krönika i Aftonbladet, vilket måste ses som ett godkänt åsiktstorg i Astrid Söderbergh Widdings värld. Johanne säger att hon hellre blir kallad äcklig idiot än att man stryper åsikter.

Astrid är dock inte bara irriterad på den låga nivån på kommenterandet, utan hävdar att detta hotar demokratin!

"Kommenterandet är också ett misstroendevotum mot journalisterna,

som tidigare, i likhet med andra demokratiska representanter,

haft mandatet att yttra sig i folkflertalets namn."

Hon har uppenbarligen missat föreställningarna i Solna kommunfullmäktige. Där blir vi demokratiska representanter kallade både idiot och andra fantasifulla namn - av andra "demokratiska representanter" som uppenbarligen anser att de har rätt att yttra sig så, "i folkflertalets namn".

Astrid behöver inte ens besöka vår fullmäktigesal; det räcker om hon sätter på TV:n, äkta gammelmedia utan kommentarsfunktion. Där blev jag häromveckan anklagad för att ha "hål i huvudet" av en sådan där demokratisk representant. Jag vet att sånt spottas ut då argumenten tryter, och bara sänker förtroendet för avsändaren, så jag skrattade bara. Då är det värre med översittarfasoner och krav på strypt yttrandefrihet.

Får se hur det går i budgetdebatten i kommunfullmäktige i kväll...

Läs även andra bloggares åsikter om yttrandefrihet, idiot, förklenande tillmälen, Solna, kommunfullmäktige, budgetdebatt, nya media, kommentarer, kommentarsfält, pöbelvälde, demokratiska representanter, media, gammelmedia, demokrati och annat intressant

Skicka hit en tidsstudieman, fort!

Hur kan man jobba i 11 timmar utan att få nånting gjort? tänker jag när jag går hem i mörkret och regnet.

Jag hade ju en lista, som jag stigit upp och skrivit när jag vaknade i vargtimmen, på 14 viktiga saker jag behövde uträtta idag. Den listan hann jag inte titta på förrän dagen var nästan slut, och då vara bara två av punkterna fixade. Hur ineffektiv får man bli? Jag har inte uträttat ett skit, bara pratat i telefon och åtgärdat akutgrejor hela dan. Det är som om man tror att omgivningen ska försvinna och att dagen ska inordna sig efter min att-göra-lista. Men så är det ju inte. Folk vill prata med en, man får nya tankar och idéer, vilket kanske leder till att man faktiskt gör nåt viktigare än sakerna på den där listan.

Numera har jag lärt mig att göra en lista på vad jag faktiskt gjort och lärt mig under dagen. Bara en tankelista inuti mitt eget huvud, som jag gör innan jag somnar på kvällen. Livet går inte att kontrollera. Jag trodde länge det, till exempel när barnen var små. Första barnet gick finfint, andra barnet ställde allt på ända. Jag försökte skärpa mig, bli effektivare, göra upp rutiner och skriva listor. När tredje barnet kom sprang jag ännu fortare, intalade mig att jag skulle bli supermorsan. Bästa barnkalasen, alltid extrakläder på dagishyllan, tygblöjor förstås, alltid en trasa i handen för att torka bort honungen från skåphandtaget. Resultatet blev en omänsklig maskin som aldrig kunde sitta stilla, som aldrig var riktigt närvarande för hon var redan på nästa punkt på dagordningen, som tänkte på middagen medan den lille sonen berättade om sin teckning, som kände sig som en bluff. Den duktiga flickan kände sig inte alls duktig, utan hade mest lust att skrika nåt fult.


Hur det gick? Åt helvete såklart.


Numera skiter jag i att förbereda mig så minutiöst för möten jag ska leda, köper så mycket hämtmat så att det kunde försörja en hel krögare med familj, vinkar åt tvätthögen -Vi ses i helgen! och torkar bara kökshandtagen när det är så mycket kladd på dem att jag fastnar.

Ha, ha, nej, nu måste jag sluta, för jag har en lista på 16 punkter som ska klaras av idag, nånstans mellan de sex möten som är inplanerade mellan 09.30 och 21.00.

Nej förresten, 17 punkter, får inte glömma att ringa den där effektivitetskonsulten jag läste om.

Läs även andra bloggares åsikter om familjeliv, mamma, stress, tidspress, småbarnsföräldrar, tidsstudieman, effektiv, jämställdhet, småbarnsår, att göra lista och annat intressant

Jag unnar mina barn allt gott

En händelse som ser ut som en tanke är att flera kändismammor bloggat om det privata barnsjukhuset Martina den senaste tiden. Ni vet sjukhuset där man är välkommen om man har pengar, men inte om man har sjuka barn? Inga vaccinationsköer där inte! Medan köerna till vaccination ringlar kilometerlånga, t ex som på bilden från som visar hur det sett ut i Solna Centrum i flera dar nu, kvittrar Magdalena Graaf och Pernilla Wahlgren glatt om hur UNDERBART det är med privat vård åt deras små telningar. Inga köer, snygga väntrum och trevlig personal.

Magdalena Graaf skriver "Barnsjukhuset Martina är en riktig investering för oss!"..."Visst fungerar allmänsjukhusen OK i Sverige för barn, men jag ”jobbar hellre lite extra” för att mina barn ska få den smidigaste vården som finns, om de blir sjuka."... "Nu var det kanske en av de sista sprutorna på lagret, men vi fick komma på en gång! Tristan är räddad från döden, som vissa av er har skrämt upp mig för."

