I lunchrummet. Trött småbarnsmamma som nyligen kommit tillbaka till jobbet efter föräldraledigheten sitter och pratar med kollegorna. Barnet är hemma med pappa, men nu behövs snart en förskoleplats. De har redan väntat tio månader på en plats, trots att platsgaranti enligt lagen ska gälla efter max fyra månader:- Hör här vad de skriver på kommunen: "Vi har tyvärr ont om platser på våren. Om ni kan vänta till i höst då många barn börjar skolan blir det lättare". Hallå?! Kunde ingen ha upplyst oss om att det fanns en rätt och en fel årstid att göra barn på, så hade vi kunnat planera bröllop, smekmånad och hela viddevippen efter det?
- HA! Du ska vara glad att de hör av sig alls. Min kommun säger bara att man får ringa eller gå in på hemsidan själv och kolla sin plats i kön. Det är ju som ett jävla lotteri: "Kan du komma och jobba snart? Vet inte, det beror på om jag vinner en dagisplats".
- Men vi då, vi fick ringa runt till alla jävla privatdagis själva och höra om det möjligen var nån unge som höll på att sluta eller nåt. De privata betalas av kommunen, men de ingår inte i kommunens kö!
- Jag vet, det är helt sjukt! Det går nåt rykte i lekparken om att nån unge ska flytta och plötsligt rusar alla morsor som desperata japaner på en bensinstation till det där dagiset och ringer på. Jag har snackat in mig på ett infomöte på ett ur-och-skur-dagis i nästa vecka. Det är visserligen 100 barn i kö före oss, men jag tänkte att man kunde lägga in en charmoffensiv.
- Synd att man inte har en man som är hantverkare, jag hörde om en unge som fick plats för att farsan erbjöda sig renovera dagisköket.
- Shit, jag kan ju bokföring, man kanske skulle...?
Sur, äldre kvinna som lyssnat på samtalet:
- Ja, vilket bra system! Den som kan snacka och har resurser får plats. Vad ska morsan från Somalia göra då?
- ..... vårdnadsbidrag?
- Nej, jag vet, det är egentligen helsnett. Nu kanske det ordnar sig ändå, de snackar om att ställa nån barack på en återvändsgata. 40 barn i en normalstor trea utan utemiljö, men vi skulle iallafall kunna gå till jobbet.
- Ha ha, nästan ur och skur då!
- Jaa, eller så får jag ta med honom till jobbet.
- Ja, sommarjobb för unga, liksom! Han kan dregla på kuverten så vi slipper slicka.
Sura, äldre kvinnan:
- Varför inte ställa honom på trappen till barn- och utbildningsnämndens ordförande, ringa på och säga: Hej, jag tänkte utnyttja min platsgaranti. Du är för arbetslinjen och jag vill inte leva i utanförskap. Varsågod, ta hand om mitt barn!
Alliansfritt Sverige skriver om platser som inte är så kul att få, Hollys mamma skriver om sin längtan efter jobbet och en dagisplats, Andie tipsar om att låta maken skäta snacket (!), SvD om granskningen av privata förskolor Läs även andra bloggares åsikter om förskola, politik, dagisplats, arbetslinjen, utanförskap, förskolegaranti, privat förskola. Läs också NetRoots och annat Intressant
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar