So (o)hip it hurts

Halsfluss borde inte avhålla från blogginlägg, jag vet. Att man inte kan tjänstgöra som politiker, när varje ord man yttrar gör att man måste svälja, vilket i sin tur känns som att käka taggtråd, det är väl självklart. (Det vet ju alla att politiker inte gör annat än snackar.)

Men att blogga borde ju gå. Om det inte vore för att Den Stora Koman inträder så fort jag stannar hemma en dag. Nu har jag sovit sedan klockan tio igår. Med undantag för en timme i gryningen, då jag passade på att läsa DN På Stan, eller Pastan, eller vad tusan den heter nuförtiden. Den blir hippare för varje år som går. Eller för varje år som jag åldras kanske... Jag har helt tappat greppet över var man ska käka, dricka, shoppa i Stockholm, min födelsestad. För att förtränga detta faktum har min läsning av denna bilaga blivit alltmer sporadisk.

Men nu ligger jag där i natten och bläddrar, förundrad över att det finns så många ställen, band och affärer jag aldrig hört talas om. Kaffebar på söder, heter den nåt nytt? Har den flyttat och är det i så fall samma Kaffebar som förut? Jag har ju faktiskt druckit kaffe på Bysistorget, men aldrig ens reflekterat över namnet. Olika kändisar (som jag aldrig hört talas om) intervjuas om sina bästa shoppingställen och uteställen. Det verkar som om de går ut jämt. På tisdagarna brukar jag alltid gå till... och jag handlar alltid mina grönsaker på ... Jag skulle aldrig sätta på mig några andra jeans än ... Hjälp, vad är det för fel på Solna Centrum?

Deppad går jag in på Scouts hemsida och beställer ett par alldeles för dyra Minimarket-dojor. Vetefan om det hjälper.

Men så, på sista sidan i den förbannade so-hip-it-hurts-blaskan ser jag en bild på redaktionen (kolla sid 71, "Det är vi som gör På Stan"). WTF, de är ju minst 40-taggare hela bunten?! Hur sjutton gör de? Går de runt, förklädda till 22-åringar, på alla de där hippa haken? Förklädda med palestinasjalar i mörkret? Mutar de sina tonårsbarn att skriva texterna? Lägger de ut allt jobb på billiga frilansare? Obegripligt. En eloge iallafall, till råkollen de verkar ha.

Jag får klippa ut restaurang- och shoppingtipsen och lägga i plånboken, som jag alltid gör med vintipsen i stora DN, för att råda bot på namn-afasin som alltid inträder när jag står på Systembolaget och försöker minnas om det där fantastiska vinet hette nåt på katt- eller hade en katt på etiketten. Ser för mig hur alla äkta innerstadsmänniskor kommer garva åt mig när jag står där villrådig mitt i Sofo, med min fusklapp. Nej, det blir nog till att fortsätta tjacka grönsakerna på ICA och kaffet på närmaste fik.

Nu kryper jag ner under täcket igen.

Läs även andra bloggares åsikter om mitt liv somkonsument, DN På Stan, hip, shopping, föråldrad, åldersångest, Solna Centrum och annat intressant

Pensionärer, skaffa er brains!

Äldre människor blir smartare av att använda internet minst en gång i veckan, skriver DN. Genast inställer sig frågorna: - Är jag en äldre människa? Och om jag istället använder internet en gång i timmen i genomsnitt, blir jag då hypersmart?

Bakgrunden till artikeln är en amerikansk forskningsstudie som utförts på 55-78-åringar, både datornybörjare och vana användare. Grupperna har fått sitta uppkopplade en timme per dag i två veckor och leta svar på olika frågor på nätsidor. Och vips, så ökade hjärnaktiviteten i de delar som styr språk, läsförmåga, minne och synintryck. Dessutom ökade blodflödet i delarna som styr arbetsminne och förmågan att fatta beslut. Nybörjarna var snabbt ifatt de vana.

Av detta kan jag dra två slutsatser:
1. Ruggig tur för min hjärnkapacitet att jag är så internetberoende. Hur dum skulle jag inte vara om jag ägnade mindre tid än de fem timmar per dag jag nu tillbringar vid datorn?

2. Pensionärer - koppla upp er! Genast!
Mamma, läser du detta? Sätt igång nu, jag ser nog hur du fortfarande fuskar med räkningar på posten för att du får panik av internetbanken!

Stig Malm har hand om äldrefrågor för oss sossar i Solna. Som hans överordnade har jag beordrat honom att samla in e-postadresser från medborgarna i bästa Obama-anda. Då suckar Stig och säger att det inte är helt lätt med sådant när det handlar om gamla människor. Men så i förra veckan kom han glädjestrålande och berättade att han hade kommit på tricket: - Jag hotar dem med att alla barnfamiljer mailar oss politiker hela tiden med krav, idéer och klagomål. Och "om inte ni gör detsamma tror man ju att ni är helnöjda med allt". Det tog skruv, nu skulle de organisera sig i mail-ligor. De som inte hade dator skulle få lektioner hemma hos dem med datorer.

Pensionärer, skaffa er brains! Kunskap är makt.

HÄR är en länk till Seniornet, mamma!

Läs även andra bloggares åsikter om politik, socialdemokraterna, Stig Malm, Solna, pensionärer, brains, hjärnkapacitet, äldre blir smartare med internet, PRO, datorvana och annat intressant

Bra med konsumentupplysning

Det är modigt av Aftonbladet att publicera debattartikeln där Sverigedemokraternas ledare pratar klarspråk om partiets främlingsfientliga syn på allt utanför Bullerbyn. Det gavs också flera klargörande besked på partiets kongress i helgen. Konsumentupplysning är vad vi har saknat från Sverigedemokraterna, partiet som Fredrik Reinfeldt inte uteslutit att ha med i Alliansen för att behålla makten.

Hoppas att vi kan ge bra konsumentpolitiska upplysningar på vår egen kongress om en dryg vecka. Då ska jag och min Solna-kollega Stiga Malm hålla Solnas och Stockholmsbornas fana högt. Nu är det ju sisådär 300 ombud till där, som också försöker driva sina hjärtefrågor. Men jag hoppas att vi tillsammans ska kunna ge väljarna tydliga besked om hur vi ska öka skolbarnens kunskaper, snarare än att tjafsa om skolan som fixar det får gå med vinst. Och jag hoppas att vi tydligt ska deklarera hur vi vill stötta små tjänsteföretag, hjälpa människor att byta karriär och skapa nya jobb, innan vi diskuterar skatter.

Jag ska försöka blogga så mycket jag kan från kongressen, som börjar onsdag 28/10. Om man ändå hade en iPhone... Jag hatar min kassa Xperia. Med iPhone kan man tydligen inte bara surfa, utan även sluta röka och köra bil!

Läs även andra bloggares åsikter om Aftonbladet, Sverigedemokraterna, Bullerbyn, Astrid Lindgren, iPhone, partikongress, socialdemokraterna, Fredrik Reinfeldt, regeringen, främlingsfientlighet och annat intressant

Alla kliar varandras ryggar, men vem kliar AIK-fansen?

Dagens Industri har granskat de allt rörigare och kritiserade turerna kring den nya Nationalarenan för fotboll, riskkapitalistprojektet där kommunen gått in som delägare med hundratals sköna miljoner av Solnabornas skattepengar.