Pernilla Wahlgren skriver "Ett varmt mottagande. Idel glada leenden och ett väntrum fyllt av roliga leksaker för barnen! Och skööna soffor som vi raskt sjönk ner i, i väntan på.... sprutan...! Jag har nämligen införskaffat årskort för alla barnen på "Martina" och därför kunde vi nu ta sprutan allihop, utan köer, väntetid och i en trevlig och mysig atmosfär som ungarna verkligen gillar! (För att inte tala om vi föräldrar...!)

Hannah Graaf skriver "...Men Martina Barnsjukhus var verkligen en fröjd. Först och främst så var det en oerhört vacker byggnad, som en herrgård. "..."Visst, det är en årsavgift, men jag spar hellre in på annat i vardagen och lägger undan pengar för att kunna betala den"

Åh tack för tipset! Det ska jag berätta för alla föräldrar med barnvagnar i den milslånga kön som ringlat sig genom Solna Centrum i flera dagar nu. Jag ska gå fram till dem och säga: - Vad står ni här för? Det är ju bara att köpa en privat barnsjukförsäkring för 4 000 kronor om året! Sedan kan du förstås köpa ett årsabbonemang på Martionas mottagning. Det kostar 2 350 spänn. Javisstja, sedan kostar det 200 spänn per besök också. Och hoppsan, glömde säga; det ingår förstås inte operationer, ultraljud, röntgen, externa labprover, allergitest, odlingar eller utredningar. Sådant kostar extra.

I det Sverige jag vill leva i ges samma möjlighet till vård till alla barn, oavsett betalningsförmåga. I det Sverige jag vill leva i kan man inte köpa sig före andra i vårdköerna.

Jag vill i detta sammanhang påminna om vad föräldrar till barn med sjukdomar eller funktionshinder skrev i en debattartikel i Aftonbladet.

Var är Filippa Reinfeldt? undrar Eva Franchell i en knivskarp ledarkrönika i Aftonbladet.

Filippa Reinfeldt som är högsta ansvarig för hur sjukvården fungerar frånsäger sig allt ansvar.
– Filippa har inget med vaccineringen att göra, säger hennes pressekreterare Cherine Khalil i Aftonbladet. Nej, hur kunde vi tro nåt så dumt att sjukvårdslandstingsrådet skulle bry sig om sådana frågor. Hon delar hellre med sig av sina matrecept i glassiga månadsmagasin. Och hänvisar till det privata barnsjukhuset Martina, som hon var med och öppnade.

Min kompis Nathalie skriver om hur hennes son, som har ett medfött hjärtfel, nekas vård Barnläkaren Lars H Gustavsson kritiserar skarpt det privata barnsjukhuset i DN
Protestgruppen Stoppa Överklassbarnvården på Facebook

Bloggen om Rikemanssjukhuset Martina

Obehaglig amerikanisering, skriver Intisbloggen

En svala gör en sommar, skriver Niklas Hellgren

Vissa är helt enkelt inte värda bättre, skriver Ung Vänster

Läs även andra bloggares åsikter om privat barnsjukvård, privatvård, privat sjukförsäkring, barnsjukhuset Martina, Martina, rikemansvård, klassamhälle och annat intressant

AIK-tvillingarna - Igår. Idag. För alltid. För evigt.

AIK har mist ett av sina största fans och socialdemokraterna i Solna en mångårig medlem; Lennart Olsson är död. Kan inte fatta det riktigt, jag såg honom ju alldeles nyss hemma på gatan, trodde han skulle greja cancern. Hur ska tvillingbrorsan Erik nu känna sig? Vem ska nu skala potatisen därhemma? Vem ska sitta bredvid på alla matcher? De gick ju på ALLT, från dambandyn till guldmatchen i Göteborg. Just det gör mig iallafall lycklig, att Lennart fick se AIK ta guld!

Hoppas alla medlemmar sluter upp och stöttar brorsan nu. Tar för- och eftersnacken, bjuder på en pilsner, följer hem efter matchen eller mötet. För han är halv nu, Erik.


Se filmen "När solen stiger över Råsunda" som Stockholms Filmskola gjorde 2007 om Erik och Lelle. I slutet sjunger de, och det är så fint att jag lipar.

Mera media på detta: DN , DN
Läs även andra bloggares åsikter om AIK-tvillingarna, Lennart Olsson, Solna, AIK, sorg, tvillingar, död, SM-guld, förlust, socialdemokraterna och annat intressant

Tipset som gör dig tio år yngre

Tipset som gör dig tio år yngre - läser jag på Aftonbladets hemsida. Jag klickar direkt såklart.

Ser inte att det är en av de där j-a annonserna som börjat smyga sig in på nyhetsplats, förklädda till artiklar. Denna är från SEB och handlar om hur behagligt det är att gå i pension.

Att sluta arbeta och gå i pension gör dig tio år yngre, det har en undersökning vid Stockholms universitet visat.

Och nu vill förstås SEB att svenskarna ska pensionsspara, gärna hos dem.

Deltagarna i undersökningen hade en god social trygghet, med en pension som motsvarade 80 procent av den tidigare lönen.

