Köpfri månad

Det är poppis med köpfritt nu. "Familjen valde ett köpfritt år och sparade tusentals kronor". "Tid till självreflektion och relationen när Linda valde bort shoppingen"
Ja, sådana rubriker duggar det tätt om nu, när shopping blivit var mans vardagsnöje och medelklassen kämpar frenetiskt för att hitta ett sätt att särskilja sig, framstå som unika.

Vännen N har ett köpfritt år och berättar så här: "Jag köper absolut ingenting utom när det är nödvändigt. jag använder varenda par nylonstrumpor tills det är hål på dem". (Hm, det gör jag ju jämt... betyder det att jag också är hip och inne?) "Men när jag åker utomlands gör jag undantag."
Vad man då ska veta är att N har ett jobb som gör att hon väldigt ofta åker utomlands...

Själv har jag allt som oftast köpfria månader, men det beror mest på att det gått åt för mycket månaden innan, eller att banken höjt räntan på bolånet så ini @#¤%.

Den här månaden är en sådan. Inspirerad av vännen N, kontoutdraget och lågkonjunkturen (då jag för att smörja hjulen i industrin istället borde slå till på både platt-TV:n och nya soffbordet, jag vet...) har jag givit mig själv stränga restriktioner: Inget handlande om det inte är absolut tvunget. Samma kväll som beslutet går spricker kökslampan av porslin med en smäll. En naken glödlampa hänger nu spöklikt och bländande från taket. Mellansonen klagar på att kudden han sover på är "från typ 70-talet och helt platt". Reflexmässigt tänker jag att en tur till IKEA nog ska inplaneras så snart jag kan låna en bil. Potatisskalaren är ju också litet konstig sedan jag försökte använda den som skruvmejsel i förra veckan...

Men nej! Ingen shopping alls var det ju. När så den fina klockan jag fick av barnens far för tio år sedan går sönder, gråter jag ömkligt. Får man inte ens reparera saker när man har shoppingfri månad? Jo, det får man visst det, bestämmer jag. Men det löser sig kemiskt, för Swatchklockor går inte att reparera, berättar killen i uraffären i Solna centrum, de går inte ens att öppna (!), men jag kanske är intresserad av att titta på en ny klocka? Nä, surar jag och går hem och sätter på mig den enorma orangea plastklockan jag fick av en Jet Ski-åkare en våt kväll i S:t Tropez. Den ser förfärlig ut, men den funkar.

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om köpfritt år, köpvägra, buy nothing day, shopping, köpfri månad, vägra shoppa, konsumtionssamhälle, konsumera mera, lågkonjunktur, boränta, bostadslån, klocka, Swatch