Jag tänkte kommentera dessa turer litet närmare här, men för den som vill läsa artikeln i sin helhet så finns den på kampanjsidan för Hemma på Råsunda.

Jag är den första att ropa bifall till en ny nationalarena, gärna i Solna. Men, ett sådant gigantiskt projekt måste stå på egna kommersiella ben. Skattepengar ska gå till kommunala nyttigheter, punkt.

Bara sedan december 2007, när de första 218 miljonerna från Solna klubbades av kommunfullmäktige, har projektet fördyrats med EN HALV MILJARD KRONOR. Då, i dec-07, hette det att arenan ABSOLUT inte fick kosta mer än 1,9 miljarder, men redan innan spaden har stuckits i jorden har den summan alltså ökat med mer än 25 %. Vad den ligger på just nu vet jag inte, för vi förtroendevalda har så taskig insyn och riskanalys att stadens revisorer skrivit en skarp rapport och klagat. Men det är försent att göra nåt åt det nu, för alla

kontrakt är redan påskrivna. Så nu är det upp till bolagets godvilja att komma och informera fullmäktige litet då och då. Och riskanalysen lyser fortfarande med sin frånvaro. Så klantigt förhandlat att man kunde tro att en senildement Nalle Puh suttit vid förhandlingsbordet.

Och det lag Solna borde satt i första rummet när det gällde behovet av ett nybygge, AIK, har knappt varit tillfrågade. Först när de klagade fick de äran att sitta med i en arenagrupp, men något rellt inflytande har de inte, och nåt kontrakt med kostnader för att spela på den nya arenan är inte pskrivet, eller ens framtaget. Tvärtom så börjar nu fler och fler AIK-röster höras för en alternativ lösning, där man antingen bygger en egen arena eller hyr in sig i nåt av de andra projekt som är på gång i Stockhomstrakten. Chanserna tillatt köpa Råsundastadion är nog obefintliga, eftersom priset på den tomten haussats upp ordentligt genom ett avancerat ryggkliande, där PEAB köper dyrt mot att Fotbollsförbundet lägger in pengarna i den nya arenan, (som PEAB har kontrakt på att bygga), och att Solna stad förser tomten med byggrätter motsvarande ett halvt Blåkulla.

De enda som är riktigt glada är väl PEAB, som ska anlitas för att bygga både Solnas och Stockholms nya arenor. Frågan är hur många arenor Stockholm kan fylla i framtiden, i det nya deppdecennium som fotbolen befaras stå inför, efter VM-förlust, vikande publik och ökande våld och bråk? Ser man på de ökande publiksifforna för DIF Hockey, så sägs de ju bero på att man bytt till en MINDRE arena att spela på! Mindre, mysigare, brantare läktare som gör att man kommer närmare matchen.

För något som inte togs upp i Dagens industri är den kritik som riktats mot Nya Nationalarenan, gällande den befarade avsaknad av atmosfär som många menar kommer bli ett stort problem. Framför allt i form av tre etage, där det lägsta kommer bli väldigt flackt.

Jag upprepar: Bygg gärna en ny nationalarena, men låt den stå på egan kommersiella ben. Och se för tusan till att klia publikens och fansens ryggar hellre än de gemensamma affärsintressenas! Annars kanske det inte blir några vinster alls till företagen.

Läs även andra bloggares åsikter om Råsunda, nationalarena, Dagens Industri, hemma på Råsunda, AIK, fotboll, Globen, Hovet, hockey, sport, fotbollsfans, AIK-fansen, evenemangsarena, PEAB och annat intressant

Anonymiserade valprogram, kan det vara nåt?

Att Anders Borg är hatad av landets alla besvikna småföretagare har vi ju hört förut.

Men att miljöpartiet och vänsterpartiet toppar listan över partier med de mest småföretagarvänliga förslagen, det var en rolig nyhet!

Det som kommer högst på listan över positiva inslag är Miljöpartiets förslag att sänka arbetsgivaravgiften med tio procentenheter upp till en lönesumma på 2,5 miljoner kronor. Det stöds av över 60 procent av de svarande företagarna. Vänsterpartiets förslag att ta bort sjuklöneansvaret hos företag med färre än tio anställda, tycker nästan 50 procent skulle gynna företagsklimatet väldigt mycket, enligt organisationen Företagarnas undersökning.

I undersökningen har förslagens avsändare mörkats, så att inte företagarna skulle svara efter partitillhörighet. Kanske man skulle göra likadant i valet, så att folk röstade på vettiga förslag mer än på partiets allmänna image?

Läs även andra bloggares åsikter om Företagarna, Privata Affärer, småföretagare, politik, företagspolitik, näringspolitik, Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Anders Borg, partitillhörighet, valet 2010 och annat intressant

Ge mig ett pokerfejs!

Igår övertalade Magikern mig att gå och se Inglorious Basterds. - Jävla krigsfilm, jag kommer somna, muttrade jag, och gick med enbart för att han mutade med en god middag på Backstugan innan. Och så var den så himla bra! Jag njöt från första till sista minuten. Men utnyttjade jag läget? Samlade ansiktsuttrycken när ljuset tändes, och krävde minst en romantisk komedi som kompensation? Nej, pokerfejs har tyvärr aldrig varit min starkaste sida...
Å andra sidan har jag fått komedi så det räckte och blev över denna morgon. Min frukostlektyr har nämligen bestått av den borgerliga budgeten för Solna. Jag skrattade så jag grät ner i gröten. Nordkoreas propagandaministerium ter sig som ett under av saklighet och opartiskhet i jämförelse med det fantastiska munspel denna lövtunna budget är smockfull av.

I riksdagens partiledardebatt i förrgår talade Maria Wetterstrand om marknadens osynliga hand som borgarna tror ska fixa välfärden och tillväxten, bara man sänker skatterna. Istället, menade hon, borde man kalla den för Den Kalla Handens Politik, eftersom den så ensidigt gynnar de som har det bäst på bekostnad av de som har det sämst.

Men Solnas politik tar denna liknelse ett steg längre. Den Tomma Handens Retorik är den en pokerspelare med jävligt dåliga kort tar till. Han lutar sig tillbaka, ser otroligt belåten ut och säger nåt nöjt, i hopp om att ingen ska syna bluffen. Den taktiken har Solnas moderatstyrda majoritet använt sig av flitigt i denna budget. Vad sägs till exempel om detta? Regeringen har givit kommunerna ett tillfälligt bidrag för valåret 2010, så nu tänker Solnas politiker inte sänka barn- och skolpengen nästa år. "Saved by the bell", kan man säga. Men vad kallas Solnas majoritet denna i elfte timmen återkallade nedskärning? Jo, en ambitionshöjning! Samtidigt får skolorna inte ett öre till lärarnas avtalsenliga löneökning, så de måste ändå skära ner i antalet lärartimmar eller -tjänster. Summa summarum en halv besparing istället för en hel.

