Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: socialdemokraterna, partikongress, kongressfest, Paris Hilton
söndag, mars 18, 2007
Vem har bästa Paris Hilton-posen?
Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: socialdemokraterna, partikongress, kongressfest, Paris Hilton
Vi är bara vänner, väldigt goda vänner
Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: socialdemokraterna, partikongress, kongressfest, vänner, vimmel, skvaller
Monas första tal - direkt från salen
- Oj, vad jag har längtat efter den här stunden, började Mona sitt första tal som partiledare. Den sjunde kvinnliga partiledaren i socialistinternationalen. Sträck på er, alla kvinnor i hela arbetarrörelsen, för det här gäller er också.
Mona berättade om stödet hon fått av Gunnar Sträng, den äldste ledamoten i riksdagen, när hon som ung kom in där. Nu tar vi fighten, precis som Gunnar gjorde, mot högerkrafterna som försöker försvaga sammanhållningen mellan människor. Den fighten måste vi ta tillsammans, fack och parti. Arbete åt alla är vårt viktigaste mål, men också vettiga arbetsförhållanden. Moderaterna säger sig försvara kollektivavtalen, men vill försvaga facket. Det går inte ihop.
Vi tar fighten för frihet åt individen. Frihet är nåt mer än valfrihet, som högern begränsar den till. Frihet är att få utvecklas genom utbildning, välja sin kärlek, få makt över sitt eget liv utan att trampa på andra, frihet att få förverkliga sitt livs äventyr. Det kräver att alla tar sitt personliga ansvar. Låt oss ta tillbaka frihetsbegreppet och göra socialdemokratin till den frihetsrörelse den är!
Men vi måste inse att vi är i opposition. Med ödmjukhet och god lyssnarförmåga måste vi bena upp valförlusten och försöka förstå varför människor inte litade på oss. Kritik är inte farligt. En återkommande fråga från partimedlemmarna har varit: - Alla ska med, men vart ska vi? Vi försvarade systemen mer än det som systemen är till för. Maryam från Solna skrev i en artikel nyligen: Bygger ditt politiska engagtemang på maxtaxa i förskolan eller på enhetstaxa i kollektivtrafiken, subventionsgrader, sjukpenninggrundande inkomst? Det gör inte mitt iallafall.
Vi behöver en nyfiken och eftertänksam eftervalsdebatt. Valanalysen är en start, inte en slutpunkt. Vi måste öppna upp partiet för nya grupper, ta tillvara teknsika möjligheter, ta inspiration från forskning, kultur och näringsliv. Vi ska lyssna på dem, nyfiket.
Förnya och bredda ledarskapet. Interndemokratin måste förstärkas. Laget är alltid större än jaget. Ett sånt ledarskap gör mig och oss starkare. Vi ska vara medborgarnas företrädare, inte systemens.
Olof Palme sa en gång till oss unga SSU:are: Ni blir den första generationen som inte får misslyckas, i alla fall inte på tre avgörande områden; jobben, miljön och freden. Jag vill lägga till välfärden.
Först och främst måste ni ha en obändig framtidstro.
Moderaterna säger: Vi är inte politiker, vi är moderater.
Vi är socialdemokrater och därför är vi politiker.
Dessa var de ämnen Mona uppehöll sig kring i sitt tal. Jag kan inte återge det rättvist, dessutom finns det utlagt på partiets hemsida, men några stycken ska jag försöka dela med mig av.
Om Miljön:
Det är inte det landet som siste tar steget ur fossilsamhället som vinner, det är precis tvärtom.
Det behövs både samhällsansvar och personligt ansvar. Vi vet att det här brådskar, till skillnad från regeringen. Miljöfrågan är lika stor som kampen mot klassamhället var för hundra år sen.
Om jobben:
Vi har all anledning att vara stenhårda i vår kritk mot regeringens sätt att hantera jobbfrågorna, men vi måste också vara ödmjuka, för vi har inte lyckats själva i kampen mot sjukskrivningarna, diskrimineringen, stressen. Det handlar både om rättigheter och skyldigheter.
De som är litet för unga, litet för gamla, inte fysiskt perfekta, har ett namn som är litet svårt att uttala. Det är dem vi ska ha för ögonen när vi utformar vår jobbpolitik. Människor måste få återkommande chanser att utbilda sig, vi måste hitta nya, smarta sätt att kompetensutveckla sig, ge personligt stöd och lösningar för både arbetstagare och företagare. De entreprenörer jag möter är eldsjlar, långt ifrån näringslivets toppskikt och direktörslöner. De behöver stöd för att möta globaliseringen. Låt oss ta med dem i framtidsdiskussionen om jobben.
Förra året anmäldes 600 000 nya platser på arbetsförmedlingen. Ändå växer långtidsarbetslösheten. Littorin slaktar arbetsmarknadspolitiken. Han är moderaternas svar på Lasse Brandeby. Men han bad ju åtminstone om att få bli utröstad!
Tjänstesektorn är den största och snabbast växande sektorn. Låt Maud Olofsson hålla på med sina hushållsnära bävrar, så utvecklar vi hela tjänstesektorn.
Feminismen:
Ta kampen mot de låga kvinnolönerna. Hur länge ska vi acceptera att kvinnor gör de viktigaste jobben i vård och omsorg som vi inte klarar, fölr 16 000:- i månaden? Moderaterna pratar om att vi måste bort från bidragsberoendet och så inför de vårdnadsbidrag! Dessa nya kameleonter ska nu ut och jag kvinnorna och deras röster. Jag säger bara: Spring!
Barnen:
Hur har barnen det i vårt välfärdssamhälle? Vi kan allt, är välutbildade, har all teknik, men hur är det att växa upp i denna tid av val och snabbhet? Ångesten att välja fel, att inte hinna med, inte passa in. Stressjukdomar, alkohol, droger, tjejer som skär sig, ätstörningar, samtal till BRIS ökar. Finns här en koppling tilld en individuella prestationen? Hur kan vi erbjuda pauser och trygghet?
Om de kommande årens utmaning:
Det handlar om att blicka längre än så. Den svenska ekonomin är stark, men inte så stark att den klarar ännu en borgerlig härdsmälta. Mona, som var med och fixade krisuppgörelsen 1992, då Reinfledt ägnade sig åt interna strider och gamla MUF-bråk, sa att hon nu längtar efter att möta honom i debatten. Om han vågar.
Slutligen utrikespolitiken:
Vi har ägnat oss för mycket åt inrikesproblemen ett tag. Nu är det dags att återupprätta socialdemokratins utrikespolitiska engagemang. Klimatförändringarna hotar alla, jobben flyttar inte till centralorten längre, utan över kontinenter. EU är den bästa motkraft vi har. Använd den! Med EU.s utvidgning har vi befäst den demokratiska utvecklignen på vår egen kontinent, nu är det dags att vidga cirklarna. Till Sudan, Afrika, Palestina, Irak. Så släppte hon en välkommen nyhet: Jan Eliasson och Margot Wallström ska leda en ny, internationell arbetsgrupp, som ska utveckla och leda vår utrikespolitik inför nästa val! Välkommen tillbaka Margot!
Stödet för flyktingpolitiken är vekare idag än på 70-talet, då flyktingarna kom från länder närmare vårt. Vi måste få alla kommuner att bidra till flyktingmottagandet. Sverigedemokraterna kallar Zlatan en "osvensk företeelse". Men Zlatan är svensk. Det är Sverigedemokraterna som är en osvensk förreteelse! Här lånade Mona ut micken till Olof Palmes röst, från talet från 1982 som även Latin Kings har med på sin skiva "Mitt kvarter".
Oftast är politik vardag, tråkigt harvande, kommunala förordningar och frånvaro av stolthet och visioner. Monas tal var tvärtom.
Jag skrattade, jag grät och jag klappade händer så hårt att min ring blev alldeles bucklig.
Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: mona sahlin, socialdemokraterna, tal, partiledare, visoner, ödmjukhet, stolthet, skratt, tårar
Mona berättade om stödet hon fått av Gunnar Sträng, den äldste ledamoten i riksdagen, när hon som ung kom in där. Nu tar vi fighten, precis som Gunnar gjorde, mot högerkrafterna som försöker försvaga sammanhållningen mellan människor. Den fighten måste vi ta tillsammans, fack och parti. Arbete åt alla är vårt viktigaste mål, men också vettiga arbetsförhållanden. Moderaterna säger sig försvara kollektivavtalen, men vill försvaga facket. Det går inte ihop.
Vi tar fighten för frihet åt individen. Frihet är nåt mer än valfrihet, som högern begränsar den till. Frihet är att få utvecklas genom utbildning, välja sin kärlek, få makt över sitt eget liv utan att trampa på andra, frihet att få förverkliga sitt livs äventyr. Det kräver att alla tar sitt personliga ansvar. Låt oss ta tillbaka frihetsbegreppet och göra socialdemokratin till den frihetsrörelse den är!
Men vi måste inse att vi är i opposition. Med ödmjukhet och god lyssnarförmåga måste vi bena upp valförlusten och försöka förstå varför människor inte litade på oss. Kritik är inte farligt. En återkommande fråga från partimedlemmarna har varit: - Alla ska med, men vart ska vi? Vi försvarade systemen mer än det som systemen är till för. Maryam från Solna skrev i en artikel nyligen: Bygger ditt politiska engagtemang på maxtaxa i förskolan eller på enhetstaxa i kollektivtrafiken, subventionsgrader, sjukpenninggrundande inkomst? Det gör inte mitt iallafall.
Vi behöver en nyfiken och eftertänksam eftervalsdebatt. Valanalysen är en start, inte en slutpunkt. Vi måste öppna upp partiet för nya grupper, ta tillvara teknsika möjligheter, ta inspiration från forskning, kultur och näringsliv. Vi ska lyssna på dem, nyfiket.
Förnya och bredda ledarskapet. Interndemokratin måste förstärkas. Laget är alltid större än jaget. Ett sånt ledarskap gör mig och oss starkare. Vi ska vara medborgarnas företrädare, inte systemens.
Olof Palme sa en gång till oss unga SSU:are: Ni blir den första generationen som inte får misslyckas, i alla fall inte på tre avgörande områden; jobben, miljön och freden. Jag vill lägga till välfärden.
Först och främst måste ni ha en obändig framtidstro.
Moderaterna säger: Vi är inte politiker, vi är moderater.
Vi är socialdemokrater och därför är vi politiker.
Dessa var de ämnen Mona uppehöll sig kring i sitt tal. Jag kan inte återge det rättvist, dessutom finns det utlagt på partiets hemsida, men några stycken ska jag försöka dela med mig av.
Om Miljön:
Det är inte det landet som siste tar steget ur fossilsamhället som vinner, det är precis tvärtom.
Det behövs både samhällsansvar och personligt ansvar. Vi vet att det här brådskar, till skillnad från regeringen. Miljöfrågan är lika stor som kampen mot klassamhället var för hundra år sen.
Om jobben:
Vi har all anledning att vara stenhårda i vår kritk mot regeringens sätt att hantera jobbfrågorna, men vi måste också vara ödmjuka, för vi har inte lyckats själva i kampen mot sjukskrivningarna, diskrimineringen, stressen. Det handlar både om rättigheter och skyldigheter.
