onsdag, mars 23, 2011

Nu ska jag svära i kyrkan

I nio länder kan religionen snart vara helt utrotad, rapporterar DN. Enligt forskare som undersökt läget i länderna. Betyder det också att religionskrigen och den taskiga stämningen bland kyrkans anställda också försvinner så är det ju bra. Men vad ersätter vi tomrummet efter den förlorade tilltron till kyrkans överhögheter med?

Vi har nya religioner, som inte är bättre de. Shopping till exempel. Ytlighetskulten tar över som religion. Fast jag vet inte vad som egentligen är värst; den religion som säger sig värna medmänsklighet men krigar mot oliktänkande och ser ner på hedningar och ofrälsta, eller den som öppet hyllar egoismen och ytligheten?
Många av de som vänder kyrkan ryggen tänker nog att man måste lita på sig själv och inte på någon diffus kraft. Tröst när livet känns tungt fixar shrinken eller litet shopping eller ett järn på krogen.

Jag tror människor famlar just nu. Där jag bor är många unga och nyinflyttade, glada att ha lämnat den trånga byhålan där alla höll koll på minsta steg man tog för storstadens fritänkande, puls och anonymitet. Men sedan sitter de där, med familj och släkt på många mils avstånd, i sina nyinköpta bostadsrätter, designade och gymmade, med ett hål av tomhet bröstet. Gud är död och kontolimiten spräckt och ingen av de 104 TV-kanalerna känns lockande. Då går några på krogen, andra till terapeuten och vissa stänger in sig i en flyttank och lyssnar på delfinsång.

Finns det någon godlivssyn att ersätta religionen med? Kanske är det så enkelt att det bara är andra människor vi behöver? Utan omgivande trossats, kyrka, klubbmiljö eller föreningsstadgar? Människor som bryr sig, som hälsar och säger - Hur är det, vännen?
Kan vi inte bara sätta oss ner och ta en kopp kaffe, ur en termos, på en bänk nånstans? Finns det förresten några soffor kvar i köpcentrumen?Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

och annat Intressant

1 kommentar:

Anonym sa...

Väldigt viktiga tankar där om religion, livets mening och om vi egentligen är mogna att bli sekulariserade. Men det hindrar inte att det är nödvändigt att vi slutar tro och hoppas på att den ena eller andra guden ska ta hand om våra problem och trösta oss.

Dessutom håller jag helt med dig om dina farhågor mot TV-programmet "Jobbjägaren"