Ja, det vill till att man har råd att spara mycket då. För hur många har en sån pension utan att spara stora pengar från tidig ålder? Inte många av de pensionärer jag känner i alla fall...
Läs även andra bloggares åsikter om pension, reklam, vilseledande reklam, pensionssparande, fattigpensionär, tips som gör dig yngre och annat intressant

Sveriges rikaste kommun ger inte ett öre till BRIS

Hoppsan, det tror jag att Solna glömde berätta när de gjorde reklam för det här jippot!

Ibland är nyhetsflödet så förvirrande. Läser man Aftonbladet på webben är varannan "nyhet" numera reklam, placerad på nyhetsplats, mitt emellan de vanliga artiklarna. Som fjärde nyhet denna morgon, räknat från löpet, hittar jag en rubrik som ser alldeles riktig ut, "Så hittar du billigaste bilförsäkringen" eller nåt sånt. Jag, som räknar mig som en kritisk mediekonsument, hade lätt kunnat klicka på den.

Likadant om man läser kommunhemsida, då väntar man sig ju korrekt sakinformation. Nyanserade, varierade och sakliga kommunala nyheter. Men Solnas hemsida för tankarna snarare till en enpartistats propagandaminsiterium: Allt som visas är reklam, en stenhårt vinklad hallelujakör för Solnas förtjänster. Har kommunen fått ett pris, aldrig så litet eller t o m självinrättat, blåses detta upp i jätteformat. Inga dåliga nyheter får finnas, ingen diskussion, inga utåtriktade frågor till medborgarna.

Ett exempel: när en hård debatt om byggplaner på Huvudsta strand pågick, var många Solnabor inne på hemsidan för att söka de här byggplanerna. Kanske hade en annan kommun då lagt ut en lättillgänglig rubrik, där folk kunde se vad andra tyckt i ärendet, hur de olika partierna ställde sig i frågan, eller åtminstone redovisat inkomna synpunkter i samrådet. Så icke Solna. Där stod bara om basketlagets segrar, att en japansk/rumänsk/polsk delegation besökt Solnas äldreförvaltning, eller att ett nytt företag byggt sitt huvudkontor i Solna. Här pågick ingen debatt, här sken solen jämt. - Men det offentliga handlingarna, de gick väl ändå att få tag i? Näpp. Icke. Den tjänsten har legat nere alternativt krånglat så länge att jag har tappat räkningen på om det rör sig om ett eller två år.

Jag önskar att vissa nyheter om Solna kom ut. Då skulle de nämligen få svårare att inträffa. Ett exempel är detta: Solna stad säger alltså nej till BRIS vädjan att skänka 4 kronor per barn. I Solna bor det bara 10.700 barn, så det är inte direkt några stora pengar det rör sig om, c:a 40 000 kronor. Jag skäms när jag samtidigt ser att betydligt fattigare och barnrikare kommuner i Stockholm, som Botkyrka och Sundbyberg, bifallit ansökan.

Pengarna behövs framför allt till att svara på alla inkommande samtal. Inte minst under julen, som många barn ser som en av de svåraste tidpunkterna på året, då de inte har en enda vuxen i sin närhet att vända sig till. Totalt gjordes förra året 569 000 försök att ringa Barnens Hjälptelefon, men BRIS hade bara resurser att svara på drygt 70 000 av dessa.

Eftersom detta knappast är något man skriver om på hemsidan, och eftersom det är lögn i helvete att få tag i kommunens offentliga handlingar på nätet, så bifogar jag här en bild på Solnas avslag på ansökan:

Tror inte Solna har koll på vad BRIS verksamhet går ut på riktigt.

Barn och ungdomar är anonyma när de kontaktar BRIS, det är det som är poängen.

Förutom Barnens Hjälptelefon så finns BRIS chatten där ungdomar kan chatta med en vuxen. Inte riktigt samma sak som att prata med Barncentrum där polisen ingår om man säger så.

Läs även andra bloggares åsikter om Solna, Sveriges rikaste kommun, BRIS, Barnens Hjälptelefon, barnfattigdom, bidrag, kommunala hemsidor, kommunernas hemsidor, propaganda, politbyrå, opartisk kommuninformation, saklig kommunfakta, kommunala handingar på nätet, Solnas kommunala handlingar, byggärenden på nätet, medborgardialog, demokrati och annat intressant

Pengar är inte allt

(S)olnabon och riksdagsmannen Mikael Damberg skriver på Newsmill om hur vi behöver kvalitetssäkra skolan, och gör upp en lista på vad som krävs för att lyckas. Det är inte så enkelt som att bara pumpa in mer pengar. Nej, sannerligen inte. Det är bra att vi sossar slutat leka jultomteparti; mer åt fler höll kanske i förra seklets början, men nu är det inte generell brist på resurser som är det största problemet. Snarare hur vi ska klara att hålla koll på att alla de där resurserna (läs skattepengar) går till rätt saker och används optimalt. Här är Mickes att-göra-lista, som jag hoppas att han som utbildningsminister i en socialdemokratisk regering får möjlighet att genomföra efter valet nästa år:

1. Inför lämplighetstest vid intagning till lärarutbildningen


2. Premiera lärare/lärarlag som når resultat och inrätta fler karriärtjänster


3. Inför AT tjänstgöring för nyexaminerade lärare


4. Inrätta en omställningsfond som gör det möjligt att omskola lärare som inte längre fungerar och som vill sadla om


5. Följ upp och utvärdera elevernas kunskapsutveckling tidigt


6. Koppla denna utvärdering till en garanterad rätt till snabba stödåtgärder:


7. Elever som inte når målen garanteras 10 timmar individuell lärarledd undervisning för att komma ikapp.


8. Sommar- och lovskolor både för elever som behöver extra undervisning och för de som vill läsa upp sina betyg.


9. Alla elever ska dessutom ha rätt till minst 2 timmars lärarledd läxläsning i veckan.


10. Låt framgångsrika rektorer lyfta "problemskolor"


11. Inför tidsbegränsade kontrakt för rektorer


12. Skolor som som inte klarar kvalitetskraven måste kunna stängas, oavsett driftsform.

Jag är så glad att vi sossar har hittat tillbaka till vår ideologi om skolan som en garant för allas rätt att nå sin fulla potential. Vi har under några årtionden tappat kompassriktningen där. Från en obändig tro på och exempellös framgång för en skola som tror på alla elevers möjlighet att lyckas, till en vårdande tyck-synd-om-skola där förväntningarna sänktes på de svagaste eleverna i en falsk omtänksamhet och rädsla för att stämpla. Från en kunskapshöjning utan like till uppgivenhet om skolans förmåga att utjämna klasskillnader.

I rapporten "Flum? Nej, segregation" visar Anne-Marie Lindgren på Arbetarrörelsens tankesmedja att sänkta skolresultat beror mer på boendesegregation än på flumpedagogik. Delvis sant, men att det inte alls är hopplöst, att skolan visst kan göra skillnad visar Haninges kamp för att höja sina usla skolresultat. Genom krav på skolorna att fastställa konkreta mål och utvärdera vad barnen kan, för att sedan hjälpa dem som halkar efter, höjde de måluppfyllelsen radikalt. Det gäller att tro obetingat på barnen. Det håller inte att vika ner sig därför att vi lever i ett segregerat samhälle. Då kan vi lika gärna gå hem och dra täcket över huvudet.

Läsäven andra bloggares åsikter om socialdemokraterna, skola,kunskap,skolpolitik, svenska skolan, skolresultat, betyg, betygsmedelvärde,meritpoäng,SCB-rapport om skolan, välutbildade föräldrar, lågutbildade föräldrar,klasskillnader, skolsegregation, boendesegregation, Haninge, PISA,Skolverket,OECD-länders skolresultat och annat intressant

Varför försämras skolresultaten?

Igår skrev jag om en notis i DN som indikerade att svenska elevers betygsresultat hade förbättrats. Nu var det inte så enkelt, utan läste man ett par rader till såg man att det bara gällde barn till högutbildade föräldrar. Barn till lågutbildade hade tvärtom försämrat sina skolresultat. Med andra ord: kunskapsklyftorna ökar igen, efter att ha minskat i 100 år. Genom stenhårt politiskt reformarbete. Men det är värre än så. Summa summarum så försämras skolresultaten, det hjälper inte att de högpresterande eleverna höjer sina betyg. Det är ju litet lustigt, för det var ju just den insikten, att det inte räcker med att en liten elit blir ännu bättre, som lade grunden för de svenska utbildningsreformerna under senare hälften av 1900-talet. Kanske dags att ta tag i klyftorna igen, om Sverige ska stå sig i den internationella konkurrensen, där OECD-länder som Korea, Singapore och Taiwan tar poäng från Sverige i PISA-undersökningarna?

Skolverket har under flera år kunnat konstatera att resultaten i grundskolan inte utvecklas i rätt riktning. Internationella studier visar att svenska elevers resultat ligger på en genomsnittlig nivå eller över i förhållande till andra deltagande länder. MEN: Utvecklingstrenden är dock genomgående negativ. Sverige tappar placeringar då andra länder seglar om. Varför gör de det? Varför har det svenska kunskapslyftet avstannat?

Skolverket har nyligen publicerat en rapport som beskriver orsaker till att svenska grundskoleelevers resultat försämrats. Det är en bred kunskapsöversikt som belyser samhällsförändringar, reformer, resurser och arbetet i skolorna, från tidigt 1990-tal fram till idag. I den stora mängd forskning som analyserats framträder fyra faktorer:

1) Segregeringen – har ökat I början av 1990-talet infördes det fria skolvalet, bland annat blev det möjligt att starta fristående skolor. Samtidigt har boendesegregationen ökat. Sammantaget har det lett till att det blivit vanligare att elever med likartad bakgrund samlas på samma skola. Det har också inneburit att resultatskillnaderna mellan skolor och elevgrupper har ökat och att föräldrarnas utbildningsnivå har fått större betydelse för resultatet. Den ökade segregeringen har varit negativ för kunskapsutvecklingen. Positiva kamrateffekter som är viktiga för i synnerhet lågpresterande elever förloras och lärarnas förväntningar på elevers prestationer anpassas till elevernas tidigare prestationer.

2) Decentralisering – ett systemskifte Det svenska skolsystemet har förändrats från att vara ett av västvärldens mest centraliserade system till ett av de mest avreglerade systemen. En av avsikterna med decentraliseringen var att kommunerna med sin kunskap om lokala behov bättre skulle kunna fördela resurserna för att göra skolan mer likvärdig. Men idag ser vi att skolor ofta kompenseras blygsamt för socioekonomiska faktorer. Inte ens i de mest segregerade kommunerna tilldelas skolor alltid extraresurser för att förbättra möjligheterna för ökad måluppfyllelse.

3) Differentiering – särlösningar allt vanligare Huvudprincipen enligt grundskoleförordningen är att grundskolan ska organiseras integrerat. Men utvecklingen har gått i riktning mot särskiljande lösningar. Det har blivit allt vanligare med till exempel särskilda undervisningsgrupper för elever i behov av stöd. Elever delas också in i olika grupper efter kunskapsnivå. Forskning visar att sådana lösningar generellt inte påverkar elevernas resultat i positiv riktning. Ofta uppstår stigmatiserande effekter och elevens självbild och motivation påverkas negativt. I segregerade grupper påverkas elevernas resultat även av kamrateffekter och lärarnas lägre förväntningar. Samma mekanismer som verkar segregerande på skolnivå framträder alltså här på gruppnivå.

4) Individualisering – en förändrad lärarroll Under 1990-talet infördes nya läroplaner och kursplaner utan direkta anvisningar om innehåll och metoder i undervisningen. Tanken var att lärarna skulle få mer utrymme att forma undervisningen efter elevernas olika förutsättningar och behov. Men resultatet har snarast blivit standardisering i form av mer arbete på egen hand och mindre lärarledd undervisning i helklass. Individualisering i denna bemärkelse påverkar elevernas resultat negativt och gör också att stödet hemifrån blir allt viktigare.

Kanske man skulle försöka göra något åt dessa faktorer om man vill påverka resultaten i skolan positivt? Snarare än att diskutera hur många betygssteg det ska finnas eller om skolor får gå i vinst eller ej?

Läs även andra bloggares åsikter om socialdemokraterna, skola, kunskap,skolpolitik, svenska skolan, skolresultat, betyg, betygsmedelvärde, meritpoäng,SCB-rapport om skolan, välutbildade föräldrar, lågutbildade föräldrar,klasskillnader, skolsegregation, boendesegregation, Haninge, PISA, Skolverket,OECD-länders skolresultat och annat intressant

Det är bara en liten notis...

... men den innehåller sprängstoff: Svenska skolbarn får allt högre betygspoäng

Visst låter det bra?!

Men tittar man närmare ser man att det är barn till välutbildade föräldrar som står för hela höjningen av betygspoängen. Jamen det är väl inte så konstigt, invänder någon, klart att de som har föräldrar som kan läsa läxor med dem klarar sig bättre i skolan?

Fast då kommer slutklämmen: Bland barn med lågutbildade föräldrar har kunskapsresultaten tvärtom sjunkit.

Är det också helt naturligt och förståeligt då? Mitt svar är ett rungande NEJ!

Den svenska skolan har i decennier verkat kraftigt utjämnande på sociala klyftor och höjt utbildningsnivån i vårt land på ett sätt som saknar motstycke i övriga i-länder. Från debatten på 50-talet om att det var grymt att utsätta arbetarungar med praktisk begåvning för gymnasiestudier, till dagens situation då lika stor andel av en årskull som då tog student idag läser en forskarutbildning! Eller jag kanske ska säga gårdagens situation, för det där håller uppenbarligen snabbt på att förändras. Medan klyftorna åter ökar, har vi en utbildningsminister från helvetet som åter börjar tugget om att inte de stackars "praktiska begåvningarna" ska behöva full gymnasiekompetens. Men det är inte bara Jan Pekpinnen Björklund som gör det enkelt för sig. Även vissa sossar har länge levt i en slags krav-är-fult-och-missgynnar-de-stackars-arbetarbarnen-föreställning.

Det har gått så långt att man givit upp och suckat att allt är boendesegregationens fel, skolan kan inte påverka så mycket. Tänk om folkbildningens pionjärer hört det tugget! Snacka om att de första folkskollärarna jobbade i motvind, med föräldrar som tyckte det var onödigt att barnen gick till skolan när de behövdes hemma på åkern. Med utkylda skolsalar, torftiga läromedel och elever som var både undernärda och trötta efter att ha gått miltals till skolan.

Att det visst går att göra skillnad, radikal skillnad, ska jag skriva om i nästa blogginlägg.

Läs även andra bloggares åsikter om socialdemokraterna, skola, kunskap, skolpolitik, svenska skolan, skolresultat, betyg, betygsmedelvärde, meritpoäng, SCB-rapport om skolan, välutbildade föräldrar, lågutbildade föräldrar, klasskillnader, skolsegregation, boendesegregation, Haninge, PISA, Skolverket, OECD-länders skolresultat och annat intressant

Torpeden verkligheten slår till

Hela idén om att arbetslöshet beror på för generösa trygghetssystem och inte på brist på jobb har nu torpederats av verkligheten. Den öppna arbetslösheten har ökat med 62 procent på ett år, visar nya siffror. Var fjärde ung svensk och var tionde medborgare riskerar att vara utan jobb nästa år. Försäkringskassan rapporterar idag att allt fler yngre förtidspensioneras; en fördubbling sen i början av 90-talet.

Och nej, sorry, ingen minskning av den takten trots slaktade ersättningssystem. Niklas Ekdahl i DN skriver under rubriken "Tärande politik":

"De omtalade jobbskattesänkningarna inverkar föga på marginaleffekter,
företagande och arbetslöshet."