De som är litet för unga, litet för gamla, inte fysiskt perfekta, har ett namn som är litet svårt att uttala. Det är dem vi ska ha för ögonen när vi utformar vår jobbpolitik. Människor måste få återkommande chanser att utbilda sig, vi måste hitta nya, smarta sätt att kompetensutveckla sig, ge personligt stöd och lösningar för både arbetstagare och företagare. De entreprenörer jag möter är eldsjlar, långt ifrån näringslivets toppskikt och direktörslöner. De behöver stöd för att möta globaliseringen. Låt oss ta med dem i framtidsdiskussionen om jobben.
Förra året anmäldes 600 000 nya platser på arbetsförmedlingen. Ändå växer långtidsarbetslösheten. Littorin slaktar arbetsmarknadspolitiken. Han är moderaternas svar på Lasse Brandeby. Men han bad ju åtminstone om att få bli utröstad!
Tjänstesektorn är den största och snabbast växande sektorn. Låt Maud Olofsson hålla på med sina hushållsnära bävrar, så utvecklar vi hela tjänstesektorn.
Feminismen:
Ta kampen mot de låga kvinnolönerna. Hur länge ska vi acceptera att kvinnor gör de viktigaste jobben i vård och omsorg som vi inte klarar, fölr 16 000:- i månaden? Moderaterna pratar om att vi måste bort från bidragsberoendet och så inför de vårdnadsbidrag! Dessa nya kameleonter ska nu ut och jag kvinnorna och deras röster. Jag säger bara: Spring!
Barnen:
Hur har barnen det i vårt välfärdssamhälle? Vi kan allt, är välutbildade, har all teknik, men hur är det att växa upp i denna tid av val och snabbhet? Ångesten att välja fel, att inte hinna med, inte passa in. Stressjukdomar, alkohol, droger, tjejer som skär sig, ätstörningar, samtal till BRIS ökar. Finns här en koppling tilld en individuella prestationen? Hur kan vi erbjuda pauser och trygghet?
Om de kommande årens utmaning:
Det handlar om att blicka längre än så. Den svenska ekonomin är stark, men inte så stark att den klarar ännu en borgerlig härdsmälta. Mona, som var med och fixade krisuppgörelsen 1992, då Reinfledt ägnade sig åt interna strider och gamla MUF-bråk, sa att hon nu längtar efter att möta honom i debatten. Om han vågar.
Slutligen utrikespolitiken:
Vi har ägnat oss för mycket åt inrikesproblemen ett tag. Nu är det dags att återupprätta socialdemokratins utrikespolitiska engagemang. Klimatförändringarna hotar alla, jobben flyttar inte till centralorten längre, utan över kontinenter. EU är den bästa motkraft vi har. Använd den! Med EU.s utvidgning har vi befäst den demokratiska utvecklignen på vår egen kontinent, nu är det dags att vidga cirklarna. Till Sudan, Afrika, Palestina, Irak. Så släppte hon en välkommen nyhet: Jan Eliasson och Margot Wallström ska leda en ny, internationell arbetsgrupp, som ska utveckla och leda vår utrikespolitik inför nästa val! Välkommen tillbaka Margot!
Stödet för flyktingpolitiken är vekare idag än på 70-talet, då flyktingarna kom från länder närmare vårt. Vi måste få alla kommuner att bidra till flyktingmottagandet. Sverigedemokraterna kallar Zlatan en "osvensk företeelse". Men Zlatan är svensk. Det är Sverigedemokraterna som är en osvensk förreteelse! Här lånade Mona ut micken till Olof Palmes röst, från talet från 1982 som även Latin Kings har med på sin skiva "Mitt kvarter".
Oftast är politik vardag, tråkigt harvande, kommunala förordningar och frånvaro av stolthet och visioner. Monas tal var tvärtom.
Jag skrattade, jag grät och jag klappade händer så hårt att min ring blev alldeles bucklig.
Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: mona sahlin, socialdemokraterna, tal, partiledare, visoner, ödmjukhet, stolthet, skratt, tårar
lördag, mars 17, 2007
Partiet tackar dig för dina insatser
Den blev omfattande, avtackningen av Göran persson. Och lååång.
Anneli Rydé sjöng ”Åh vilken karl” och pussade Göran på munnen. Sedan ville han pussas en gång till. Anitra satt framför mig, så jag kunde tyvärr inte se hennes min.
John Crispinsson ledde sedan en lång utfrågning av olika människor som funnits i Görans närhet under de 11 år han varit partiledare. Hårdmjukingen Göran Persson, kallade han GP. Det hade denne ingenting alls emot. Så ska en bra lärare vara, tyckte han.
GP talade hoppfullt om sin framtid: - Nu kan jag kanske spela ut hela mitt register?!
Sedan följde en räcka stänkar och flikar av allt GP sagt och gjort under sin partiledartid.
Han myntade begreppet Det Gröna Folkhemmet. Det gjorde han bra. Riktigt bra.
Vi måste borde kunna avsätta minst 1 procent av BNP till miljöåtgärder. Det vore bra för tillväxten av nya jobb också, enades han och Stefan Edman om. Låtom oss gå ner från Oljeberget. Volvo och Saab får se upp. De måste ner i bränsleförbrukning. Därefter följde en poetisk hyllning till daggmasken.
Wanja lovade att facket bättre skulle omfamna uppgiften kring det gröna folkhemmet och önskade lycka till i spenaten.
Den gamle centerledaren Olof Johansson sa att han inte kunnat tacka nej till att vara med på denna avtackning och medgav att Göran var uppskattad långt utanför de egna leden. Men de konstaterade ömsesidigt att de inte skulle haft mandat för någon partikoalition.
Sveriges styrka är befolkningens kunskapsnivå, sa GP sedan. Då kom Görans f d medarbetare in på scenen med alla sina barn i ett långt demonstrationståg. När GP reste land och rike runt och predikade för folk att de måste föda fler barn, tog medarbetarna honom på orden. Alla var barnlediga samtidigt! På Williams plakat stod det "Göran är en superman".
Komikern Göran Gabrielsson gjorde en perfekt Göranimitiation och konstaterade att Reinfeldt misslyckats med att ha egenskaper och sidor som komiker kan göra något roligt av. Där också. Sedan blev det maktkamp mellan de två Göran om vem som skulle resa sig upp. Göran vann.
Vilken är din bästa egenskap? frågade komiker-Göran. - Jag är en person med förmågan att snabbt glömma, blev svaret.
- Jag kanske låter precis som du, och då har jag ett problem.
Ingvar Carlsson berättade om hur han upptäckte GP: - Han var blyg och tillbakadragen på den tiden.
Plötsligt blixtrade det till och blev intressant: -Vi måste ha en kvalificerad nättidning och fler riktig bra bloggare, fastslog GP. (Hmpf! Ett tips till den nya partistyrelsen är väl att börja med kongresstekniken...)
Tillförordnade SSU-ledaren Mattias Wepsä avtackade genom att överräcka en arbetsoverall som det stod "Socialist av förnuft och rättfärdighet, sörmlänning av födsel och försyn" på. Det är GP´s favoritslogan. Han tog tillfället i akt att håna vårt partidistrikt, Lenet. - Det låter ju som ett toalettpapper. (Leni, Göran, det heter Leni, precis som en av dina exministrar. )
Sedan äntrade Frälsningsarmén scenen och sjöng "O store gud". Då kände jag att det var läge att gå ut.
Nu sitter jag och väntar på att det ska ta slut. Det känns inte vidare hoppfullt, för nu har han börjat laga strömming på scenen.
Man skulle kunna säga att Görans avtackning liknar hans karriär: Det började bra, men sedan undrade man när det skulle ta slut.
Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: partikongress, socialdemokraterna, Göran Persson, avtackning
Anneli Rydé sjöng ”Åh vilken karl” och pussade Göran på munnen. Sedan ville han pussas en gång till. Anitra satt framför mig, så jag kunde tyvärr inte se hennes min.
John Crispinsson ledde sedan en lång utfrågning av olika människor som funnits i Görans närhet under de 11 år han varit partiledare. Hårdmjukingen Göran Persson, kallade han GP. Det hade denne ingenting alls emot. Så ska en bra lärare vara, tyckte han.
GP talade hoppfullt om sin framtid: - Nu kan jag kanske spela ut hela mitt register?!
Sedan följde en räcka stänkar och flikar av allt GP sagt och gjort under sin partiledartid.
Han myntade begreppet Det Gröna Folkhemmet. Det gjorde han bra. Riktigt bra.
Vi måste borde kunna avsätta minst 1 procent av BNP till miljöåtgärder. Det vore bra för tillväxten av nya jobb också, enades han och Stefan Edman om. Låtom oss gå ner från Oljeberget. Volvo och Saab får se upp. De måste ner i bränsleförbrukning. Därefter följde en poetisk hyllning till daggmasken.
Wanja lovade att facket bättre skulle omfamna uppgiften kring det gröna folkhemmet och önskade lycka till i spenaten.
Den gamle centerledaren Olof Johansson sa att han inte kunnat tacka nej till att vara med på denna avtackning och medgav att Göran var uppskattad långt utanför de egna leden. Men de konstaterade ömsesidigt att de inte skulle haft mandat för någon partikoalition.
Sveriges styrka är befolkningens kunskapsnivå, sa GP sedan. Då kom Görans f d medarbetare in på scenen med alla sina barn i ett långt demonstrationståg. När GP reste land och rike runt och predikade för folk att de måste föda fler barn, tog medarbetarna honom på orden. Alla var barnlediga samtidigt! På Williams plakat stod det "Göran är en superman".
Komikern Göran Gabrielsson gjorde en perfekt Göranimitiation och konstaterade att Reinfeldt misslyckats med att ha egenskaper och sidor som komiker kan göra något roligt av. Där också. Sedan blev det maktkamp mellan de två Göran om vem som skulle resa sig upp. Göran vann.
Vilken är din bästa egenskap? frågade komiker-Göran. - Jag är en person med förmågan att snabbt glömma, blev svaret.
- Jag kanske låter precis som du, och då har jag ett problem.
Ingvar Carlsson berättade om hur han upptäckte GP: - Han var blyg och tillbakadragen på den tiden.
Plötsligt blixtrade det till och blev intressant: -Vi måste ha en kvalificerad nättidning och fler riktig bra bloggare, fastslog GP. (Hmpf! Ett tips till den nya partistyrelsen är väl att börja med kongresstekniken...)
Tillförordnade SSU-ledaren Mattias Wepsä avtackade genom att överräcka en arbetsoverall som det stod "Socialist av förnuft och rättfärdighet, sörmlänning av födsel och försyn" på. Det är GP´s favoritslogan. Han tog tillfället i akt att håna vårt partidistrikt, Lenet. - Det låter ju som ett toalettpapper. (Leni, Göran, det heter Leni, precis som en av dina exministrar. )
Sedan äntrade Frälsningsarmén scenen och sjöng "O store gud". Då kände jag att det var läge att gå ut.
Nu sitter jag och väntar på att det ska ta slut. Det känns inte vidare hoppfullt, för nu har han börjat laga strömming på scenen.
Man skulle kunna säga att Görans avtackning liknar hans karriär: Det började bra, men sedan undrade man när det skulle ta slut.
Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: partikongress, socialdemokraterna, Göran Persson, avtackning
Röster utanför talarstolen 2
I S-kvinnors monter möter jag Tara Twana, där hon säljer t-shirts där det står "Mona för president". Om hon hade haft en minut i talarstolen hade hon pratat om föräldraförsäkringen. Det räcker inte med varannan damernas, nu måste vi vidare!Mattias Kristensson är en ung SSU-are som kommit hit för att lyssna. Om han hade haft chansen skulle han ha talat om hållbar utveckling. - Så att jag och mina barn och barnbarn kan ha bra liv i framtiden. Tänk om Sverige blir översvämmat?
Cecilia Dalman Eek har kommit upp från Göteborg över helgen för att besöka kongressen. Hon vill prata om konflliktlinjen människa - natur. Vi har länge trott att det räcker med litet ny teknik, men det gör det inte, det vet vi ju nu. Hur vore det att klimatsäkra partiet? Titta på våra resor, boende, mat när vi träffas t ex. Vi vill gärna stifta lagar som gör det möjligt för alla, men vi måste börja med oss själva.
Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: socialdemokraterna, partikongress, ombud, talarstol, röster
Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: socialdemokraterna, partikongress, ombud, talarstol, röster
Röster utanför talarstolen
Anita Ljusberg, 69 år från Solna, är strålande glad och entusiastisk över att Mona Sahlin blivit vald till partiledare:
-Vi medelsvenssons är väl bra, men partiet kan inte bara bestå av oss! Med Mona kommer många som tidigare inte röstat på oss både rösta och bli medlemmar, säger Anita.
-Sen läste jag i tidningen att hon gillar att gå på Bruce Springsteen-konserter med kändisar. Hon har en sådan bred bekantskapskrets, det är så man får in nya perspektiv! Med Mona kommer varenda kvinna att rösta på socialdemokraterna, avslutar Anita.
Jag möter Mussa Selim korridoren utanför kongresshallen. Han är här på besök från Trollhättan. Om han hade en minut i talarstolen skulle han förmodligen prata mest om hur häftigt det känns med kongressen, där vi för första gången valt en kvinnlig partiordförande och sin känsla av att det här går vägen 2010!
-Vi medelsvenssons är väl bra, men partiet kan inte bara bestå av oss! Med Mona kommer många som tidigare inte röstat på oss både rösta och bli medlemmar, säger Anita.
-Sen läste jag i tidningen att hon gillar att gå på Bruce Springsteen-konserter med kändisar. Hon har en sådan bred bekantskapskrets, det är så man får in nya perspektiv! Med Mona kommer varenda kvinna att rösta på socialdemokraterna, avslutar Anita.
Jag möter Mussa Selim korridoren utanför kongresshallen. Han är här på besök från Trollhättan. Om han hade en minut i talarstolen skulle han förmodligen prata mest om hur häftigt det känns med kongressen, där vi för första gången valt en kvinnlig partiordförande och sin känsla av att det här går vägen 2010!
Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: socialdemokraterna, partikongress, ombud, talarstol, röster
Vad är en sossefrisyr? RÖSTA!
Tidningen Fokus skriver i sitt senaste nummer om framtidens tunga namn inom socialdemokratin. Bland dem finns Jytte Guteland, nominerad av länet till nästa förbundsordförande i SSU. Om henne heter det inte bara att hon tillhör makteliten, utan att hon dessutom har ”sossefrisyr”.Det sätter igång min fantasi. Vad är en typisk sossefrisyr? Jag beslöt mig för att ta reda på det.I filmen Legally Blonde hade Reese Witherspoon 27 olika frisyrer, en för varje scen. Under inspelningen åtföljdes hon ständigt av 4 frisörer. Om Jytte skulle göra samma sak, skulle det gå en frisör på varje 1000-tal medlemmar i ungdomsförbundet. Det låter sig nog inte göras.
Här är istället litet inspiration för Jytte, som hon kan använda när hon står framför spegeln och kammar sig på morgonen. Jag och Jon Worth har anordnat en web-enkät så att alla kan rösta på den frisyr de tycker är mest sossig.
Klicka HÄR för att rösta på killfrisyrerna och HÄR för att rösta på tjejfrisyrerna.
Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: partikongress, socialdemokraterna, jytte guteland, fokus, frisyr
Hur använder man en minut?
Jag funderade länge på hur jag skulle använda den där minuten i talarstolen. Alla från vår delegation skulle gå upp och tala om sina hjärtefrågor, vilket de naturligtvis gör helt rätt i. Frågan är bara vad man hinner säga på en minut? Jag kanske skulle bli så nervös att jag kom av mig, eller bara hinna säga hälften? Kanske jag skulle skita i alltihop?Men så kom jag på en idé. Varför inte låta alla som hade nåt på hjärtat säga det här på bloggen istället? Alla ombud som inte vågade gå upp, eller kom av sig, eller bara hann med en bråkdel. Alla som var här som åskådare. Alla därhemma. Visst kan man skicka ett mail till vem som helst i partistyrelsen vilken dag man vill, men gör folk verkligen det?
Göran Persson sa i sin öppningshälsning: Det finns inget större förtroende, något som är så fint som att få föra andra människors talan. Därför är det just det jag bestämt mig för att göra.
Här kommer det första inlägget, som är från jenny i Solna. Hon är varken åskådare eller ombud, så hon skickade med det här brevet med mig till kongressen:
Hej Mona och partistyrelsen!
Jag vet att fler har sagt det men det måste upprepas, varför rösta på sossarna?
Vi kan prata om arbetslöshet och maxtaxor etc. men för de allra flesta är detta inte huvudskälet till att rösta rött. (Jag tror snarare att det för många har precis omvänd effekt!)
En socialdemokrat blir "sosse" i huvudsak av ideologiska skäl. Välfärden i det svenska samhället är viktigt, det är något vi är stolta över och det är socialdemokratin som ger förutsättningar för detta.
Ledord för oss är rättvisa, jämlikhet och stöd till den svaga. Förutsättningar för att Sverige skall kunna genomföra detta är att vi alla hjälps åt!
Vi är sveriges arbetarparti, men vi måste också bevisa att vi är tjänstemännens, akademikernas och egenföretagarnas parti. Vi har en politik för alla och den politiken handlar om kvalité, långsiktighet, delaktighet och utveckling. Frågor som miljö, förebyggande hälsovård, kvalitétssäkring och ett tryggt åldrande kan vara några frågor. Men centralt får vi inte fastna i sakpolitiken, vi måste visa att vi har större visioner än så.
Inom partiet finns de ideologiska tankarna och idéerna men vi måste jobba stenhårt och målmedvetet för att konkretisera dem och nå ut med dem!
Med förhoppning om en stark och utmanande socialdemokratisk politik!
Hälsningar Jenny Hjalmarson, 33 år från Solna
Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: socialdemokraterna, partikongress, ombud, talarstol, röster
En lagledare är vald
Hörde avslutningen på Görans tal. 11 år räcker mer än val, sa han.Sedan blev det stående applåder. Dock inga sju minuter som engelska partivännerna sägs ge Tony Blair.
Därefter meddelade Lena Hjelm-Wallén att det när nomineringtiden gick ut kl 11.40 endast fanns en kandidat nominerad till partiordförande; Mona Sahlin.
Lena berättade att valberedningen valt att nominera Mona för hennes starka engagemang, breda erfarenhet och hennes fantastiska förmåga att föra ut ett budskap.
Det är inte ofta talarlistan är blank på en kongress, men nu var den det. Kongressen var redo att gå till beslut. Frågan "Är det kongressens mening att till partiorförande välja Mona Sahlin, besvarades med ett av de mest rungande JA jag har hört.
Sedan var det Monas tur att äntra scenen. Hon började så här:
När jag vaknade i morse, eller rättare sagt - jag har inte sovit så mycket i natt - när jag gick upp i morse, kände jag mig väldigt liten.
Så hade Göran aldrig sagt. Det vittnar om en stor styrka.
P.S. Mona är tjejen längst fram på bilden.
Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: partikongress, socialdemokraterna, Mona Sahlin, partiledarval
Det är ett darr i luften
Det är ett darr i luften, skriver Aftonbladet, som rapporterar direkt från partikongressen. Nog darrar det alltid, men inte över Göran, utan av irritation över att internetanslutningen ligger nere i hela Folkets Hus. Vi ackrediterade bloggare rusar runt som yra höns för att hitta ett fungerande nätverk och ingen hör vad Göran säger.
Hur jag lyckats koppla upp mig får bli en väl förborgad hemlighet, men jag kan avslöja att det kräver avsaknad av höjdskräck. Just nu står jag lutad över en papperskorg, där jag pallrat upp datorn. Ont i ryggen. Återkommer när jag lyckats uppsnappa något av Görans tal.
Hur jag lyckats koppla upp mig får bli en väl förborgad hemlighet, men jag kan avslöja att det kräver avsaknad av höjdskräck. Just nu står jag lutad över en papperskorg, där jag pallrat upp datorn. Ont i ryggen. Återkommer när jag lyckats uppsnappa något av Görans tal.
KONGRESS - Jultomtekön är lång
Idag ska jag på partikongress. Ska ha sällskap in till Folkets Hus med Stig Malm, som jag ska möta vid Näckrosens T-bana om en timme. Nu sitter jag och äter müsli och mjölk, lyssnar på väderrapporten, läser SvD, tjatar på sambon om att han ska göra thé till mig, tittar på en talgoxe (?) utanför fönstret, puttar undan katten från fönstret och försöker blogga. Samtidigt.Jag har blivit Ackrediterad Bloggare och måste komma på något bra sätt att beskriva kongressen. Kvällstidningsvinkeln är täckt (av kvällstidningarna), de intelligenta analyserna är det många som är klokare än jag som gör anspråk på, och det rena skvallret är så .... uttjatat.
Jag känner också pressen från de 9 952 väljare som valde (s) i Solna och våra drygt 700 medlemmar. Många av dem har hört av sig och med budskap som de tycker jag måste framföra på kongressen. Problemet är bara att det är avsatt 345 minuter till 350 ombud för allmänpolitisk diskussion. Allt som sägs i den där talarstolen ska sedan tas tillvara av Partistyrelsen. Det är en stor uppgift och jag undrar om det inte rentav är mer än de klarar av?
Det blir som en sån där varuhustomte som barn får hoppa upp i knäet på och önska sig julklappar av.
När delegationen från Stockholms län hade en träff inför kongressen, diskuterade vi hur vi bäst skulle utnyttja våra < a href="http://www.intressant.se/">intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: partikongress, socialdemokraterna, Mona Sahlin, partiledarval
fredag, mars 16, 2007
Den stockholmsfientliga regeringen 2.0
(UPPDATERAD)
Fram till den 17 september förra året var det moderata kommunpolitikers favoritnöje att gasta om "den Stockholmsfientliga regeringen". När solen sken var det deras förtjänst, när det regnade var det s-regeringens, Landstingets eller möjligen Annika Billströms fel.
Det har blivit litet svårare nu. Såväl länet som stan, landstinget och regeringen är kompakt mörkblå.