Och så ser det ut i hela budgeten. Inte en eller par gånger, utan på varenda sida i budgeten återfinns ordet "satsning". På flera ställen föregått av ordet "historisk". Hur man kan munspela så fabulöst att man med ord förvandlar en budget som först ligger 100 miljoner back och sedan, dock bara till hälften, räddas av tillfälliga 1-åriga pengar från regeringen, till en "historisk satsning", det är en konst som man skulle kunna sälja till och med till Bagdad Bob.
Men när jag tänker på det allvarliga läge Solna faktiskt befinner sig i, skrattar jag inte längre. Det hade verkligen varit på sin plats med litet mindre munspel och betydligt mera verkstad:

• I ett miljöläge där Solna närmar sig total trafikinfarkt och där gränsvärdena för buller och luft överskrids varje dag, hade det varit bättre investerade pengar att bygga bort en del genomfartstrafik i stället för att satsa hundratals miljoner av Solnabornas skattepengar på att bli delägare i en Nationalarena som inte ens AIK vill ha längre.
  
• Om man nu har så goda relationer med alla företag i kommunen, varför då inte gemensamt satsa på jobb och praktikplatser för att råda bot på den tredubblade ungdomsarbetslösheten som Solna byggt upp på bara ett år?
  
• Och när vi nu ändå är inne på jobb; varför inte ta litet av miljarderna man skryter om att Solna har på banken och satsa dem på en rejäl renovering av våra skamligt slitna skolor, idrottsplatser, gator och parker?

Man behöver inte tala med så värst många Solnabor för att förstå att borgarnas devis "Sveriges stoltaste stad" inte är helt förankrad. Det skulle möjligen vara på stadsledningskontoret, våning 3 i Solna stadshus då. Som en gammal kompis från tiden i Solna gymnasium som jag mötte fnös: - Sveriges skrytsammaste politiker.Läs även andra bloggares åsikter om politik, Solna, socialdemokraterna, moderaterna, Solna stadshus, budget, Solnas budget, Inglorious Basterds, romantisk komedi, pajasar, Sveriges stoltaste stad, Sveriges stoltaste politiker, nedskärning, AIK, Nationalarenan, ungdomsarbetslöshet, sommarjobb, slitna skolor, idrottsanläggningar och annat intressant

Vem avgör vad som är avvikande?

Igår bestämde den moderatledda alliansen att all vår elektroniska kommunikation ska övervakas. Vad som är skumt och ska övervakas, det ska regeringen avgöra.
Och på Manchesters flygplats har de börjat röntga passagerarna för att hitta misstänkta terrorister. På röntgenbilderna syns allt, inklusive könsorganen. Kanske kan man misstänka ett gömt vapen om nån ser för välhängd ut? Jag fattar inte riktigt hur detta ska funka, men tydligen har det dessutom rört upp en parnpornografidebatt. För vad händer om man röntgar barn och de bilderna kommer i omlopp? Brott mot barnporrlagen. Om man inte röntgar barn, ja då har man ju kraftigt förträngt existensen av begreppet barnsoldat.

Vilket åter får mina tankar att vandra till FRA-lagen. Hur ska man kunna hitta nålen i höstacken? Bomben bland alla meningslösa meddelanden som susar i etern? Har terrorister frekvent kommunikation om bomber med sina medterrorister på maillistan?

Talk to me gooose!

Andra nya och gamla media om detta: Alliansfritt Sverige, Badlands Hyena, SvD, DN, Aftonbladet, Expressen.

Läs även andra bloggares åsikter om privatlivets död, integritet, nakenröntgen, regeringen, socialdemokraterna, politik, FRA, Manchester, terrorister, mail och annat intressant

Det är så att man kan gråta

Jag brukar inte svära här, men idag måste jag göra ett undantag. Jag är så JÄVLA dum, så helvetes oskolad och tankspridd att jag blir rädd. Jag har blivit ombedd att komma till Katrineholm och föreläsa för Lärarförbundets medlemmar. Men vart åker jag, klockan sex på morgonen? Jo, till ESKILSTUNA förstås. Hål i hela förbannade huvudet! Låter namnen på de städerna lika varandra? Nej, det kan man knappast påstå...

Resultatet? Efter taxi, tåg, buss, tåg, buss är det bara att vända om, Katrineholmarna har tröttnat och åkt hem. Samma väg tillbaka. Och hela tiden försöker jag läsa min bok, Ray Kluuns otroligt deprimerande historia om sin cancersjuka frus dödskamp och sitt eget vänstrande. Fy fan, det är mer än jag kan ta.

Och hela tiden uppsnappar jag de mest sjuka, jävla samtal från mina medresenärer. Två killar, en stor, klumpig nörd och en liten kepsligist med begynnande mustasch. :
Kepsiligisten: - Han hade piller till salu också, som typ tar bort haschet. Du pissar grönt efter ett dygn alltså.
Nörden: - Höh? (Vi kan utelämna hans roll, för den är begränsad till att vara publik)
Kepsiligisten: Ja, men va fan, ha råd att köpa pillar för pengarna, de behövs ju till haschet. Nej, nu måste vi gå, jag måste hinna röka också.

Tonårsbrud med tjockt lager foundation, snedfläta, tunna tights och väldigt stor Fjällrävenjacka, till sin kille:
- Aaaa, och då kom det fram en äldre kille, typ 25 till oss och sade att han gillade att bli trampad med högklackat.
- Äh??? (Killen flackar med blicken och ser under lugg på sina killpolare som sitter i sätet bakom och flinar.)
- Aaaaaaa, men lyssna då! Vi ba´, vadå trampad? Å då lyfter han upp tröjan å visar, han har typ sår på magen efter klackar, och vi ba´Nej tack, de e bra´. Å han ba´"Ni får pengar om ni gör det", men vi ba´"Nej, de e bra, tack!
Fan, vi skulle ha gjort det alltså, vad gör det? Vi hade ju kunnat få 500 minst.

Tonårsvärlden är så JÄVLA hård och sjuk, jag är dum i huvudet och folk är otrogna och dör i cancer. Det är mer än jag kan ta, och jag åker hem och drar täcket över huvudet.
Då ringer TV4:
- Vad tycker du om att Thomas Bodström kvittar ut sig från riksdagen för att jobba på rättegångar?
Jag nästan skriker:
_ Jag tycker det är JÄTTEBRA att Thomas Bodström inte bara sitter på sin röv och trycker på knappar på Helgeandsholmen hela dagarna, utan behåller kontakten med sitt yrkesliv. Att han överhuvudtaget HAR ett yrke. Det är alldeles för många riksdagsmän som knappt ens HAFT något yrkesliv, och vad vet de egentligen om världen? Det är en förbannad KATASTROF att vi har en riksdag där talmannen sitter och ojar sig över att riksdagsmännen inte är på plats för att trycka på en knapp. På 2000-talet.

Jag har två förslag:
1. Inför modern teknik i Riksdagen, som gör att man kan votera utan att vara på plats fysiskt.
2. Inför en regel som säger att riksdagsmän och andra heltidspolitiker måste gå ut i arbetslivet (av egen kraft och på egna meriter) var tredje mandatperiod. Sedan kan de gärna få komma in igen, med fräscha arbetslivserfarenheter. Sådana har Thomas Bodström gott om. Tack och lov.

Sedan tillägger jag att varje dag jag tillbringar i Solna stadshus är en förlorad dag och att jag idag varit ute för att träffa lärare i Eskilstuna. (Det hade nästan lyckats, om jag bara hade åkt till Katrineholm istället.)

Thomas Bodström är knappast sosse och riksdagsman enligt formulär 1A, som Niclas skriver. Tack gode gud för det. Vi behöver fler som han.

Andra om detta: Erik Laakso På Uppstuds, Peter Andersson med rätt att tycka, Kulturbloggen, Martin Nilsson, Eva-Lena Jansson, Deepedition, SvD , SR Ekot, Metro, Aftonbladet, Jinge, DN

Läs även andra bloggares åsikter om riksdagen, närvaro, frånvarom utkvittning, Thomas Bodstgröm, tonäringar, ungdomskultur, ungdomars sexvanor, högklackat, sadomasochism, hasch, piller mot hasch, tåg, Katrineholm, Eskilstuna, Lärarförbundet, cancer, Ray Kluun, Någon sorts kärlekoch annat intressant

En mellanmjölksosses bekännelser

DN tycker regeringen är mesig som stoppar chokladbitar i goodie-bagen till de inbjudna talarna och deltagarna under det svenska ordförandeskapet. Halv-ljus-mörk choklad som ju våra europeiska grannländer ändå är överlägset bättre på att tillverka. Så typiskt mellanmjölksvenskt.

Ja kanske. Iallafall sossigt. Regeringen kanske helt enkelt är sossig?

För tänk så här: Nuförtiden är det helt inne att vara purist, åt ena eller andra hållet.
Som storstadsbo bland miljoner andra måste man helt enkelt inta en ståndpunkt, vara egen. Alltså är man stenhårt nischad på antingen miljöprylen eller miljonärsprylen, stadsjeep, Hummer, eller cykel från överskottsbolaget.
Hamburger- och 7-Eleven-freak eller fanatiker på närodlat och rättvisemärkt.
Klär sina barn i enbart noppig 70-talsfrotté eller Burberry från napp till skor.
Lyssnar bara på P1 eller tycker varje kväll på kanal Fem är en festkväll.

Det är som om vi måste profilera oss för att vara någon. Finnas till.

Jag vet inte jag. Själv mixar jag oupphörligt och vimsigt, velourmode med Armani, äter med lika stor behållning och gott samvete hemslaktade lamm som Belugakaviar, klädde mina barn ömsom i tygblöjor och Kenzo och kan lika fascinerat fastna i ett program på P1 om om en sällsynt grodart, som i Femmans smaskiga dokumentärer om världens fetaste människor. Jag tycker varken att flumpedagogik eller privat/kommunalt är skolans största problem.

Och jag gillar både mörk och ljus choklad. Men så är jag ju sosse också.

P.S. Och jag tycker varken att en 25-öring hit eller dit i skatt gör under verk för välfärden eller för den egna plånboken. DN citerade igår mitt blogginlägg från förra veckan på denna punkt, men underlåter att nämna att jag menade att detta gäller både skattehöjning och skattesänkning.

Läs även andra bloggares åsikter om socialdemokraterna, socialdemokrat, mellanmjölk, regeringen, svenska EU-ordförandeskapet, choklad, Kenzo, Burberry, närodlat, rättvisemärkt, tygblöjor, och annat intressant

Köp glidmedel och hemorrojdsalva

För dig som har påsar under ögonen och glanslöst och Svinto-hår av för mycket torra och sena sammanträden, här kommer några glamourtips:

Gå in på Apoteket och köp hemorrojdsalva och glidmedel!

Xyloproct, hemorrojdsalva i ansiktet är ett känt fotomodellknep för att få bort rynkor, påsar under ögonen efter sena nätter etc, eftersom den är avsvällande.

KLICK glidmedel, det vattenbaserade. Sjukt bra, för risigt och glanslöst hår, tynger inte ner alls. Krama i en klick när håret är halvtorrt efter tvätt. Det är dagens sanningoch icke att förväxla med historien i filmen Den där Mary, det var nåt helt annat Cameron Diaz hade i håret.

Sedan finns det de som säger att kaffesump är toppen som body scrub också, men det vågar jag inte gå igod för, så nu får det räcka för idag. Seså, ut och äg världen nu!

Läs även andra bloggares åsikter om politik, socialdemokraterna, glamour, skönhetstiops, påsar under ögonen, avsvällande, hemorrojdsalva, glanslöst hår, risigt hår, Klick, glidmedel, kaffesump, peeling, body scrub och annat intressant

Skatteskalor är ingel mirakelmedicin

Tack alla ni som engagerat er i den ideologiska diskussionen här på bloggen! Den är välbehövlig och ska fortsätta, var så säkra, snart. Annars verkar alla mest snacka skatteskalor just nu. Det gör mig litet trött.

Visst, skatter behövs om vi vill lösa saker tillsammans, som en slags försäkring som Bamse säger. Men då måste man ju först komma överens om vad det är viktigast att använda pengarna till, vilka som är de viktigaste problemen.

SEDAN, när man är överens om ambitionerna, kan man börja fnula med exakt vilken nivå man behöver lägga sig på. Och en sak som vi ofta glömmer bort i diskussionen om 10 eller 50 öre uppåt eller neråt, är storleken på den kaka som redan finns. I en kommunal budget på flera miljarder kronor är de futtiga miljoner mer som några öre i skattehöjning skulle ge faktiskt felräkningspengar.

Och vad är det som säger att den nivå vi ligger på idag är väl uttänkt och effektivt använd? Några kommuner har vänt på varenda sten i sin jakt på kostnader, bl a min egen, Solna. Men andra har fortfarande en hel del kvar att göra på den fronten. Så sluta snacka om 25-öringar som om det skulle göra all skillnad i världen för ungarnas välmående i skolan eller personalens situation i sjukvården. Sånt hänger mer på annat än på kronor och ören.

Nu skulle jag egentligen skrivit några udda skönhetstips, bara för att vara litet motvalls. Det har varit alldeles för litet nagellack och sånt på den här sidan på sistone. Men dagens möteskavalkad väntar, så det får anstå till imorgon.

Läs även andra bloggares åsikter om socialdemokraterna, politik, ideologi, skatt, skatteskalor, skattehöjning, skattesänkning, kommunal ekonomi, miraklemedicin, flärd, välfärd, skönhetstips och annat intressant

Våga prata ideologi

Vi behöver en ny frihetsberättelse! Så säger många socialdemokrater man pratar med just nu. Problemet är ingen riktigt förmår formulera den där berättelsen i några enkla ord. Ibland kan det enkla vara det riktigt svåra.

Socialdemokratin har länge varit en klockren frihetsrörelse. Från början med stormkliv och oerhört konkreta resultat i ökat välstånd, senare, i takt med de växande förväntningarnas missnöje, med små steg; litet mer, litet bättre. Men samtidigt växte klyftorna, hårdnade samhällsklimatet, ökade den psykiska ohälsan och människors missnöje. Jultomtepartiets tid var över. En del reformer gav resultat, men långt ifrån alla och definitivt inte i paritet till de resurser som lades ned. Nya problem krävde nya lösningar, och pengar och system var inte längre svaret på allt.

Betydde det då att vi borde överge ideologin om att ökad jämlikhet ger ökad tillväxt och bättre sammanhållning och tillit i samhället? Tja, en hel del svenskar var uppenbarligen beredda att pröva nåt nytt, vilket valresultatet 2006 tydligt visade. Och det var då många socialdemokrater började prata om vikten av att formulera vår grundläggande idé som den frihetsberättelse den faktiskt är. Då gäller det att enkelt kunna beskriva varför både sjukpensionären och IT-miljardären blir friare i ett samhälle där vi delar varandras bördor. Varför den enas frihet aldrig får bli den andres ofrihet, för då blir ingen riktigt fri. Varför en god bredd ger en bättre elit.

Bra tänkt, men gjorde vi det? Nej, vi började skälla på regeringen Reinfeldt. Passiva! För litet! För sent! Istället för att rikta in oss på att beskriva de växande klyftorna och varför de var osunda för Sverige.

Jag tror inte att någon politiker ärligt sitter och säger att "vi vill ha mindre jämlikhet, ökade orättvisor och mindre solidaritet människor emellan". Jag tror att alla politiker vill skapa bättre välstånd, om än med olika idéer och utgångspunkter. Men hur har det gått? Vilka verktyg har visat sig funka? DET bör vi granska, så korrekt som möjligt.

Är arbetslösheten en följd av den internatinella lågkonjunkturen som det inte varit möjligt att mildra? Ligger Sverige i paritet med de andra EU-länderna? Har alla medborgare fått proportionerligt lika del av skattesänkningarna? Leder skattesänkningar till fler jobb? Har utanförskapet minskat eller ökat sedan förra valet? Har företagsklimatet blivit bättre eller sämre? Läs den här faktasamlingen från bl a Riksdagens utredningstjänst, EU:s Eurostat, Konjunkturinstitutet (KI). Den är bra som konsumentupplysning. Är det smart eller inte med en sammanhållen skola för alla barn? Läs Skolverkets senaste rapport.

De allra flesta svenskar är med på idén att skapa ökad jämlikhet och tillväxt i Sverige. Men 2006 trodde väljarna att det blå laget skulle vara bättre på det. 2010 får de själva avgöra om den politiken lyckats. Men framför allt kommer de då värdera vilket parti som verkar ha bäst idéer för att öka sammanhållningen så att fler blir fria och Sverige ett bättre land att leva i.

Det ska jag ägna mig åt med stor kraft och iver den närmaste framtiden, inte minstpå partikongressen i oktober. Men nu ska jag sitta av ett förmodligen rätt visionslöst Kommunfullmäktige i Solna. Hoppas det är slut innan AIK-DIF-matchen är slut, så man lyckas ta sig hem helskinnad!

Läs även andra bloggares åsikter om frihet, socialdemokraterna, ideologi, gnäll, statistik, fakta sparkar, frihetsberättelse, arbetslöshet, utanförskap, sammanhållning och annat intressant

Fler om detta ämne: Johan Sjölander , Krassman , Alliansfritt Sverige , Utredarna ,

Klottermobbning på nätet

Blissnation skrev om det för ett bra tag sedan. Nu har även Aschberg/TV8 tagit upp tråden och "avslöjat" att politiska partier varit inblandade i att systematiskt försköna uppgifter om sina organisationer och företrädare på till exempel Wikipedia. Någon eller några på riksdagen har ägnat sig åt smutskastning på arbetstid (DN). Om detta skriver HBT-sossen idag. Här är t ex en bild från Blissnation på någon i riksdagshuset som inte har en exakt identisk syn som Nour El-Refai på jämställdhetsfrågor.
Man kunde nästan tro att Anna Anka redan fått jobb på nåt konservativt partis riksdagskansli. Kanske hos kreationisten, Livets Ordaren och Årets Förvillare Ella Bohlin? Om nu inte den etiketten redan tvättats bort från hennes Wikipediaartikel? Det verkar vara dagsnoteringar på fakta där i dessa dagar.

Herregud, vilken ointressant valrörelse vi får om den ska handla om vem som snabbast skriver skit om vem på nån nätsajt! Lägre än Glocalnet. Lika lågt som klottermobbing på skoltoalettväggarna.

Stå för vem du är och vad du tycker istället.
Så, Honestyring på nu, Ella, tycker du att skapelseläran ska läras ut på NO-lektionerna i skolan? Hur var det nu, Anders Borg, med att låna pengar till skattesänkningar? Och vad tyckte Tobias Billström om amnestin för flyktingbarn?

Och snälla ni andra som sitter och trycker och tycker i riksdagshuset, stå för vilka ni är! Så kan vi få en ärlig debatt. DET tror jag vore intressant för väljarna.

Och på min Spotifylista idag sjunger Totta Näslund och Louise Hoffsten i Kallt, kallt, kallt: "Talar fritt gör bara barn och dårar."

Andra på detta: Johan Westerholm, Scaber Nestor, Peter Andersson, Eva Hultin, HBT-sossen , Alliansfritt Sverige , S-Buzz

Läs även andra bloggares åsikter om riksdagen, wikipedia, censur, nätcensur, negative campaigning, ärlighet, honesty ring, smutskastning och annat intressant

Ramadanfest och religiös extremism

Just hemkommen från Eid-el-fitr-festande ser jag att min, Nalins, Maryams med fleras artikel har kommit in på Newsmill. Kul!
Det handlar om religiös extremism, åt diverse håll. De som vill splittra samhället vet att utnyttja den fundamentalistiska våg som sköljer över Europa. Samhället vacklar i sin hållning till extremisterna. Vi anser att man tydligt måste ta ställning mot det som drar isär vårt samhälle.

Kolla förresten in de här brorsorna, den oudspelande trion Joubran från Palestina. Jag och en brokig skara svennar och blattar var och såg dem Konserthuset efter matfrossan. Det var så häftigt att man stundtals tappade andan.

Läs även andra bloggares åsikter om socialdemokraterna, politik, s-kvinnor, Nalin Pekgul, Maryam Yazdanfar, Johanna Graf, Lotta Håkansson Harju, Carina Hägg, religion, kvinnoförtryck, religiös extremism, kristendom, islam, ramadan, Newsmill, slöja, skaka hand, Joubran och annat intressant

Ett år kvar till valet - Hur mår partierna?

Jaha, så har man fått agera sanningssägare igen. Enligt en Aftonbladet-enkät till en bloggrepresentant från varje riksdagsparti så är det TOPPEN att vara allt utom sosse just nu.

Bloggarna från v, mp, c, fp, kd och m svarar alla i kör "Det är toppen!", medan jag svarar att "Det kunde varit bättre". Undrar om alla verkligen är helt sanningsenliga, eller om de svarar vad som förväntas av dem? Jag hoppas verkligen att det INTE förväntas av mig att jag ska vara partipropagandamegafon. Jag tycker verkligen att det är mycket som behöver göras i mitt parti just nu. Därför är jag glad att vi snart har partikongress och ska ägna dag och natt att diskutera just förnyelsen och var vi står i flera viktiga framtidsfrågor.

På moderaternas partikongress behandlades 70 motioner.
Till s-kongressen har inkommit 1 170 motioner. Sug på den ett tag.

I de fyra allianspartiernas kampanj "Samtal om Sverige" nådde de 1500 personer.

I socialdemokraternas rådslag innan kongressen har 450 000 pers deltagit.

Det vittnar om en oerhörd vitalitet, men det betyder givetvis också att det blir hetsiga diskussioner ibland. Men jag skulle vara bra mycket mer bekymrad om det var så tyst som hos alliansregeringen och moderaterna.