Även TCO-ekonomernas rapport skjuter Anders Borgs våta ekonomiska-teori-dröm i sank:

"Regeringens utbudspolitik vilar på en bräcklig grund. Enligt nationalekonomisk teori leder generösa ersättningsnivåer i arbetslöshetsförsäkringen till hög arbetslöshet, via höga lönekrav och minskad sökaktivitet.

Men hur ser det ut i verkligheten? En titt på utvecklingen i Sverige de senaste 50 åren ger inget som helst stöd för denna hypotes. Förändringarna av ersättningsnivåerna i a-kassan kan inte förklara sysselsättningsgradens eller arbetslöshetens utveckling."

Arbetslöshet är förödande, men allra värst är att det är de unga som drabbas hårdast. Hur många studenter vågar sjunga "Den ljusnande framtid är vår" utan att sätta i halsen idag? Hittills har dock regeringen inte reagerat nämnvärt, mer än att på sann nymoderatska byta ut "förmedling av jobb" till "coachning", som blivit ett fiasko.

T o m min hemkommun Solna, som alltid haft lägre arbetslöshet, ligger nu på en föga hedrande trea-från-bottenplats i länet på hur många procent ungdomsarbetslösheten ökat under årets första hälft. Det är fullständigt ovärdigt en så centralt belägen och gynnad kommun som Solna. Om betydligt fattigare kommuner lyckats hålla nere sin ökning, så borde väl företagstäta Solna också klara det? Det handlar trots allt inte om mer än ett par hundra ungdomar, så om viljan fanns skulle ingen ung människa behöva gå arbetslös i Sveriges Företagsvänligaste kommun.

I vår (S)-budget för nästa år föreslår vi sossar att Solna ska införa nolltolerans mot ungdomsarbetslöshet. Idag svarar majoriteten med nyheten att ungdomsarbetslösheten i Solna minskat med en halv procent senaste månaden, från straxt över 200 till straxt under 200.

Vad ska man svara? Wow? Att man får vara glad att man inte bor i glesbygden, för där är det värre? Snälla, snälla propagandaministerium på moderaterna, ni kan väl för sjutton gubbar inte slå er till ro med en jämförelse med rikssiffrorna?

Genom att höja ambitionen en liten, liten aning skulle kommunen tillsammans med Arbetsförmedlingen och Solnas alla företag snabbt kunna infria denna nolltolerans, det är jag övertygad om. En start är att garantera alla ungdomar sommarjobb nästa år. Den som prövat ett arbete har mycket lättare att få ett till när de slutar skolan. Varför inte ta ett snack med företagen om den modell för samfinansiering av sommarjobb som företagarna och Nynäshamns kommun kommit överens om? Erfarenheterna från Nynäshamn visar att satsningen dessutom blivit en besparing, då kostnaden för sysslolösa ungdomars skadegörelse kraftigt minskat.

Andra på detta: Aftonbladets serie "Sverige utan jobb" , ledare , Peter Andersson , Högberg

Läs även andra bloggares åsikter om politik, socialdemokraterna, regeringen, Anders Borg, ekonomisk teori, hästskitsteoremet, sänkta ersättningsnivåer, arbetslöshet, sjukerästtning, förtidspension, TCO-ekonomerna, sommarjobb, ungdomsarbetslöshet, nolltlerans, Solna, s-budget och annat intressant

Det tar tid att reparera ett dåligt rykte

Om det heter pudel när man ber om ursäkt för en politisk fadäs, vad kallas det då när någon annan hoppar in och biter den som vägrar göra en pudel? Pitbull?

I så fall kan man väl säga att moderaternas PR-avdelning beordrade ut Wing Man Schlingmann att göra en pitbull på sitt pinsamma kommunalråd i Vellinge? Genom att inför den samlade pressen "ta honom i örat" hoppades man ge signalen att man sopade rent framför egen dörr.

Därpå följde något som man också kunde tro var beordrat av Schlingmanns propagandaministerium. Det var Solnas moderata kommunalråd som bjöd in sin kollega Lars-Ingvar Ljungman att besöka en kommun som minsann tog emot flyktingar, och rätt många också! (Solna är transitkommun för flyktingbarn och tar emot ett femtiotal flyktingar per år, mot en mycket god ersättning från Migrationsverket).

Men detta var ingen central order. Jag är tämligen övertygad om att Solnamoderaten Salminen kände en ärlig avsky för sin kollegas främlingsfientliga uttalanden. Han har nämligen bitter lokal erfarenhet av liknande - och t o m värre - uttalanden. Det var hans företrädare på kommunalrådsposten som stod och skrek Go Home utanför en flyktingförläggning på 90-talet, och hans moderata fullmäktigeordförande som i valstugereportaget från 2002 sade att "jag har jobbat ett halvår i en bananrepublik. Jag har fått nog av dem". Det är alltså både bra och välbehövligt att Salminen markerar sin positiva syn på ett mer generöst flyktingmottagande. Vilken hundras det ska liknas vid? Vet inte ... S:t Bernhard kanske?

Här är några som försökt bemöta Vellingeeländet med humor!

Läs även andra bloggares åsikter om Vellinge, Solna, främlingsfientlighet, Lasermannen, Go Home, flyktingfientlighet, rasism, moderaterna, valstugereportaget, Janne Josefsson och annat intressant

Inför genomfartsavgifter i Solna!

[UPPDATERAD] Se inslaget i TV4 om vårt förslag om genomfartsavgifter HÄR ! Och Lokaltidningen Mitt i Solna HÄR!

Igår lade vi Solnasossar vår budget, med tre huvudförslag:

• Krafttag mot genomfartstrafiken – inför genomfartsavgift i Solna
• I Sveriges företagsvänligaste kommun ska inte en enda ung människa behöva gå arbetslös
• Skapa jobb och stoppa kapitalförstöringen – dubbla investeringarna, bygg och rusta upp det slitna Solna när priserna är låga

Solna är Sveriges mest överkörda kommun. En halv miljon bilar passerar här varje dag, ofta på smitvägar genom våra bostadsområden. Vi har lokalgator där gränsvärdena för båda buller och farliga luftpartiklar sannolikt överskrids varje dag. Det är precis samma allvarliga hälsorisker som på Hornsgatan i Stockholm. Det är inte Solnabornas eget bilåkande som orsakat trafikinfarkten; 2 av 3 bilar på Solnas gator är genomfartstrafik.

Det räcker nu, Solna har tagit sin beskärda del av trafik, vi orkar inte vara dörrmatta till Stockholm längre. Vi föreslår att Solna startar projekteringen för införande av en kommunal genomfartsavgift 2011. En genomfartsavgift som signalerar att du är välkommen till Solna – men vi vägrar bli överkörda. De bilar som inte har ärende till Solna utan bara använder våra lokalgator som smitvägar måste vi avgiftsbelägga. På de statliga vägarna E4 och E18 är det förstås avgiftsfritt att passera.

Det så kallade Lidingö-undantaget i Stockholm innebär att Lidingöbor kan passera Stockholm gratis om de gör det fort, inom en halvtimme från in- till utfart. I Solna skulle systemet fungera enligt samma princip, bara tvärtom. Den som varken har start eller stopp i Solna passerar sannolikt på mindre än 30 minuter och då signalerar uppsatta portaler detta, varpå bilisten får betala en avgift till Solna stad. För våra lokala företagare innebär denna lösning - i motsats till Stockholms system - en fördel. Den som stannar till och handlar eller besöker ett företag i Solna slipper ju att betala. (Klicka på bilden för att göra den större)

Praktiskt löses detta lämpligen genom att Solna ansluter till Stockholms avgiftssystem, så att bilisten slipper få flera räkningar. Tekniken, som var dyr i starten, är nu i drift, vilket sänker kostnaden för portaler betydligt. Den grundlagsändring som möjliggör detta väntas träda i kraft 2011, men Solnas förberedelser bör starta nu. Detta betyder på sikt betydande intäkter för Solna, som kan användas till ny, bättre infrastruktur, men inledningsvis är det naturligtvis en kostnad. För att snabbt komma igång med en förprojektering av genomfartsavgifter avsätter vi en miljon kronor i budgeten.

Läs även andra bloggares åsikter om genomfartsavgift, trängselavgift, Solna, socialdemokraterna i Solna, socialdemokraterna, Sveriges mest överkörda kommun, trafikinfarkt, miljöproblem, buller,luftkvalitet och annat intressant

Inför genomfartsavgifter i Solna

Solna är Sveriges mest överkörda kommun. En halv miljon bilar passerar varje dag våra gränser och trafikinfarkterna, när köerna står helt stilla, inträffar allt oftare. Samtidigt planerar (m)ajoriteten en extremt kraftig utbyggnad med flera nya stadsdelar med kontor, handel och bostäder, nationalarena för 60 000 besökare och ett gigantiskt köpcentrum som ska dra 40 000 besökare varje dag, de flesta bilburna.

Gränsvärdena för buller och luftkvalitet ligger redan idag nära gränsvärdena. Med byggplaner motsvarande 50 procents ökning av såväl människor som trafik på kort tid, slår mätarna över på rött. Behovet av att begränsa genomfartstrafiken för att klara gränserna för utsläpp och buller är akut.

Det är inte Solnabornas eget bilåkande som orsakar trafikinfarkterna på våra lokalgator. Kollektivtrafiken är väl utbyggd, bilen tar ofta längre tid p g a köerna. Huvudproblemet är att Solna är en genomfartskommun, vi blir överkörda när människor ska in och ut ur Stockholm. Vi har bostadsgator i Solna där gränsvärdena för båda buller och farliga partikelhalter sannolikt överskrids varje dag. Det är precis samma allvarliga hälsorisker som på Hornsgatan i Stockholm. Det räcker nu, vi orkar inte vara dörrmatta till Stockholm längre. I vårt (S)-budgetförslag för 2010 föreslår vi kommunen att starta förberedelserna för att införa en kommunal genomfartsavgift 2011. En genomfartsavgift som signalerar att du är välkommen till Solna – men vi vägrar bli överkörda. De bilar som inte har ärende till Solna utan bara använder våra lokalgator som smitvägar tänker vi avgiftsbelägga. På de statliga vägarna E4 och E18 måste det vara fortsatt avgiftsfritt att passera.