Om irritiationsvågorna över en regering som inte verkar fatta hur viktigt det är att Stockholm funkar var stormande före valet, har de nu vuxit sig orkanhöga. Det första den moderatstyrda regeringen utnyttjade sin nyvunna majoritet i riksdagen till var nämligen att köra över Stockholm. Fast nu har plötsligt moderatgubbarna i länskommunerna drabbats av tunghäfta. Konstigt? Om detta skriver jag och Micke Damberg på City Debatt idag. (Ingen länk ännu, så ni får läsa artikeln på s-hemsidan.)
- Var tredje krona till vuxenutbildningen har dragits in, liksom många av stödåtgärderna till exempelvis omskolning. Detta i ett läge då Stockholmsregionen skriker efter utbildad arbetskraft! Om inte pengar till omskolning finns, antingen via KomVux eller via arbetsmarknadsprogram får vi allvarlig arbetskraftsbrist inom kort, varnar Länsarbetsnämnden. Det leder i sin tur till uppåtgående lönespiraler och därmed räntehöjningar.
- Citytunneln har tappat viktig styrfart, de borgerliga partierna i vår region är totalöverkörda och nu ska regeringen utreda litet mer medan projektet står och tickar miljoner varje månad.
- De har svikit i trängselskattefrågan. Nu får vi trängselskatt och höjd SL-taxa, men indragen kollektivtrafiksatsning. Störst loosers är SL-resenärerna, som får betala motorvägar genom höjda priser och indragna turer.
- De har stoppat utbyggnaden av högskolan, precis i ett läge då babyboomens kullar tar studenten och Stockholm skriker efter utbildad arbetskraft.
- studerandevillkoret i a-kassan försvinner, vilket kan få stora konsekvenser i studentstäder som Stockholm och Solna. Kostnaderna vältras istället över på länskommunernas socialtjänst.
- indraget stöd för byggandet av hyreslägenheter och massiv omvandling till bostadsrätter gör att det snart inte finns en hyreslägenhet kvar i centrala lägen. De nya lägenheter som till äventyrs byggs får väsentligt höre hyror utan investeringsstödet. Segregationen är stenhård.
Carin Jämtin pekade i DN igår på dessa problem och klokt nog även på behovet av att vi socialdemokrater sätter oss ner och författar ett ambitiöst och effektivt handlingsprogram som snabbt kan sättas in när regeringen Reinfeldt misslyckats. Vilka åtgärder det ska innehålla är inte klart ännu, utan det behöver vi prata med varandra och med Stockholmarna om. Vi i Solna har en hel del idéer, men de får som sagt vänta till nästa artikel!
Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: Stockholmsfientliga regeringen, Stockholm, regeringen, Carin Jämtin, Socialdemokraterna, moderaterna, partikongress,
Fram till den 17 september förra året var det moderata kommunpolitikers favoritnöje att gasta om "den Stockholmsfientliga regeringen". När solen sken var det deras förtjänst, när det regnade var det s-regeringens, Landstingets eller möjligen Annika Billströms fel.
Det har blivit litet svårare nu. Såväl länet som stan, landstinget och regeringen är kompakt mörkblå.
Om irritiationsvågorna över en regering som inte verkar fatta hur viktigt det är att Stockholm funkar var stormande före valet, har de nu vuxit sig orkanhöga. Det första den moderatstyrda regeringen utnyttjade sin nyvunna majoritet i riksdagen till var nämligen att köra över Stockholm. Fast nu har plötsligt moderatgubbarna i länskommunerna drabbats av tunghäfta. Konstigt? Om detta skriver jag och Micke Damberg på City Debatt idag. (Ingen länk ännu, så ni får läsa artikeln på s-hemsidan.)
- Var tredje krona till vuxenutbildningen har dragits in, liksom många av stödåtgärderna till exempelvis omskolning. Detta i ett läge då Stockholmsregionen skriker efter utbildad arbetskraft! Om inte pengar till omskolning finns, antingen via KomVux eller via arbetsmarknadsprogram får vi allvarlig arbetskraftsbrist inom kort, varnar Länsarbetsnämnden. Det leder i sin tur till uppåtgående lönespiraler och därmed räntehöjningar.
- Citytunneln har tappat viktig styrfart, de borgerliga partierna i vår region är totalöverkörda och nu ska regeringen utreda litet mer medan projektet står och tickar miljoner varje månad.
- De har svikit i trängselskattefrågan. Nu får vi trängselskatt och höjd SL-taxa, men indragen kollektivtrafiksatsning. Störst loosers är SL-resenärerna, som får betala motorvägar genom höjda priser och indragna turer.
- De har stoppat utbyggnaden av högskolan, precis i ett läge då babyboomens kullar tar studenten och Stockholm skriker efter utbildad arbetskraft.
- studerandevillkoret i a-kassan försvinner, vilket kan få stora konsekvenser i studentstäder som Stockholm och Solna. Kostnaderna vältras istället över på länskommunernas socialtjänst.
- indraget stöd för byggandet av hyreslägenheter och massiv omvandling till bostadsrätter gör att det snart inte finns en hyreslägenhet kvar i centrala lägen. De nya lägenheter som till äventyrs byggs får väsentligt höre hyror utan investeringsstödet. Segregationen är stenhård.
Carin Jämtin pekade i DN igår på dessa problem och klokt nog även på behovet av att vi socialdemokrater sätter oss ner och författar ett ambitiöst och effektivt handlingsprogram som snabbt kan sättas in när regeringen Reinfeldt misslyckats. Vilka åtgärder det ska innehålla är inte klart ännu, utan det behöver vi prata med varandra och med Stockholmarna om. Vi i Solna har en hel del idéer, men de får som sagt vänta till nästa artikel!
Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: Stockholmsfientliga regeringen, Stockholm, regeringen, Carin Jämtin, Socialdemokraterna, moderaterna, partikongress,
torsdag, mars 15, 2007
Jag ville ju bli CJ!
Known as the only one who can control Josh Lyman, she answers to his every bellow. She has a thing for Yo-Yo Ma, philately, and Josh... but won't act on it. Like CJ, Dooonnnnnaaatella doesn't take crap from anyone, and has proven herself to be a valuable member of the 'team.'Close OptionsÅsa blev Sam Seaborn och Nisha blev Toby Ziegler i Vilken Vita Huset-karaktär är du-testet. Och så blir jag Donna, Josh´s assistent. Så himla orättvist. Dumma, idiotiska test. Jag ska aldrig mer göra något test.
Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: test, Vita Huset, West Wing, Donna Moss, Toby Ziegler, Sam Seaborn, Josh Lyman, CJ, TV
onsdag, mars 14, 2007
Jag har blivit utmanad...
... av Anna, fair and true. Jag ska lista 6 underliga eller knäppa saker om mig själv och sedan utmana sex nya bloggare att göra detsamma. OK, Tora, Helena, Peter, Claes, Martin och Nathalie, får se om ni slår det här weirdo-rekordet:1. Jag kan böja tummen så långt bakåt så att den ligger ända in emot handleden.
2. Jag blir oerhört generad när jag ser kända människor. Senaste veckan har jag varit på två väldigt kändistäta partyn och bägge gångerna har jag varit tvungen att gå omkring och stirra ner i golvet hela kvällen. Det har gjort att jag upprepade gånger snubblat in i kändisar, vilket gjort mig ännu mer generad.
3. Jag kommer ihåg konstiga saker. Koden till toaletten i Folkets Hus i Malmö t ex, trots att det är typ sex år sedan jag var där.
4. Jag älskar konserverade vita bönor i tomatsås. Kan äta det till middag varje dag om det kniper.
5. Jag hatar att smaka på mat medan jag lagar den. Det förtar liksom upplevelsen av att äta den sedan. Resultaten av min matlagning blir därför litet...varierande.
6. Min dagmammas ena dotter har en gång gjort det med Iggy Pop. Fast det är ju mer en Lassie, så det kanske inte gills?
Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: bloggare, utmaning, knäpp
Vad är det vi ska mäta?
Betygen i grundskolan ska ges i fler steg och komma redan i skolår 6, meddelar regeringen.
Det jag skriver nu ska inte handla om ifall det är rätt att sätta betyg på barn eller inte. Det har jag dessutom skrivit om förut. När barn är mogna att ta emot och förstå den chiffrerade information som ett siffer- eller bokstavsbetyg utgör varierar. Om det är hösten i åttan, i sjuan eller redan i sexan det sker är en fråga som elever, lärare och föräldrar i varje skola kunde få avgöra själva, tycker jag.
Då är jag mer bekymrad över det konstiga resonemang som förs om flera betygssteg. Det hade inte varit något problem i gamla betygssystemet, som jag själv utsattes för på 70- och 80-talet.
På den tiden mätte man stoffurvalet; hur mycket man kunde om en viss sak. Kunde man hälften av Sveriges landskap fick man kanske en 3:a, kunde man alla fick man en 5:a. Kunskapen mättes kvantitativt, och dessutom i relation till hur många andra som delade den. Urdumt.
På 90-talet fick vi ett nytt system, där kunskapens kvalitet är det som bedöms. Rabbelkunskaper krävs fortfarande och ligger i viss mån till grund för ett godkänt = G. Men för att få ett VG krävs att man lagt nya kvaliteter till dessa grundläggande kunskaper. Det som krävs är olika för olika ämnen, men i samhällskunskapen kan det t ex handla om att kunna göra jämförelser mellan olika företeelser och sedan dra egna slutsatser av dessa. Alltså: att ha lärt sig hela läroboken utantill gör inte någon skillnad, utan för de högre betygen krävs att man kan använda denna kunskap till något. För ett MVG kan det handla om att använda kunskap man inhämtat från olika håll, jämföra dessa, kritiskt granska och sedan komma fram till egna slutsatser eller analyser.
Det är detta många invandrarelever så ofta stupar på. Dels krävs det en rätt djup språkförståelse för att upptäcka nyanserna, reflektera, tolka och kritisera det man läst. Dels har många gått i skolsystem där kvantitativa kunskaper fortfarande är den helt dominerande betygsgrunden. Sedan flyttar man till Sverige, pluggar som vansinnig, men får ändå taskiga betyg för att man inte når de kunskapskvaliteter som krävs för ett VG eller ett MVG. Man kan ha läst in hela nationalencyklopedin, men det hjälper ändå inte.
Sedan har vi problemet med lärarna som så gärna vill kunna uppmuntra dessa och andra elever genom att kunna meddela att de nästan nått den kunskapsmognad som krävs för ett högre betyg. Lärarna experimenterar med små plus i kanten, men något sådant officiellt betygssteg finns ju inte. Kan man då inte bara stoppa in några mellansteg? Nej, tyvärr, så enkelt är det inte.
Antingen mäter vi kvantitativ kunskap, t ex hur många stater i Afrika man kan, och då är det enkelt. Då kan vi ha hur många steg som helst. Eller så står vi fast vid att ett modernt samhälle kräver andra och djupare kunskapskvaliteter, och då handlar det om de mognadsliknande nivåer som mäts i det nya betygssystemet.
Det är ett mer krävande styrsystem, både för lärarna och eleverna, men vägen tillbaka till det gamla är tyvärr passerad. Så taskigt är det. Jag skriver taskigt, för detta betygssystem gynnar klart barn från intellektuella, diskuterande och debatterande familjer och missgynnar dem med ett mer begränsat språk, såväl invandrade som infödda. Men som sagt, det går inte att vrdia tiden tillbaka till ett Sverige där det räckte att vara artig och flitig och kunna rabbla upp regentlängderna och alla 20 landskapen.
Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: skolpolitik, betyg, regeringen, Jan Björklund, kunskap, lärare, elever, föräldrar, väl godkänt
Det jag skriver nu ska inte handla om ifall det är rätt att sätta betyg på barn eller inte. Det har jag dessutom skrivit om förut. När barn är mogna att ta emot och förstå den chiffrerade information som ett siffer- eller bokstavsbetyg utgör varierar. Om det är hösten i åttan, i sjuan eller redan i sexan det sker är en fråga som elever, lärare och föräldrar i varje skola kunde få avgöra själva, tycker jag.
Då är jag mer bekymrad över det konstiga resonemang som förs om flera betygssteg. Det hade inte varit något problem i gamla betygssystemet, som jag själv utsattes för på 70- och 80-talet.
På den tiden mätte man stoffurvalet; hur mycket man kunde om en viss sak. Kunde man hälften av Sveriges landskap fick man kanske en 3:a, kunde man alla fick man en 5:a. Kunskapen mättes kvantitativt, och dessutom i relation till hur många andra som delade den. Urdumt.
På 90-talet fick vi ett nytt system, där kunskapens kvalitet är det som bedöms. Rabbelkunskaper krävs fortfarande och ligger i viss mån till grund för ett godkänt = G. Men för att få ett VG krävs att man lagt nya kvaliteter till dessa grundläggande kunskaper. Det som krävs är olika för olika ämnen, men i samhällskunskapen kan det t ex handla om att kunna göra jämförelser mellan olika företeelser och sedan dra egna slutsatser av dessa. Alltså: att ha lärt sig hela läroboken utantill gör inte någon skillnad, utan för de högre betygen krävs att man kan använda denna kunskap till något. För ett MVG kan det handla om att använda kunskap man inhämtat från olika håll, jämföra dessa, kritiskt granska och sedan komma fram till egna slutsatser eller analyser.
Det är detta många invandrarelever så ofta stupar på. Dels krävs det en rätt djup språkförståelse för att upptäcka nyanserna, reflektera, tolka och kritisera det man läst. Dels har många gått i skolsystem där kvantitativa kunskaper fortfarande är den helt dominerande betygsgrunden. Sedan flyttar man till Sverige, pluggar som vansinnig, men får ändå taskiga betyg för att man inte når de kunskapskvaliteter som krävs för ett VG eller ett MVG. Man kan ha läst in hela nationalencyklopedin, men det hjälper ändå inte.
Sedan har vi problemet med lärarna som så gärna vill kunna uppmuntra dessa och andra elever genom att kunna meddela att de nästan nått den kunskapsmognad som krävs för ett högre betyg. Lärarna experimenterar med små plus i kanten, men något sådant officiellt betygssteg finns ju inte. Kan man då inte bara stoppa in några mellansteg? Nej, tyvärr, så enkelt är det inte.
Antingen mäter vi kvantitativ kunskap, t ex hur många stater i Afrika man kan, och då är det enkelt. Då kan vi ha hur många steg som helst. Eller så står vi fast vid att ett modernt samhälle kräver andra och djupare kunskapskvaliteter, och då handlar det om de mognadsliknande nivåer som mäts i det nya betygssystemet.
Det är ett mer krävande styrsystem, både för lärarna och eleverna, men vägen tillbaka till det gamla är tyvärr passerad. Så taskigt är det. Jag skriver taskigt, för detta betygssystem gynnar klart barn från intellektuella, diskuterande och debatterande familjer och missgynnar dem med ett mer begränsat språk, såväl invandrade som infödda. Men som sagt, det går inte att vrdia tiden tillbaka till ett Sverige där det räckte att vara artig och flitig och kunna rabbla upp regentlängderna och alla 20 landskapen.
Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: skolpolitik, betyg, regeringen, Jan Björklund, kunskap, lärare, elever, föräldrar, väl godkänt
tisdag, mars 13, 2007
1 888 Täbybor på varje flykting
Anna-Karin berättar att migrationsminister Tobias Billström (m) vill sätta upp en monter på den socialdemokratiska kongressen i helgen, för att övertyga s-kommuner att ta emot mer flyktingar. Kanske skulle det vara bättre använd tid om han ägnade sig mer åt att övertyga sina egna partivänner att öppna upp sina hemkommuner för flyktingmottagande?
Det vore det absolut. Jag roade mig med att räkna ut hur många flyktingar de kommuner i länet som var socialdemokratiskt styrda tog emot 2006. I dessa kommuner gick det i snitt 1 flykting på 371 invånare. Jämförde det sedan med samma siffror för de kommuner som var moderatstyrda 2006. I dem fanns det bara 1 flykting per 636 invånare. Det var snittet. I Fredrik & Filippas hemkommun gick det hela 1 888 Täbybor på varje flykting.
Som Anna-Karin säger, migrationsministern borde ha goda kontakter med de kommunledningarna, så varför gå över ån efter vatten?
Ett tips är att börja med Danderyd, Vaxholm och Ekerö. De har inte ens ett avtal med Migrationsverket om att ta emot en enda flykting i år.
Täby har lovat att ta emot två (2) stycken. Wow. De kanske kan få dela rum med barnflickan i F&F´s källare?
Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: flyktingmottagande, migrationsverket, flyktingar, migrationsministern, socialdemokraterna, kongress, moderaterna, Täby, Fredrik, Filippa
Det vore det absolut. Jag roade mig med att räkna ut hur många flyktingar de kommuner i länet som var socialdemokratiskt styrda tog emot 2006. I dessa kommuner gick det i snitt 1 flykting på 371 invånare. Jämförde det sedan med samma siffror för de kommuner som var moderatstyrda 2006. I dem fanns det bara 1 flykting per 636 invånare. Det var snittet. I Fredrik & Filippas hemkommun gick det hela 1 888 Täbybor på varje flykting.
Som Anna-Karin säger, migrationsministern borde ha goda kontakter med de kommunledningarna, så varför gå över ån efter vatten?
Ett tips är att börja med Danderyd, Vaxholm och Ekerö. De har inte ens ett avtal med Migrationsverket om att ta emot en enda flykting i år.
Täby har lovat att ta emot två (2) stycken. Wow. De kanske kan få dela rum med barnflickan i F&F´s källare?
Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: flyktingmottagande, migrationsverket, flyktingar, migrationsministern, socialdemokraterna, kongress, moderaterna, Täby, Fredrik, Filippa
Krogar för knark
Det visar sig att det berömda projektet Krogar mot knark varit mer munspel än verkstad. Ett fint litet PR-jippo för Stureplansgruppen. På radions morgonnyheter berättar idag dörrvakt efter dörrvakt hur de tillhandahållit och tillhandahållit en hel liten kokainmeny i entrén på Stureplanskrogarna som varit med i det berömda projektet. När polisen - som man hade så fint samarbete med - var på ingång, varnade man polarna på krogen bredvid genom comradion. Då var det bara att flytta kommersen till toaletten ett litet tag.
I ett pressmeddelande från Krogar mot knark från maj 2005 gladdes man över de positiva resultaten: "Det har blivit svårare för narkotikapåverkade att komma in på krogen" stod det i rubriken. Jag tolkade det mer direkt, men nu framstår den verkliga innebörden för mig: Det är klart att dörrvakterna inte vill släppa in påtända gäster. De ska ju tända på hos honom. Mätta gäster handlar dåligt, det vet ju varenda krögare.
Kommer att tänka på den gamla Hassansketchen med Kristian Luuk:
- Hej, är det föräldraföreningen mot narkotika? Jag ringer från föräldraföreningen FÖR narkotika. Vi kanske kunde samarbeta? Vårt motto är eight miles high.
Tune in, turn on, drop out!
Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: föräldraföreningen för narkotika, hassan, dörrvakter, knark, krogar mot knark
I ett pressmeddelande från Krogar mot knark från maj 2005 gladdes man över de positiva resultaten: "Det har blivit svårare för narkotikapåverkade att komma in på krogen" stod det i rubriken. Jag tolkade det mer direkt, men nu framstår den verkliga innebörden för mig: Det är klart att dörrvakterna inte vill släppa in påtända gäster. De ska ju tända på hos honom. Mätta gäster handlar dåligt, det vet ju varenda krögare.
Kommer att tänka på den gamla Hassansketchen med Kristian Luuk:
- Hej, är det föräldraföreningen mot narkotika? Jag ringer från föräldraföreningen FÖR narkotika. Vi kanske kunde samarbeta? Vårt motto är eight miles high.
Tune in, turn on, drop out!
Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: föräldraföreningen för narkotika, hassan, dörrvakter, knark, krogar mot knark
måndag, mars 12, 2007
Tryck på solidaritetsknappen!
Så står jag där i affären igen, förlamad av dåligt samvete. Inte fan trycker jag på biståndsknappen på pantmaskinen. Fingret är på väg mot den där gula fina knappen, men så i sista stund hamnar det på den vanliga kvittoknappen istället. 28 kronor hade jag tjänat på att dra iväg alla äckliga PET-flaskor och kladdiga colaburkar och plonga in dem i maskinen. Jag tyckte jag var värd dem.Jag är en ond människa, jag vet.
Men det känns liksom så meningslöst att först komma ihåg att släpa med sin alla läckande tomburkskassar till affären, sedan stå och fippla in dem i en bullrig och trilskande maskin, få avslaget stinkande öl på fingrarna och sedan gå miste om den där beklämmande lilla belöningen på några spänn i pantåterbäring.
När det går fåniga välgörenhetsgalor på TV sitter jag och gråter med de svältande barnen i Afrika och ringer betalsamtal för hur mycket som helst, men när jag pantar flaskor, då har jag tamigfan gjort mig förtjänt av mina ynka enkronor.
Någon som kan förklara psykologin bakom det? Måste det vara lustfyllt att skänka pengar?
DN skriver om att Söderborna är de som tänker på de svältande barnen i Afrika, medan Östermalmsborna tänker på sina surt förvärvade kronor. Betyder det att jag är en smygbrat?
Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: panta burkar, återbäring, välgörenhet, pantmaskin
söndag, mars 11, 2007
Jämförelser onödiga
Var på fest i går, så jag missade melodifestivalen. Det blev en konstig morgon för resten av familjen. Inga morgontidningar fick ligga framme, datorer, radio och TV beordrades AV fram till 12.45, då reprisen sändes. Men det var ändå litet svårt att anamma den där riktiga schlagerkänslan. Jag menar, chips och dip känns inte helrätt som sändagfrukost...Men nu är jag rätt nöjd ändå. The Ark har visserligen gjort tusen gånger bättre låtar än sitt schlagerbidrag, men de var ändå ljusår före resten av startfältet. Hoppas nu att resten av europa är redo för Ola Salos charm. Nåja, kunde Lordi, så...
Det enda jag sörjer är att Sonja inte hamnade bättre än 6:a. Efter att hon i somras räddade vår valupptakt i Solna när Anna Book ställde in med kort varsel, och därtill gjorde ett helt fantastiskt framträdande, med charm, ödmjukhet och värme, förtjänar hon all framgång i världen.