Men, som jag sagt förut, det är viktigt att vi lägger energin på att diskutera rätt saker. Skatt och driftformer är teknikaliteter. Folk påverkas inte så himla mycket av en kommunalskatt som skiljer +-25 öre. Varken privat eller i välfärden. Vår kommunala budget ligger på 2,5 miljarder kronor. Moderaternas och socialdemokraternas budgetförslag har bara diffat på högst 50 miljoner kronor de senaste åren. Det är snudd på felräkningspengar i sammanhanget.
Vi måste sätta fokus på de viktiga frågorna. Alla 1 170 motioner är inte viktiga. Det är inte vettigt att nästan 40 procent av alla skolmotioner handlar om driftformer. Skolans största problem är knappast bristen på konkurrensneutralitet mellan kommunala och fristående skolor. Jag tycker vi ska sätta stenhårt fokus på kvalitet. T ex kvalitetsredovisa olika skolor eller hemtjänstföretag så att det blir lätt att välja rätt.

1. Vilken är just nu den största stridsfrågan inom Socialdemokratin?
- Det är mycket intern diskussion just nu, vilket förstås dels är naturligt innan en partikongress, dels är väldigt bra och nyttigt mot bakgrund av att vi fick sparken av väljarna i förra valet. Om det INTE fanns nån intern debatt i det läget skulle jag bli väldigt bekymrad. Men debatterar man rätt saker? Tja, jag tror personligen inte att koncentrationen bör ligga så mycket på målgrupper, stad kontra landsbygd, och vilka verktyg vi ska använda för att nå målen och visionerna. Det kan man diskutera SEDAN, när man slagit fast vilka som är de största problemen med samhällsutvecklingen i Sverige idag. Här fastnar vi lätt i nån slags påstådd konflikt mellan att rikta sig mot medelklass och arbetarklass. Socialdemokratins styrka har i 100 år varit att vi förmått hålla ihop ett samhälle där vi både stärker och uppmuntrar de framgångsrika och de som i olika skeden av livet är svaga. Man kan ju dessutom vara både svag och stark i olika skeden av livet.

2. Vilken fråga bör partiet satsa på för att vinna röster i valet 2010?
- Man vinner inte val på en särfråga, utan på en stämning, en känsla. Om man förmedlar en problembild som folk känner igen sig i och inger förtroende i sin vilja och kraft att göra nåt åt dessa problem, då får man förtroende. (Nån kanske invänder att Piratpartiet driver en särfråga, men jag tror ärligt talat inte det är internetintegritet som avgör deras popularitet, att det är den fråga som gör människor sömnlösa på nätterna, utan att de förmedlar en känsla av frihetssträvan och uppror mot etablissemanget.). Man vinner inte val på en lista med åtgärder, skattenivåer eller lagregleringar av vinster till privata skol- eller vårdföretag. Sådant vill folk såklart att det ska vara ordning och reda på, men åtgärderna och verktygen kan vi inte diskutera förrän vi är överens om problembilden. I slutändan tror jag ändå inte att det är plånboksfrågor som avgör, utan en magkänsla om vad som känns rätt och äkta.

3. Hur är det att just nu vara socialdemokrat?
- Kunde ha varit bättre. Se svaret på fråga 1. Det behövs en diskussion om de riktiga värderingsfrågorna, inte om nivån på skatter, vinster eller målgrupper. Lyckas vi diskutera långsiktiga visioner på kongressen kommer jag känna mig upplyft igen.

4. Ge ett gott råd till partiledaren, så här ett år kvar till valet.
- Var argare på orättvisorna än på Fredrik Reinfeldt.
Skit i all makeover, var dig själv.

Anders Widén, sosse och författare, skriver på sin blogg:
Det är mycket som behöver göras om i partiet. Men det har givetvis cementerats en hel del maktstrukturer under de gångna 120 åren... Jag tror att Mona hade och har otroligt stora och ärliga ambitioner att göra denna förändring. Men jag tror också att hon har ett rent helvete med den uppgiften. Hon vill en ny ledarstil och ledarstruktur, men den gamla har fortfarande makt och klamrar sig bestämt fast.

Det ligger en del i det.

Läs även andra bloggares åsikter om socialdemokraterna, ett år kvar till valet, partikongress, Mona Sahlin, partipropaganda, förnyelsen, skatt, vinst, välfärd, ideologi och annat intressant

Vem i hela världen kan man lita på?

Så sjöng Hoola Bandoola på 70-talet och samma sak undrar jag idag.
Vem leder egentligen i opinionsundersökningarna? Vem är landsfader Erlander?

Ja, vem är den gode och vem är den onde helt enkelt?

På Ninas rekommendation läser jag Emma Ångström "Och allt är förvridet", en krypa-längs-ryggraden-obehaglig bok om en stalker som ligger och trycker utanför sitt ex fönster hela kvällarna. Men ju längre jag läser desto mer måste jag omvärdera det subtilao behaget jag känner. Kanske det inte är snubben som är den onda, kanske det är hon? Eller nån helt annan skugga i mörkret?

Samma sak med TV-serien True Blood. (Jag älskar den. Se den. Se den. Se den.) I wanna do bad things with you, sjunger de i vinjetten. Men vem är det egentligen som vill den söta servitrisen nåt ont? Och är den söta servitrisen verkligen alltigenom oskyldig och god?

Ja, hösten ser verkligen ut att bli spännande, både hemma i soffan och i politiken. Om en månad är det partikongress. Då kommer vi få se många som hävdar att just de är De Riktiga Socialdemokraterna, i motsats till Vissa Andra Missledda Feltänkare. Var så säkra.

Läs även andra bloggares åsikter om riktiga sossar, nya moderater, Erlander, landsfader, politik, socialdemokraterna, moderaterna, True Blood, stalker, Alfabeta förlag, Och allt är förvridet, Emma Ångström, vampyrer, partikongress, vänstersosse, högersosse, skatter, ideologi, visioner, vinst, offentligt och privat och annat intressant

Veckans lista - underligaste låttexterna

1. Don MacLean - American Pie

Texten är som en feberdröm, först är man på ett ställe, sedan dyker någon helt oväntad upp där osv. "I saw her dancing in the gym" typ.

2, Life on mars - David Bowie

"Micke Mouse has grown upp a cow"?!?

...behöver jag säga mer?

3. A whiter shade of pale - Procul Harum

Låttexternas mysterium nummer 1. Gary Brooker har alltid vägrat svara på frågorna om vad låten egentligen betyder. Men förra året blev han av med rättigheterna till låten, var förbannad, och bestämde sig för att låta en liten krets lyssnarepå en privat nyårskonsert höra låtens sista, aldrig spelade vers. I den framgår litet mer av låtens innebörd. En vän till mig var bjuden på konserten, men minns inte riktigt... hallå, jag sa ju att det var nyårsafton!

4. Seasons in the sun - Terry Jacks

Ingen konstig text egentligen, men vad dog huvudpersonen av? Det funderade jag mycket på i tioårsåldern där jag satt framför min knastriga kasettbandspelare och försökte höra textraderna.

"Too much wine, too much song" - det dör man väl inte av? Eller?

5. Hallelujah - Leonard Cohen (men länken här går till Jeff Buckleys version. Den bästa.)

Här är en länk till den utmärkta sidan Songfacts, där flera personer givit sig på att försöka analysera texten. Fast jag vet inte om jag blir klokare för det.

Extra. Electric Banana Band - Banankontakt

Den här låten är inget mysterium. Det har jag redan löst. Det man trodde var en trallvänlig nonsenslåt i ett barnprogram var i själva verket ett seriöst inlägg i gay pride-kampen.

Banankontakt är min takt

banankontakt är din takt

och din kontakt är min takt

och min kontakt är din takt

Banankontakt är vår takt

och vår kontakt är er takt

och samma takt är tretakt

och er kontakt är vår takt

Banankontakt, banankontakt,

banankontakt...av tredje graden...

Och dörren öppnas på raketen

banankommandot kommer ut

Kul barnlåt med nonsenstext, trodde ni. Men nu kommer nya rön som hävdar att detta var en av de första inläggen i kampen för gay pride.

Läs även andra bloggares åsikter om låttexter, låtlistor, omdiskuteradelåttexter, procol harum, jeff buckley, terry jacks, banankontakt, david bowie och annat intressant

Politik vinns med hjärta, inte med hjärna

Det är sällan logiska argument som avgör vilket parti man sympatiserar med. Tyvärr, skulle några kanske tillägga.

Redan de gamla grekerna visste att retorik, konsten att övertyga, gick ut på tre saker: etos, logos, patos. Var finns patos i mitt partis retorik just nu? undrar jag när jag slår upp tidningen till frukost. Jag vet ju att det finns, såklart, annars hade jag inte fortsatt att vara med och bry mig.

Men i media syns det väldigt litet. Visst, en del beror på ägarkoncentrationen och de mörkblå ledarredaktionerna. Men det vet vi ju, så varför servera sitt huvud på ett fat till dem? Varför bjuda på match i ringhörnorna Skatter och Driftformer?

Självklart ska vi finansiera välfärden solidariskt efter bärkraft och självklart ska vi hitta de mest rättvisa metoderna för det. Och att spelreglerna mellan offentligt och privat ska vara schyssta är inget att snacka om, sådant ska bara funka. Exakt hur det ska riggas kan vi diskutera. Men först krävs att vi får människors förtroende. För att få det krävs att vi delar samma problembild. Och att människorna tycker att vi verkar ha fattat grejen och har kraften och viljan att göra nåt åt de problem som gör att de har svårt att somna på kvällen. Hur skaffar man sig det förtroendet? Jo, man snackar med folk, berättar om de problem man ser, frågar vad de ser, om de håller med.

Empati. Analys. Värdering. Vision. Och först därefter: Åtgärd.

Men vi går ofta direktpå åtgärd. Eftersom det mest finns borgerligt ägd media, särskilt i Stockholm, domineras förstås Mona Sahlins och Thomas Östros presentation av s-budgetförslaget helt av skattevinkeln. Det är egentligen inte några jätteförändringar i det totala skatteuttaget de föreslår, framförallt inte om manjämför med storleken på de borgerliga sänkningarna på 80 mrd. Men det budskap som silar igenom till köksborden är lik förbannat: HÖJD SKATT. Och därmed har vi hamnat i facket Åtgärder. Sedan kan det var hur bra eller nödvändiga förslag som helst. Men först måste vi ha ett kontrakt med medborgarna där vi har kommit överens om vilket samhälle vi vill ha och vad som ska ingå i välfärden. Därefter kan vi räkna ut vad det kostar och komma med förslag på hur detta ska finansieras.

Och så var det detta med driftformer. Hur kan en hel sommars politiska diskussion i Stockholmsmedia domineras av en intern strid om friskolor? Jag tror att de allra flesta väljare håller med oss sossar om att alla skolor ska vara bra skolor, att det inte spelar nån roll vem som driver dem, bara spelreglerna är schyssta och konkurrensen jämlik. Men det är inte den berättelsen som går fram om man bjuder media på vinkeln att vi vill införa etableringsstopp och förbjuda vinst.

Snälla alla sakliga, duktiga och engagerade sossar, glöm inte början av berättelsen. Vi behöver den, annars blir vi som Bo Lundgren.

OM politik vanns med logiska argument hade dessa förmodligen övertygat:

Lars Calmfors, professor i nationalekonomi och ordförande i regeringens eget Finanspolitisk råd om regeringens skattesänkningar i SvD: – På sikt kan det generera jobb, men det ger även kostnader och till slut blir det en nettokostnad, påpekar Lars Calmfors.

I Rapport förklarades s- skuggbudgeten litet mer utförligt. Det var välbehövligt.

Granskningsrapporten Högerpolitiken klyver Sverige

Andra om detta: Hans Dahlgren i Newsmill , Jonas Morian, Peter Andersson, Henrik Oscarsson , jag själv på Aftonbladet debatt , Claes Krantz, 100 steg till

Ny Sifo 10/9 Nästan varannan svensk tycker det är rätt att höja skatten, men vill inte betala mer själva.

Läs även andra bloggares åsikter om skattehöjning, politik, socialdemokraterna, skatter, välfärd, samhällskontrakt, ideologi, förnyelse, Stockholm, budget, solidaritetoch annat intressant

Här är snubbarna som vet hur man deppar

Dags för litet skoj, i motsats till all politik. Idag är det premiär för veckans lista. Denna gång innehållande tidernas svartaste countrylåtar. De är ju bra på sånt, countrysångarna. Men några är bättre än andra...

1. Townes van Zandt "The hole"

Glöm att du nånsin fötts...

2. Hank Williams "My son calls another man daddy"

Titeln säger väl allt?

3. John Prine "Sam Stone"

"There´s a hole in daddys arm where all the money goes"

4. Townes van Zandt "Waitin´ around to die"

Ja, han platsar två gånger, mannen som i en intervju en gång svarade på påståendet att hans låtar var depressiva: "Depressiva? De har inget hopp överhuvudtaget." I den här låten tror man först att det finns litet hopp, här hittar han äntligen en vän. En vän som varken dricker, stjäl eller ljuger. Men ås kommer det:

"His name is codein, together we´re gonna wait around to die"

5. Johnny Cash "Mercy seat"

Om en optimist som sitter i elektriska stolen.

"My brain is burning"

Läs även andra bloggares åsikter om country, musik, Johnny Cash, Townes van Zandt, Hank Williams, John Prine, listor, låtlistor, depression, död, sorg och annat intressant

Sveriges mest överkörda kommun

2 av 3 bilar på Solnas gator är genomfartstrafik. En halv miljon bilar passerar här varje dag, ofta på gator som går rätt genom bostadsområdena. Alla gränsvärden för buller och luftföroreningar är sedan länge överskridna. Hornsgatan ter sig relativt lugn i jämförelse med den trafikinfarkt som den senaste månaden drabbat Huvudsta.

Där är det totalt kaos sedan den borgerliga majoriteten smalnat av en stor gata i hopp om att få folk att välja andra vägar. Detta utan att samtidigt kunna erbjuda andra lösningar, via kollektivtrafik eller andra väglösningar.

