Han påstår faktiskt att det inte går att vara partisekreterare om man har barn. Det betyder i så fall att vi kongressombud den 25 mars inte bara förväntas välja en manlig partiledare med glasögon, utan dessutom en kvinnlig partisekreterare utan barn.
Just nu verkar min gamla parodi-beskrivning på läggspelet stämma kusligt väl:- OK, ni får er högerledare, men inte Damberg för han är för medelklass, ni får ta Östros, hans farsa var iallafall bergsprängare, men då ska vi ha Veronica Palm som partisekreterare! - Nänä, Lena Sommestad kan ni få, men inte Palm, då ska vi ha Micke som partiledare! - Jamen om vi tar en rejält facklig kille som ekonomisk talesperson då, Thomas Enerot var ju metallarbetare i ungdomen? - Vadå kille, vi måste ju tänka på varannan damernas! - Shit, tänkte inte på det... - MEN hörni, nu har vi ju INGEN från skogslänen, det går inte.
Stämmer ryktena att nästa partisekreterare blir en "vänster"kvinna för att matcha en "höger"man till partiledare så har vi precis den situation som Göran Persson varnade för i Fichtelius intervjubok: Vi bygger in strider från ungdomsförbundstiden i partiledningen.
Som Eric Sundström skriver i Dagens Arena: En socialdemokratisk partiledare har i regel valts med ett starkt mandat, utan krav på att använda nyckelpositioner i ett kompensationsspel enligt SSU-manér.
Nuvarande läge är en osmaklig kombo av göra-26-manna-nöjda och kolla-vad-jämställda-vi-är. Kvinna kompletterar man = klart! Sorry, en Göran&Margot-konstruktion funkade knappt 1998, och den funkar definitivt inte nu.
I det läge som nu uppstått vore det bättre att låta de 26 distriktsledningarna utgöra kongress. Då hade vi 350 ombud åtminstone kunnat sitta på läktarna och se debatten inför öppen ridå.
Fattas nu bara att man därutöver börjar välja folk i partiledningen efter var de bor och inte hur bra de är på att göra och föra ut politik...
Jag är desillusionerad just nu, och funderar mycket dessa dagar på vad jag ska göra med mitt samhällsengagemang. Politik tycks inte idag, som Johan Westerholm skriver, handla om att bygga det goda samhället så mycket som några fås intrigerande i syfte att behålla de egna förmånerna.
Då kan det finnas en lisa i att veta, som Ulf Bjereld skriver, att när Socialdemokraterna går igenom sin värsta kris någonsin så skiljer det ändå, enligt Demoskop, bara 2.6 procentenheter till regeringsmakten.
Men vill (S) på allvar förändra bilden, måste man börja inifrån. I så fall är, som Rasmus Lenefors skriver, klockan onekligen fem i tolv för att initiera ett medlemsinfluerat samtal om posten och dess roll. För en partiledare och partisekreterare ska självfallet inte endast vara ett "gångbart paket" utan två personer vars politiska kompass respektive organisatoriska styrka blir två kommunicerande och ömsesidigt berikande kärl.
Mer att läsa på NetRoots och Politometern / Krassman /DN / SvD / SVT / GP / Expressen 1 / Expressen 2 / Röda Berget / Aftonbladet / Aftonbladet 2 / Johan Westerholm / Sebastians tankar / Högbergs tankar / Martin Moberg / Peter Andersson / HBT-sossen Läs även andra bloggares åsikter om politik, Socialdemokraterna, partiledare, val 2014 och annat intressant
6 kommentarer:
Häng i Johanna, jag är säker på att du i längden är ostoppbar. Jag håller med om det tröttsamma med maktspelet i partiet men du och jag och andra måste i våra sammanhang försöka få kolossen att röra på sig. Tillsammans på nätet och tillsammans med andra lokalt. Vi kan skriva gemensamma motioner till distriktsstämmor för att öppna organsiationer och förändra nomineringsförfaranden, vi kan hitta vägar i strukturen för att förändra den och öppna den. Man blir bra matt just nu men om tre veckor så har vi inget annat att göra än att se framåt eller lägga ner.
Jag säger som Staffan, Häng i Johanna. Vi "mugglarfödda" får inte ge upp! De är vi som för in nytt blod i rörelsen
:-)
Henrik
Håller helt med! ALLA i en rörelse har ansvar för att dens ka röra på sig. Det är när folk blir tysta som sådana här små makteliter tillåts växa. Nej, nu vänder vi blad! Kan kungens så kan vi:-)
"Bara 2,6% från regeringsmakten....."
Hö Hö...
Inräknat sällis med gamla goda kommunister
och "lojala" MP, ja...
Visst, om man nu tycker att det är att vara "nära" regeringsmakten...
Men det ÄR ju så. Socialdemokratin har gått från att vara en rörelse för hela samhället INKLUSIVE de svaga till att vara en rörelse för sin egen skull - med de svaga som röstboskap och politiskt alibi. "Röstskolor", partiledarintriger, avsaknad av annan politik än det rena gnällandet - allt hänger ihop och det har samma grundorsak.
Jag har sett det länge och har fått ta en hel del sk*t för det från min far - en trogen S-man - som dock inte har sagt ett ord om politik sedan oktober. Han är 77 år och har själv förstått vad socialdemokratin går ut på idag - men det tog onekligen tid. Det var mycket förtroendekapital och historik som stod i vägen för att han skulle kunna komma till den slutsatsen.
Socialdemokraterna leker hela havet stormar - efter varje val är det färre stolar att sitta på och skall man skydda sitt jobb och sin position behöver man antingen göra karriär själv eller se till att andra - som kommer att ge gentjänster tillbaka - gör karriär. Det är därifrån alla dessa blockeringar kommer. För inte är det någon som agerar utifrån målet "valvinst 2014" längre i denna partiledarsoppa?
Så tyvärr, Johanna. Den rörelse du lever för finns inte. Dess syfte är inte vad den utger - den är till enbart för sin egen skull - och de goda exempel den innehåller når inte ut längre.
Idag är det bara borgarna som har en kompass, like it or not. Man kanske inte gillar vart kompassen pekar, men den finns i alla fall.
Inte heller kommer sossarna att kunna enas runt en gemensam politik under ned nya partiledaren - vem du nu skulle bli tillsagd att rösta på. Under 4 år har man låtit sin politik definieras av de borgerliga, man har sett det borgerliga regeringsinnehavet som en parentes som går över av sig själv bara man gnäller tillräckligt mycket. Oavsett om den nya politiken går höger eller vänster kommer den att saboteras av den förlorande sidan.
Anonym 1: Ja, skiljer det inte mer än så är det de acto match.
Anonym 2: Det ligger mycket i det du säger, tyvärr. Om jag ger upp, som så många vettiga doers med socialdemokratiska grundvärderingar redan gjort, så blir ju bara de mest strömlinjeformade spelstrategerna kvar. Och då sviker jag de som röstat på mig. Därför fortsätter jag lägga förslag, snacka med folk, debattera. Och jag märker att vi blir fler och fler som höjer rösten och ifrågasätter gamla strukturer. Och jag tänker nog alltid fortsätta mitt samhällsengageman, om än inte för evigt i arvoderad form. Makt och beroendeförhållanden har en tendens att göra så konstiga saker med folk.
Skicka en kommentar