Till på köpet är hon gudinnesnygg. Herregud, kvinnan har ju ben upp till armhålorna! Jag trodde jag hade passerat den tiden då jag tyckte att jag var världens fetaste och fulaste människa, men en jämförelse på den här bilden gör mig mörkrädd.
Apropå fest, hittade den här bloggen som beskriver en nattlig efterfestscen från igår.
Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: melodifestivalen, schlager, sonja, ben, the Ark, Ola Salo, Lordi
fredag, mars 09, 2007
Bajsbrevet
Åsa Petersen skriver om grannsämja och visar ett klagobrev från sina. Det är INGENTING mot bajsbrevet. Här är det, favorit i repris, det bästa klagogrammet jag sett.
Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: klagogram, bajsbrevet, grannar, Åsa Petersen, lyhört
Snuskig fantasi
Satt på ett sövande tråkigt politiskt möte, drabbad av nära-döden-upplevelser av sällan skådat slag, då jag plötsligt fick ett hjälpsamt sms av en kompis: - Para ihop två av de fulaste och fetaste ledamöterna och föreställ dig dem insmorda i vaniljvisp, nakna och omslingrade!Det hjälpte upp ett tag, men till slut blev det för äckligt. Dessutom gillar jag vaniljvisp. Här är ett suveränt recept om du, som jag, tycker bättre om att äta upp maten än att laga den:
Vispa upp några förpackningar vaniljvisp och blanda i massor av frysta bär, t ex hallon. Frys in i en glasskål, och vips! En glassbomb! När folk förundrat ber om recpetet säger jag att det är en väl förborgad familjehemlighet.
Här är några äckligare alternativ till vaniljsvispen att föreställa sig fula maktgubbar/chefen/elaka grannen insmorda och krälande på golvet i:
Brylcreme,
vit skokräm,
spraygrädde,
och ja, nu vet jag: Kraft har nyligen lanserat Easy Cheese, cheddarost i sprayflaska (se bilden).
Fy fan vad äckligt. Hur kan man komma på nåt sånt? Det är som fett- och äggfri majonäs. Jag trodde hela vitsen med majonäs var fett och ägg, men jag kan ha fel....?
Var på IKEA idag igen. Senaste gången var alla människor fula och feta, men idag var det faktiskt rätt trevligt. Vi var där ett helt gäng från jobbet, som helt hade gått in för uppgiften genom att iklä oss säckiga träningsoveraller, åt stora köttbullemenyn och allt. Vi roade oss med att försöka komma på alternativa användningsområden för all prylar. Stekspaden med hål i blev en spankingspade, alternativt ett verktyg för att slinga musen.
Jag passar nog varken som politiker eller som IKEA-kund.
Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: snuskig fantasi, politik, sex, kinky, fettfri majonäs, sparyost, easy cheese, vaniljvisp, glassbomb, recept, naken
Ååååh tjejer, sjöng den 80-åriga farbrorn
Om hela 8-mars-spektaklet kunde man som Eva säga: Gone fishing. Tänkte jag, trött, luttrad och cynisk. Tills jag kom till Sundbybergs ABF-lokaler i går kväll.
Jag och Sumpans oppositionsråd Helene skulle tala om kvinnors sjukskrivning på temat "Sjuk av underordning". Ni känner till problemet: Kvinnor som jobbar deltid blir sjukast, för de har så svag ställning på jobbet och sedan sliter de ut sig hemma för ungar och man. Och sedan har vi de Duktiga Flickorna som blir sjuka för att de jobbar för mycket, tar på sig extrauppgifter för att de får höra hur duktiga de är och utöver det drar samma lass med vård av hem, barn, sambo och dessutom kropp. Friskast är de som jobbar lagom mycket och man och ungar på full delning av hemarbetet.
Nu blev det litet svårt, eftersom en stor del av publiken bestod av folk som inte hade så där totalperfekt kläm på akademisvenskan. En iransk sång- och dansgrupp hade bjudits in och tagit med sig familj och vänner. Och väl var det, eftersom publiken annars hade varit en tredjedel så stor. Nu blev det istället ett kortare snack och desto mer sång och musik. Ursvenska tanter försökte hänga med i persiska sångtexter och en 80-årig iransk farbror sjöng helhjärtat med i Ååååh tjejer, ååååh tjejer. Så grymt skönt.
Och dansen. Varför är det så laddat i traddo-svenska miljöer med dans? Dansas gör det för att para sig, typ. Om det inte är folkdans. Här blev det spontandans med snygga moves som inte anspelade på sex, med unga balla tjejer och gamla tanter som sket fullständigt i sina valkar eller sina onda knän.
Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: internationella kvinnodagen, Sundbyberg, Iran, kvinnor, dans, tjejer
Jag och Sumpans oppositionsråd Helene skulle tala om kvinnors sjukskrivning på temat "Sjuk av underordning". Ni känner till problemet: Kvinnor som jobbar deltid blir sjukast, för de har så svag ställning på jobbet och sedan sliter de ut sig hemma för ungar och man. Och sedan har vi de Duktiga Flickorna som blir sjuka för att de jobbar för mycket, tar på sig extrauppgifter för att de får höra hur duktiga de är och utöver det drar samma lass med vård av hem, barn, sambo och dessutom kropp. Friskast är de som jobbar lagom mycket och man och ungar på full delning av hemarbetet.
Nu blev det litet svårt, eftersom en stor del av publiken bestod av folk som inte hade så där totalperfekt kläm på akademisvenskan. En iransk sång- och dansgrupp hade bjudits in och tagit med sig familj och vänner. Och väl var det, eftersom publiken annars hade varit en tredjedel så stor. Nu blev det istället ett kortare snack och desto mer sång och musik. Ursvenska tanter försökte hänga med i persiska sångtexter och en 80-årig iransk farbror sjöng helhjärtat med i Ååååh tjejer, ååååh tjejer. Så grymt skönt.
Och dansen. Varför är det så laddat i traddo-svenska miljöer med dans? Dansas gör det för att para sig, typ. Om det inte är folkdans. Här blev det spontandans med snygga moves som inte anspelade på sex, med unga balla tjejer och gamla tanter som sket fullständigt i sina valkar eller sina onda knän.
Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: internationella kvinnodagen, Sundbyberg, Iran, kvinnor, dans, tjejer
torsdag, mars 08, 2007
Det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra
“There´s a special place in hell for women who don´t help each other”, sa USA:s f d utrikesminister Madeleine Albright när hon talade i Stockholm i augusti 2004.
Där satte hon huvudet på spiken, Madeleine. Och en dag som denna kan det vara på sin plats att tipsa om handboken med samma titel som handlar om hur kvinnor ska undvika minor när de ska ta sig fram bland männen som sitter på makten. (En del av tipsen är bra även för unga män som vill ta sig fram bland de äldre männen.)
Tyvärr är min egen erfarenhet att många män inte känt sig lika hotade som vissa kvinnor jag mött när jag själv försökt göra mig hörd, på jobb och i politiken. Dessa kvinnor tycks ha anammat alla härskartekniker som finns från den gamla gubbkulturen och sedan kryddat det med en litet hederlig visk- och hånstil à la stalltjej.
Hallå, jag försöker inte bli förstaskötare på din älsklingshäst, jag vill bara få finnas till!
Är de rädda att bli utbytta? Är de missunsamma och avundsjuka? Har de så låg självkänsla att de, likt mobbarna i skolan, måste peka på andras svagheter för att få bort uppmärksamheten från sina egna?
Gudarna ska veta att jag har svagheter. Men också en och annan styrka. Som tur är finns det en hel hög schyssta, stödjande och generösa kvinnor som talar om det för mig när jag behöver det. Tack Helena, Eva, Jytte, Maryam, Anne-Marie, Lotta, Nathalie, Ullis, Helene, Anna-Karin, Nina, Annette, Maud, Ann, Ninni, Annika, Tora, Eivor, Kerstin, Carina, Malin, Camilla och Rebecka för att ni finns!
Ikväll ska jag träffa kvinnoklubbarna i Solna och Sundbyberg och tala om Duktiga Flickor och sjukskrivning på temat "Sjuk av underordning". Återkommer kanske på bloggen i morgon med en sammanfattning av samtalen.
Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: kvinnodagen, 8 mars, feminism, politik, det finns en särskild plats i helvetet, madeleine albright, socialdemokraterna
Där satte hon huvudet på spiken, Madeleine. Och en dag som denna kan det vara på sin plats att tipsa om handboken med samma titel som handlar om hur kvinnor ska undvika minor när de ska ta sig fram bland männen som sitter på makten. (En del av tipsen är bra även för unga män som vill ta sig fram bland de äldre männen.)
Tyvärr är min egen erfarenhet att många män inte känt sig lika hotade som vissa kvinnor jag mött när jag själv försökt göra mig hörd, på jobb och i politiken. Dessa kvinnor tycks ha anammat alla härskartekniker som finns från den gamla gubbkulturen och sedan kryddat det med en litet hederlig visk- och hånstil à la stalltjej.
Hallå, jag försöker inte bli förstaskötare på din älsklingshäst, jag vill bara få finnas till!
Är de rädda att bli utbytta? Är de missunsamma och avundsjuka? Har de så låg självkänsla att de, likt mobbarna i skolan, måste peka på andras svagheter för att få bort uppmärksamheten från sina egna?
Gudarna ska veta att jag har svagheter. Men också en och annan styrka. Som tur är finns det en hel hög schyssta, stödjande och generösa kvinnor som talar om det för mig när jag behöver det. Tack Helena, Eva, Jytte, Maryam, Anne-Marie, Lotta, Nathalie, Ullis, Helene, Anna-Karin, Nina, Annette, Maud, Ann, Ninni, Annika, Tora, Eivor, Kerstin, Carina, Malin, Camilla och Rebecka för att ni finns!
Ikväll ska jag träffa kvinnoklubbarna i Solna och Sundbyberg och tala om Duktiga Flickor och sjukskrivning på temat "Sjuk av underordning". Återkommer kanske på bloggen i morgon med en sammanfattning av samtalen.
Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: kvinnodagen, 8 mars, feminism, politik, det finns en särskild plats i helvetet, madeleine albright, socialdemokraterna
onsdag, mars 07, 2007
Harry Potter och dagis skadar barnen
Var tredje svenskt barn är psykiskt stört. Jo, det är sant, läs artikeln.
Det säger en tysk sociolog och en katolsk biskop som är tongivande i debatten i Tyskland, där man nu beslutat sig för att börja bygga ut förskolan. Bakgrunden är att tyskorna inte föder barn. De vill gärna ha ett yrke och det går inte ihop med barn i detta tämligen urmodiga land av hemmafruar. 80 miljoner invånare och bara 250 000 förskolor. Men nu planeras en utbyggnad till 750 000 stycken. Då poppar dessa mörkermän och -kvinnor upp ur sina jordhålor och börjar gasta om "socialistisk barnförvaring".
Med en demografisk utveckling som Tyskland kan man tycka att de inte skulle ha råd med en sådan debatt. Era kvinnor vägrar föda, hallå!? Säger det er möjligen någonting?