För trots att m+fp+kd har sina partikamrater i majoritet både i landstinget och regeringen har de inte lyckats få fram de nödvändiga satsningarna på t ex tunnelbana till Solna från Odenplan, eller en Huvudstaled i lång tunnel. Vill man sätta press på staten (vägverket) är det ju smartare att se till att köerna hamnar på de statliga vägarna (E4 och E18) och inte mitt inne i Solna.

Det kan man göra genom att sätta upp hindren vid Solnas infarter. Nu har hela stan blivit en enda propp därför att proppen byggts i mitten. Målet måste väl vara att hindra bilarna från att komma IN i stan inte att komma IGENOM?

Nu är det här problemet inte bara borgarnas, utan det är långvariga synder av glada och storskaliga trafikplanerare på 60-talet som byggde fyra filer på gator som i t ex Sumpan byggdes som 2-filiga. Jag tror alla partier i Solna är överens med borgarna om att genomfartstrafiken ska minskas genom att göra de motortrafikledsbreda vägarna smalare. Men problemet är att de tänker kortsiktigt och bara smalnar av vägarna där det byggs nya hus därför att man där kan kräva att byggherren finansierar det hela. Det här har skapat helt orimliga köer, med början vid infarterna från Essingeleden i Huvudsta, som spritt sig och orsakat kaos i hela centrala Solna. Folk rapporterar om att en tur på ett par kilometer tar en timme. Och så blir utsläppen ännu högre, eftersom det vid acceleration och inbromsning frigörs mängder av skadliga ämnen. Och bussarna har fått lägga om sin rutt så att de inte ens trafikerar delar av Huvudsta längre. Även trafiksäkerhetsmässigt är köerna en katastrof. Små lokalgator/skolvägar blir smitvägar där irriterade bilister kryssar mellan cyklister och skolbarn.

Vad man kan göra omedelbart är att ställa om trafikljusen så att de inkommande köerna hamnar på de stora infartslederna Essingeleden (trafikljus på Ekelundsvägen) respektive Frösundaleden/Tritonvägen. Då står inte bilarna still och förpestar luften inom bostadsområdena.

På lång sikt är det förstås enda lösningen att Huvudstaleden byggs och att genomfartstrafiken leds bort. Och där har ju borgarna all makt i världen att skynda på eftersom man styr både i rike, landsting och kommunen.
Det är f ö märkligt att man inte fört dialog med kamraterna i SL om konsekvenserna av avsmalningarna. Eftersom framkomligheten i rusningstrafik är usel har nu SL akut beslutat om ny sträckning för buss 123, 152 och 507 via Huvudstagatan vilket innebär att resenärer i Västra Skogen och Lunda mister sina busslinjer.

Solna har tagit sin beskärda del av trafik. Det får räcka nu. Vi orkar inte vara dörrmatta åt Stockholm längre. Vi kan inte vänta på Förbifart Stockholm som blir klar 2020, eller att regeringen får tummen ur röven och satsar på infrastruktursatsningar och miljö som är nödvändig för att Stockholmsregionen ska få internationell dragkraft. De lyssnar inte på det örat, inte ens i kristider, då jobbsatsningar av det här slaget är både billiga och framgångsrika.

Andra om detta:

Solna högt upp på trafikens dödslista

Solna hembygsförening

Socialdemokraterna i Solna

Vänsterpartiet

Läs även andra bloggares åsikter om politik, socialdemokraterna, moderaterna, Solna, trafik, trafikkaos i Huvudsta, Tarfiken i Solna, trafikinfarkt i Solna, Huvudsta, genomfartstrafik, Huvudstaled i lång tunnel, tunnelbana till Karolinska, socialdemokraterna, Solna, socialdemokraterna i Solna och annat intressant

Kvalificerat skitsnack

Maud Olofsson har nu inte bara svängt ett varv. Hon har gått helt i spinn. Direkt efter valsegern 2006 deklarerade hon att det nu skulle bli varannan herrarnas, nåt annat var inte att tänka på. Sedan blev hon rättad av pappa Reinfeldt: Vi ska gå på KOMPETENS och inte på kön. Och så gav regeringen jämställdhetsfrågorna till leantalkern Nyamko Sabuni, som gömde dem bakom en ström av vackra ord utan att det hände ett skit.

Och idag går Maud Olofsson ut utesluter kvotering. Hon fråntar sig helt ansvaret för att börsbolagen inte kommit en centimeter närmare nåt som ens kan kallas jämställdhet. - Det är inte politikernas ansvar att bolagen har dålig könsfördelning i styrelserna!

Nähej. Och dina företrädare i tidigare borgerliga regeringar tyckte inte heller att det var politikens ansvar att göra arbetsplatserna mindre farliga, att förbjuda särskilda kvinnolöner eller att förbjuda barnaga.

Tanken svindlar. Mauds argument att det inte är politikernas fel och därmed inte deras ansvar att saker är på tok i samhället skulle ju kunna ha oändliga möjligheter!
Allt skulle i princip kunna göras till ett privat ansvar att fixa. Att barn får se allt för litet av sina fäder och män fortfarande tar ut toklitet av sin föräldraledighet - det kan de väl få bråka om ifred hemma vid köksbordet? Eller att invandrare tar sådan tid på sig att lära sig svenska på Sfi - de får väl helt enkelt skärpa sig, eller så kan vi neka dem medborgarskap? Och visst är det väl individernas eget fel om de blir sjuka av jobbet/lurade som konsumenter/ inte klarar gymnasiet på utsatt tid/blir våldtagna om de har för kort kjol? Visst kan vi väl utöva vår individuella konsumentmakt mot börsbolag som envisas med att leva kvar i 1800-talet?

Eller?
Diskussionen om vad vi ska göra tillsammans, med gemensamma krafter, och vad som är individens eget ansvar kan ibland bli väldigt klargörande. Det blå laget - där Maud numera spelar högerytter - brukar säga att politiken bara ska göra det som ingen annan kan göra bättre. Och det håller förstås alla med om, det är ju helt oantastligt som argument betraktat. Tittar man däremot på verkligheten, blir det mer knepigt. Det hela brukar landa i frågan om vad som egentligen är gemensam nytta. Är det smartare för alla om några inte svälter/misslyckas i skolan/blir knarkare/sjuka av fetma, även om de flesta inte har de problemen?

Därefter brukar frågan om pengar dyka upp. Vad är smart att skramla ihop till gemensamt, och vad ska betalas ur egen ficka? Det finns t o m de moderater som gått så långt som att föreslå att vi kan skrota biblioteken och istället dela ut en bokpeng till var och en. Det belyser rätt väl skillnaden i idéer: ska vi ha ett fåtal böcker var hemma i bokhyllan, eller ska vi samla ihop och låna av varandra när vi behöver?

Nej du Maud. Ska du vänta på att konsumentkraften ska fixa jämställdheten i svenskt näringsliv, då lär du få vänta i hundra år till.

Här är en länk som visar att Sverige tappat poäng i jämställdhet med högerregeringen.

Funderar du fortfarande på om jämställdhet spelar någon roll? Då får jag hänvisa till remissinstansen.

Läs även andra bloggares åsikter om politik, jämställdhet, kvinnor och män, kvinnor i bolagsstyrelser, Maud Olofsson, intellektuell gigant, individens ansvar, politikens ansvar, gemensamma lösningar, och annat intressant