Det så kallade Lidingö-undantaget i Stockholm innebär att Lidingöbor kan passera Stockholm gratis om de gör det fort, inom en halvtimme från in- till utfart. I Solna skulle systemet fungera enligt samma princip, bara tvärtom. Den som varken har start eller stopp i Solna passerar sannolikt på mindre än 30 minuter och då signalerar uppsatta portaler detta, varpå bilisten får betala en avgift till Solna stad. För våra lokala företagare innebär denna lösning - i motsats till Stockholms system - en fördel. Den som stannar till och handlar eller besöker ett företag i Solna slipper ju att betala, eftersom det då sannolikt tar längre tid än en halvtimme mellan in- och utpassering.

Praktiskt löses detta lämpligen genom att Solna ansluter till Stockholms avgiftssystem, så att bilisten slipper få flera räkningar. Tekniken, som var dyr för pionjären Stockholm, är nu utvecklad och i drift, vilket sänker kostnaden för portaler betydligt. Den grundlagsändring som möjliggör detta väntas träda i kraft 2011, men redan nästa år bör Solnas förberedelser starta. Detta betyder på sikt betydande intäkter för Solna, som kan användas till ny, bättre infrastruktur, men inledningsvis är det naturligtvis en kostnad. För att snabbt komma igång med en förprojektering av genomfartsavgifter avsätter vi 1 miljon kronor i budgeten.

Läs inslaget i Mitt i Solna HÄR!

Läs även andra bloggares åsikter om genomfartsavgift, trängselavgift, Solna, socialdemokraterna i Solna, socialdemokraterna, Sveriges mest överkörda kommun, trafikinfarkt, miljöproblem, buller, luftkvalitet och annat intressant

Fantom-Fredrik

Först var det Mona Sahlin och Barbieklubben, nu Reinfeldt och Fantomenklubben, det börjar det klarna. Det blir något speciellt med barn som redan i unga år organiserar sig. Kanske nåt för ambitiösa föräldrar; att styra in kidsen mot tidigt klubbmedlemskap? Problemet är väl bara att det knappt finns några klubbar idag, förutom Bamseklubben och andra konstlade barnklubbar som resebyråerna riggar för att föräldrarna ska få vara i fred på charterorterna.

Jag vet inte om man ska läsa in nån symbolik i de båda partiledarnas val av klubb? Mona gillade sportiga helylletjejen Barbie, medan Fredrik identifierade sig med Fantomen, mannen som ibland vandrar på gatorna som en vanlig man. Tja, det gamla djungelordspråket "Det finns nätter då Fantomen lämnar djungeln och går på stadens gator som en vanlig man" kan ju ha givit upphov till Fredriks önsketänkande om att han går hand i hand med folket, vars förtroende han bär. Och man kan ju förstå att Fredrik med pappa Bruno och klanen i Täby identifierade sig starkt med Fantomen, vars jobb ju också går i arv från son till son.

Jag ser dock en viktig skillnad. Mona startade sin Barbieklubb själv. Fredrik gick med i serieförlagets klubb.

Läs även andra bloggares åsikter om Fantomen, Fantomenklubben, Barbie, Barbiekubben, Mona Sahlin, Fredrik Reinfeldt, barnklubbar och annat intressant

Geléhallon är farliga och jorden går under om två år

...Och solen kan sluta skina imorgon, säger Vattenfalls VD i morgonradion, på en fråga om det inte finns en risk för en allvarlig kärnkraftsolycka i Tyskland. Det är en klassisk avledningsmanöver i den högre retorikskolan. Abu Graib, vad är det i jämförelse med Auschwitz, liksom?

Nu tror jag inte att svenska folkets största bekymmer denna morgon är huruvida Vattenfalls VD vill satsa på kärnkraft eller inte. Tyvärr, kanske man borde tillägga? En mycket mera upprörande artikel på Aftonbladet.se denna fredag den 13:e, tycks vara en total-banal bantningsartikel som varnar för att man behöver promenera i en halvtimme om man äter sju geléhallon. Läsarna är chockade, artikelkommentarerna trillar in och många bloggare länkar. (Och nu spär jag på den statistiken!)

Hur ska jag tolka denna nyhet? Att man aldrig mer törs äta geléhallon? Att jag måste ut och promenera i minst fem timmar i natt om jag äter upp allt i godisskålen under kvällens fredagsmys? Att det bara är att göra sig beredd på grönsaksdiet, innan det blir förbjudet i lag med ett midjemått över 90 cm, som i Japan?

Snacka om att spä på undergångskänslan! Räcker det inte med att filmen 2012 har premiär ikväll, vilket gjort att massor av barn ringer till Röda Korsets hjälptelefon, livrädda för att jorden ska gå under om två år?

Nej, artikeln är menad att visa på ALTERNATIVEN till onyttigheter. Man kan nämligen äta nästan ett halvt kilo blomkål eller broccoli för samma energimängd. Jamen då så! Klart jag hellre äter blomkål än geléhallon. Och 400 gram får jag äta också, bara jag går ett par varv runt Råstasjön efteråt. Glöm det, säger jag bara. Jag har triskaidekafobi. (Tack för det tipset, Mad World!)

Läs även andra bloggares åsikter om Vattenfall, kärnkraft, lögner, retorik, hal, fredag den trettonde, 13, fredag, godis, bantning, geléhallon, ätstörningar, blomkål, broccoli, motion, promenad, godisskål, fredagsmys, hetsäta, kalorier, smal, förbud mot fetma, midjemått, big in Japan, grönsaksfobi och annat intressant