Trots att det finns högvis av både svensk och internationell forskning kring förskolan och dess effekter, så är detta ämne en ruggig grogrund för de mest svallande åsikter. Dessa upprepas likt mantran och debatten är ofta väldigt polariserad. I den tyska debatten har nu också en känd företagsledare beslutat att bibringa tyskarna sina åsiktspärlor: - En riktig mor tjänar gärna mindre om hon helt och hållet kan gå upp i sin modersroll. I vårt företag är det förbjudet för män att ens fråga om de kan ta pappaledigt. Männen har ju viktiga uppgifter att sköta.
Samma tyska sociolog som tycker att svenska barn är psykiskt störda, tycker förresten också att Harry Potter skadar barn. Gabriele Kuby har skrivit boken "Harry Potter - gut oder böse", Harry Potter - good or evil.
OJ. Jag kan bara föreställa mig härdsmältan i hjärnan på mina arma barn som både gått på dagis och läst Harry Potter.
Nej, nog med skämt och ironi nu. För dem som är intresserade av fakta om förskolan, finns mängder av forskning att tillgå. En av de största långtidsundersökningar som gjorts är svensk och har följt barn ända upp i vuxen ålder. Även inbitna förespråkare blev nog litet förvånade när undersökningsgruppen nått 25 år och de slutliga resultaten presenterades för två år sedan. Det visade sig inte bara att det gått bra i livet för gamla dagisbarn, utan att det dessutom gått rejält mycket sämre för hemmabarnen.
Först framträder givetvis alla de kända vattendelarna, som mammans utbildning, familjens socioekonomiska situation, flicka eller pojke, osv. Men sedan, när man skalat för allt detta, urskiljer forskarna signifikanta skillnader mellan barn som börjat tidigt på dagis och dem som börjat sent eller inte alls.
Det går självklart inte bra i livet för barn bara för att de gått på dagis. 70 procent av dem som börjat tidigt på dagis har en mycket positiv utveckling senare i livet, men 15 procent har en negativ utvecklingsgång. Men jämför man detta med hemmabarnen, så har bara 38 procent av dem en positiv utveckling och hela 52 procent en negativ utveckling när det gäller sådant som skolbetyg, anpassning, social kompetens och framtidsoptimism.
Slutsats: En kvalitativt bra barnomsorg har positiva effekter på de allra flesta barn. Det gäller bara att se till att den där kvaliteten bibehålls. I Solna är barngrupperna störst i länet. 20 barn i snitt. Det påminner mer om en skolklass än en dagisavdelning. Det tror jag inte är bra.
Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: dagis, förskola, dagis skadar barnen, bengt-erik andersson, Tyskland, Harry Potter
Det säger en tysk sociolog och en katolsk biskop som är tongivande i debatten i Tyskland, där man nu beslutat sig för att börja bygga ut förskolan. Bakgrunden är att tyskorna inte föder barn. De vill gärna ha ett yrke och det går inte ihop med barn i detta tämligen urmodiga land av hemmafruar. 80 miljoner invånare och bara 250 000 förskolor. Men nu planeras en utbyggnad till 750 000 stycken. Då poppar dessa mörkermän och -kvinnor upp ur sina jordhålor och börjar gasta om "socialistisk barnförvaring".
Med en demografisk utveckling som Tyskland kan man tycka att de inte skulle ha råd med en sådan debatt. Era kvinnor vägrar föda, hallå!? Säger det er möjligen någonting?
Trots att det finns högvis av både svensk och internationell forskning kring förskolan och dess effekter, så är detta ämne en ruggig grogrund för de mest svallande åsikter. Dessa upprepas likt mantran och debatten är ofta väldigt polariserad. I den tyska debatten har nu också en känd företagsledare beslutat att bibringa tyskarna sina åsiktspärlor: - En riktig mor tjänar gärna mindre om hon helt och hållet kan gå upp i sin modersroll. I vårt företag är det förbjudet för män att ens fråga om de kan ta pappaledigt. Männen har ju viktiga uppgifter att sköta.
Samma tyska sociolog som tycker att svenska barn är psykiskt störda, tycker förresten också att Harry Potter skadar barn. Gabriele Kuby har skrivit boken "Harry Potter - gut oder böse", Harry Potter - good or evil.
OJ. Jag kan bara föreställa mig härdsmältan i hjärnan på mina arma barn som både gått på dagis och läst Harry Potter.
Nej, nog med skämt och ironi nu. För dem som är intresserade av fakta om förskolan, finns mängder av forskning att tillgå. En av de största långtidsundersökningar som gjorts är svensk och har följt barn ända upp i vuxen ålder. Även inbitna förespråkare blev nog litet förvånade när undersökningsgruppen nått 25 år och de slutliga resultaten presenterades för två år sedan. Det visade sig inte bara att det gått bra i livet för gamla dagisbarn, utan att det dessutom gått rejält mycket sämre för hemmabarnen.
Först framträder givetvis alla de kända vattendelarna, som mammans utbildning, familjens socioekonomiska situation, flicka eller pojke, osv. Men sedan, när man skalat för allt detta, urskiljer forskarna signifikanta skillnader mellan barn som börjat tidigt på dagis och dem som börjat sent eller inte alls.
Det går självklart inte bra i livet för barn bara för att de gått på dagis. 70 procent av dem som börjat tidigt på dagis har en mycket positiv utveckling senare i livet, men 15 procent har en negativ utvecklingsgång. Men jämför man detta med hemmabarnen, så har bara 38 procent av dem en positiv utveckling och hela 52 procent en negativ utveckling när det gäller sådant som skolbetyg, anpassning, social kompetens och framtidsoptimism.
Slutsats: En kvalitativt bra barnomsorg har positiva effekter på de allra flesta barn. Det gäller bara att se till att den där kvaliteten bibehålls. I Solna är barngrupperna störst i länet. 20 barn i snitt. Det påminner mer om en skolklass än en dagisavdelning. Det tror jag inte är bra.
Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: dagis, förskola, dagis skadar barnen, bengt-erik andersson, Tyskland, Harry Potter
tisdag, mars 06, 2007
Värdighetsgarantin - en säl?
Den slår upp sina stora svarta ögon, börjar röra på sig och gnyr. Ministern klappar den interaktiva roboten. Det är ett mjukisdjur i form av en säl, och visas upp som en del av regeringens nya satsning på teknik för äldre. Den kallas ”världens första terapeutiska robot”.Äldre- och folkhälsominister Maria Larsson (kd) är nöjd. Hon har satsat 22 miljoner på den nya tekniksatsningen. – Vi vill öka äldres möjlighet att bo kvar hemma med bibehållen livskvalitet, trots ett större behov av vård och omsorg.
Tillverkaren är också nöjd med denna "tröstare i vården": –Människor som har testat den säger att den har en lugnande effekt och ger trygghet.
Ursäkta Maria Larsson, men jag har en annan idé. Den är litet mer omfattande än dina 22 mille till tekniska hjälpmedel, men den är grymt bra, jag lovar. Lyssnar du?
När jag jobbade extra i hemtjänsten på 80-talet hade vi litet tid mellan besöken hos de gamla. Den brukade jag utnyttja till att umgås en stund med dem, dricka kaffe, lyssna på historier, sätta upp en tavla, hjälpa till att måla naglarna eller med att välja vårkofta ur Halénskatalogen. Här är tipset Maria, lyssna noga nu: Återinför de stunderna! Det behövs inga forskningspengar för att veta att mänsklig samvaro, ett garv eller litet hudkontakt är bra. Det är till och med livsnödvändigt.
Jag tror att kd-Maria vill väl, men så länge hon befinner sig i en moderatstyrd regering är jag rädd att hon mest kommer att få ägna sig åt symboliska satsningar och fina ord. Sälar i alla ära, men för mig är "värdighetsgaranti" litet mer än så.
Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: politik, äldre, värdighetsgaranti, säl, sälrobot, Paro, Maria Larsson, äldreomsorg, hemtjänst
måndag, mars 05, 2007
Är glaset halvfullt eller halvtomt?
Ha, ha, HA! Jag lärde mig ju redan på statskunskapslektionerna att moderaterna är det mest centralstyrda partiet och jag har ju länge retat mig på att vi socialdemorater är för LITET centralstyrda, men nu tar de ju ändå priset, de NYA moderaterna! Partisekreterare Per Schlingmann har författat en ORDBOK som alla moderater ska lära sig utantill på en strategikonferens nästa vecka.
Ordboken funkar på samma sätt som när staten på 70-talet bestämde sig för att det var fult att kalla saker för sina rätta namn. Ni vet då städare helt plötsligt fann sig omdöpta till lokalvårdare och köksor till storkökstekniker. Eftersom svenska folket inte gillar ordet PRIVAT och PRIVATISERA ska man hädanefter kalla det för ENSKILD och KNOPPA AV. Typ. Jag har inte läst ordboken, eftersom den inte direkt är publicerad på öppna marknaden.
Min kompis N som är blatte har redan råkat ut för "nymoderatskan". Han jobbar som läkare på en vårdcentral och fick en dag en patient som titulerade sig själv NYSVENSK. Eftersom det inte är den vanligaste ordet bland patienterna på förortens vårdcentral, undrade N vad patienten jobbade med? Jo, han var moderat politiker. N orkade inte debattera på jobbet, utan mumlade bara att de nog båda var svartskallar i folks ögon vad de än kallade sig, och hur länge måste man egentligen vara nysvensk? Själv föredrar han idén att krama ihjäl ordet SVARTSKALLE, precis som bögarna gjorde med BÖG.
Undrar förresten hur länge det får heta POLITIKER? Miljöpartiet har SPRÅKRÖR, det låter gulligare, men de kallas ju politiker iallafall. Jag har en idé till Per Schlingmann: De nya språkrören?
Flera förslag till den nya moderata ordlistan:
Jag har så ont i halsen, jag tror jag är sjuk =
Jag känner en utmaning inför dagens arbetsmarknad
A-kassan har sänkts =
Det har blivit lönsammare att arbeta
Kicka ut busungarna som stör mina barn i skolan =
Att ställa krav är att bry sig
Så "minskar ni den upplevda klyftan mellan er och era kunder och använder ett språk som era målgrupper förstår"! Jojomän.
De som är arbetslösa får inte chockas genom att kallas så, nej, de är UTAN JOBB.
Nej, nu ska jag gå och väcka sambon, och berätta för honom att han lever i UTANFÖRSKAP. Sedan ska jag nog ta och tipsa PR-konsult Schlingmann om det socialdemokratiska partiprogrammet. Det är såvitt jag vet inte upphovsrättsskyddat.
Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: politik, moderaterna, socialdemokraterna, ordbok, ordlista, per schlingmann, centralstyrning, blatte, bög, arbetslös
Ordboken funkar på samma sätt som när staten på 70-talet bestämde sig för att det var fult att kalla saker för sina rätta namn. Ni vet då städare helt plötsligt fann sig omdöpta till lokalvårdare och köksor till storkökstekniker. Eftersom svenska folket inte gillar ordet PRIVAT och PRIVATISERA ska man hädanefter kalla det för ENSKILD och KNOPPA AV. Typ. Jag har inte läst ordboken, eftersom den inte direkt är publicerad på öppna marknaden.
Min kompis N som är blatte har redan råkat ut för "nymoderatskan". Han jobbar som läkare på en vårdcentral och fick en dag en patient som titulerade sig själv NYSVENSK. Eftersom det inte är den vanligaste ordet bland patienterna på förortens vårdcentral, undrade N vad patienten jobbade med? Jo, han var moderat politiker. N orkade inte debattera på jobbet, utan mumlade bara att de nog båda var svartskallar i folks ögon vad de än kallade sig, och hur länge måste man egentligen vara nysvensk? Själv föredrar han idén att krama ihjäl ordet SVARTSKALLE, precis som bögarna gjorde med BÖG.
Undrar förresten hur länge det får heta POLITIKER? Miljöpartiet har SPRÅKRÖR, det låter gulligare, men de kallas ju politiker iallafall. Jag har en idé till Per Schlingmann: De nya språkrören?
Flera förslag till den nya moderata ordlistan:
Jag har så ont i halsen, jag tror jag är sjuk =
Jag känner en utmaning inför dagens arbetsmarknad
A-kassan har sänkts =
Det har blivit lönsammare att arbeta
Kicka ut busungarna som stör mina barn i skolan =
Att ställa krav är att bry sig
Så "minskar ni den upplevda klyftan mellan er och era kunder och använder ett språk som era målgrupper förstår"! Jojomän.
De som är arbetslösa får inte chockas genom att kallas så, nej, de är UTAN JOBB.
Nej, nu ska jag gå och väcka sambon, och berätta för honom att han lever i UTANFÖRSKAP. Sedan ska jag nog ta och tipsa PR-konsult Schlingmann om det socialdemokratiska partiprogrammet. Det är såvitt jag vet inte upphovsrättsskyddat.
Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: politik, moderaterna, socialdemokraterna, ordbok, ordlista, per schlingmann, centralstyrning, blatte, bög, arbetslös
fredag, mars 02, 2007
Bädda säck, landgång och vita knutar
Svenska är ett konstigt språk. Inte bara för drottning Silvia, utan även för dem som bott här nästan hela livet.Alexandra Pascalidou berättade en gång hur hon föreställde sig svennarnas älskade lantställen, som de beskrev som röda stugor med vita knutar. Vad hon såg framför sig var röda hus utsmyckade med några slags rosetter.
Min vän Maryam har bott här sedan hon var fem. I vuxen ålder åkte hon Waxholmsbåt för första gången. När det var dags att lägga ut landgången, trodde hon att det vankades goda mackor på fördäck.
Idag när vi åt lunch halade jag upp min senaste favorit ur väskan (tack Erik för lånet): boken
Utrotningshotat av Johan Tell. Den listar alla de där vardagssakerna som var så självklara alldeles nyss (?), men som nu bara försvunnit, utan att vi tänkt på det; gillestugan, bidén, heltäckningsmattan (men den är väl på väg tillbaka?), anslagstavlan, telefonkatalogen och diabildsprojektorn.
Själv slog det oss när den lokala partiexpeditionen skulle möbleras om i förra veckan: Faxen? När användes den sist? Nej, den åkte in på en undanskymd plats. Men vi vågade inte riktigt slänga den. Än.
Skrivmaskinen hemma hos mamma var gammal redan när jag var liten. När jag själv fick barn fascinerades de stort av denna underliga mackapär. - Mormor, får jag låna din veteran-dator? En annan unge utbrast: -Kolla, den printar direkt!
Hursomhelst, medan vi satt där på lunchrestaurangen och bläddrade i boken undrade 80-talisten i sällskapet förbryllat vad ett överlakan var. Då kände jag mig gammal. Mycket gammal. Kände mig tvungen att försvara de gammaldags lakanen. Utan dem kan man ju inte bädda säck! Bädda säck? Vad är det? Skit också. Där kom dinosauriekänslan igen. Fick ta hjälp av servetterna och menyn för att visa hur det gick till när man gillrade en sängfälla för kompisarna på seglarlägret.
Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: nostalgi, utrotningshotat, Johan Tell, fax, heltäckningsmatta, bidé, diabilder, galon, gillestuga, skrivmaskin, textteve, överlakan
Shopaholic
KOLLA här! Jag blir så himla köpsugen!Både elchocksapparaten och järnburen skulle sitta som en smäck i min nya roll som gränssättande förälder.
Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: föräldrar, barn, tonåringar, museum, tortyrredskap, shopping, köpsugen, gränssättning
Heureka!
Jag har funnit den. Lösningen för både problemet Bildt och problemet Halland.
Bildt gör bort sig, regeringen och Sverige i sin nuvarande (dubbel) roll.
I Halland oroar man sig mycket över Ansvarskommitténs förslag till ny regionindelning som befaras sudda ut den halländska identiteten.
Men lugn, bara lugn, här är två-flugor-lösningen:
Halland slipper uppgå i en ny storregion och bildar istället en egen - inte republik - utan MONARKI. Reinfeldt slipper Bildt genom att han får bli kung i den nya nationen.
Hallänning, krigslobbyist, kung. Coolt!
Två rikspolitiska oroshärdar bortrollade, som i ett litet nafs. Jag borde bli organisationskonsult.
Och sedan kan ju Bildt bräcka Hugo Chavez med hästlängder genom att starta sin egen statstelevision, blogga OCH podcasta 24/7 för alla Hallänningarna, som vid det här laget är tårögda av tacksamhet för att deras identitet undgått utradering genom storregionshelvetet.
Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: Hallänning, svensk, europé, kung, vapenlobbyist, Carl Bildt, Halland, region, Hugo Chavez
Bildt gör bort sig, regeringen och Sverige i sin nuvarande (dubbel) roll.
I Halland oroar man sig mycket över Ansvarskommitténs förslag till ny regionindelning som befaras sudda ut den halländska identiteten.
Men lugn, bara lugn, här är två-flugor-lösningen:
Halland slipper uppgå i en ny storregion och bildar istället en egen - inte republik - utan MONARKI. Reinfeldt slipper Bildt genom att han får bli kung i den nya nationen.
Hallänning, krigslobbyist, kung. Coolt!
Två rikspolitiska oroshärdar bortrollade, som i ett litet nafs. Jag borde bli organisationskonsult.
Och sedan kan ju Bildt bräcka Hugo Chavez med hästlängder genom att starta sin egen statstelevision, blogga OCH podcasta 24/7 för alla Hallänningarna, som vid det här laget är tårögda av tacksamhet för att deras identitet undgått utradering genom storregionshelvetet.
Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: Hallänning, svensk, europé, kung, vapenlobbyist, Carl Bildt, Halland, region, Hugo Chavez
Tänk er att det varit Persson!
Jag är hopplöst sen, jag vet. Men jag måste bara få puffa för P M Nilssons krönika i Expressen om vad som hänt med regeringen fem månader efter valet.
Röra om i grytan kan vara välbehövligt, men vad gör man sedan, typ?
För nu krackelerar bilden av den samlade "Alliansen". Familjemedlemmarna gör utspel var och en på sitt håll, pappa Reinfeldt har tystnat, medan storebror Bildt är ute och vevar desto friskare.
När K G Bergström i Rapport efter valet sade: "Flera kommer säkert att tro att Bildt är statsminister och den där tunnhårige hans assistent", garvade jag bara litet roat. Nu har de orden fått en ny och djupare innebörd.
Roade mig med tankeleken att det istället hade varit en socialdemokratisk regering som varit inblandad i denna såpa:
Göran Persson återkommer som handelsminister i en ny s-regering 2010. Stor sensation! Under åren utanför politiken har han varit mycket aktiv i svenska exportföretag, som styrelsemedlem och investerare. Det är Bofors, Saab m fl. Han har också engagerat sig i den ryska handelskammaren. När han återinträder i politiken får han hård kritik, från fredsrörelsen för kanonförsäljningar till Pakistan och från de politiska motståndarna för sin inblandning i vapenlobbyn i USA. Han svarar då: - Det är tråkigt att svenskarna inte förstår sig på värdet av affärserfarenhet i politiken.
Otänkbart. Och framförallt: han hade blivit strimlad till köttfärs i media.
Jag kommer fortsätta försvara Carl Bildts rätt att prata med vilka han vill, hur han vill och var han vill. Men jag kommer aldrig förstå varför Fredrik Reinfeldt låter detta jättesänket Orvar sitta kvar i regeringen.
Det verkar nästan som om han är rädd för honom...?
Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: carl bildt, göran persson, regeringen, politik, moderaterna, socialdemokraterna, K G Bergström
Röra om i grytan kan vara välbehövligt, men vad gör man sedan, typ?
För nu krackelerar bilden av den samlade "Alliansen". Familjemedlemmarna gör utspel var och en på sitt håll, pappa Reinfeldt har tystnat, medan storebror Bildt är ute och vevar desto friskare.
När K G Bergström i Rapport efter valet sade: "Flera kommer säkert att tro att Bildt är statsminister och den där tunnhårige hans assistent", garvade jag bara litet roat. Nu har de orden fått en ny och djupare innebörd.
Roade mig med tankeleken att det istället hade varit en socialdemokratisk regering som varit inblandad i denna såpa:
Göran Persson återkommer som handelsminister i en ny s-regering 2010. Stor sensation! Under åren utanför politiken har han varit mycket aktiv i svenska exportföretag, som styrelsemedlem och investerare. Det är Bofors, Saab m fl. Han har också engagerat sig i den ryska handelskammaren. När han återinträder i politiken får han hård kritik, från fredsrörelsen för kanonförsäljningar till Pakistan och från de politiska motståndarna för sin inblandning i vapenlobbyn i USA. Han svarar då: - Det är tråkigt att svenskarna inte förstår sig på värdet av affärserfarenhet i politiken.
Otänkbart. Och framförallt: han hade blivit strimlad till köttfärs i media.
Jag kommer fortsätta försvara Carl Bildts rätt att prata med vilka han vill, hur han vill och var han vill. Men jag kommer aldrig förstå varför Fredrik Reinfeldt låter detta jättesänket Orvar sitta kvar i regeringen.
Det verkar nästan som om han är rädd för honom...?
Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: carl bildt, göran persson, regeringen, politik, moderaterna, socialdemokraterna, K G Bergström
torsdag, mars 01, 2007
Carl Bildt och Top Hat
Tänkte skriva en drapa till försvar för Bildts rätt att prata med människor via bloggen, på gator och torg eller var fan han vill utan mediaregi. Men när jag ser att t o m Peter Hultqvist skriver detsamma, så inser jag att det inte behövs.Läser istället en mycket mer upphetsande nyhet: Glassen Top Hat kommer tillbaka! Tack GB, detta är precis vad vi konservativa nostalgiker hoppats på och längtat efter så länge. Minns hur min barndoms känsliga smaklökar reagerade på smaksensationen av stark choklad och illsöt jordgubb i skön omfamning. Hur den uppblötta pappersliknande struten klistrade sig mot gommen, mmmm! Och hur man som sommarjobbande kioskbiträde skadeglatt frågade -Tidningen eller glassen? när någon medelålders gubbe ville köpa en Top Hat.
Nu finns tyvärr (?) inte tidningen Top Hat kvar, så vill man göra om det stuntet så får man döpa en glass till Slitz, Cats eller Fibban. Uäck, det låter inget gott...
Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: Carl Bildt, yttrandefrihet, Peter Hultqvist, Top Hat, GB-glass, porrtidning
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)