Vi är halvvägs mellan Australien och Afrika, vi har motvind, vågorna och vinden ökar alltmer i styrka och barometern faller. Hur mycket kan man egentligen lita på en väderrapport? Cyklonen Ethel borde vi nu lämnat bakom oss, men fan vet… Och nu närmar sig en ny cyklon; Funso. Den är ännu värre än Ethel.
Enligt GRIB-filerna som vi får via satellittelefonens mail varje dag, borde vi haft svag sydostlig vind, men istället är det väst 30 knop. (16-17 sekundmeter) och 2,5-metersvågorna smäller in i fören som kanonskott. Första dygnet är det bara tröttande, man får en lätt huvudvärk och känningar åt bihålorna. Jag blir inte sjösjuk, peppar, peppar, men kan känna mig obehaglig till mods och sover mycket. Det finns inte så mycket mer man kan göra. Försöka dela upp dygnet i hållpunkter för att få tiden att gå. Något titta ut på horisonten och tänka stora och Viktiga Tankar går inte. Sova bort litet tid, planera nån god middag av de färskvaror som finns kvar efter att grönsaker och frukt ruttnade bort i värmen efter en vecka. Pizza kanske? Men hur klarar man att baka pizzor när t o m ett enkelt toabesök orsakar blåmärken? Ja, testa själv att dra ner brallorna och hålla i dig med båda händerna samtidigt. I det läget är det lockande att bara dra fram
en påse salta pinnar och en burk cola. Titta på film kan man försöka göra, om inte datorn hoppar så mycket att filmen pausar hela tiden. Skriva, som nu, funkar ett tag, tills händerna krampar av ansträngningen att nå tangenterna samtidigt som de klämmer fast laptopen mot bordet.
Varför skriver jag det här? Vet inte, kanske för att känna nån slags kontakt med omvärlden. Fick nyss den extra väderrapport vi beställt från franska Metéo, som är nån slags cyklonexperter. De visar oroväckande utveckling av cyklonen Funso, som virvlar runt som tokig mellan Afrika och Madagascar och nu tydligen bestämt sig för att sådär litet tokglatt virvla ner sydost och möta oss.
Kanske vore det t o m säkrare att befinna sig hemma i den politiska stormen? Nej, tror inte det faktiskt. I den stormens öga som partiet just nu verkar befinna sig, kan det kanske vara pa plats att paminna om de kloka ord som såväl Mona Sahlin som Håkan Juholt uttalade efter katastrofvalet 2010:
"Socialdemokraternas partiledare Mona Sahlin uppmanar alla i partistyrelsen och verkställande utskottet att ställa sina platser till förfogande, skriver SVT Text. Sahlin föreslår nu till verkställande utskottet att förtroenderådet får i uppdrag att tillsätta en valberedning.
- Jag tänker peka med hela handen och se till att ingen i partiet slipper undan förnyelsedebatten om det politiska innehållet, säger Sahlin till TT."
Och så här skrev SvD i november 2010:
"Det var SSU som först förde fram kravet på att ledamöterna i socialdemokraternas partistyrelse ska ställa sina platser till förfogande på extrakongressen. Kravet har därefter fått stöd av flera inflytelserika socialdemokrater. En av dem är Håkan Juholt, som själv sitter i partistyrelsen.
- Jag tycker att SSU har en poäng när de säger att vi borde ställa platserna till förfogande och låta extrakongressen välja en ny styrelse och lägga fast politiken för framtiden. Det är faktiskt väldigt logiskt, säger han till SvD.se.
Samtidigt säger han att det inte innebär att alla som sitter i styrelsen i dag ska gå.
- Jag ser framför mig att väldigt många blir omvalda. Jag ser också framför mig att vi nyväljer några stycken. Det känns logiskt efter detta katastrofval, säger Håkan Juholt."
Som Katrine Kielos skrev igar: Håkan Juholt lämnar eftersom han tror på socialdemokratin. Nu måste resten av partiet visa att de också gör det.
Vi maste förstå att det inte först och främst är socialdemokratin som behöver en ny partiledare, utan Sverige som behöver en ny socialdemokrati.
1 kommentar:
Jag orkar nästan inte tänka på förnyelse, omstart och nya definitioner på problem som hunnit bli gamla problem innan insikten nått Sveavägen 68.
För alldeles uppenbart begär man av mig att jag skall tro på alla lögner, hurra på kommando och tindra med ögonen i förväntan inför det som komma skall.
Ett enhälligt VU uttalar sitt förtroende för Håkan som per omgående retirerar hem till Oskarshamn, inte för att njuta av triumfen, utan för att avgå. Inbillar sig VU för ett enda ögonblick att jag skulle se detta som naturligt eller ens som en snygg reträtt så kan det bara bero på en sak; De är fullständigt dumma i huvudet.
Den öppna process som saknades, uteblev, undertrycktes när Juholt valdes och som allt fler nu ser som en förutsättning för att vi skall kunna ge vår kommande ordförande en vettig chans.... Den hinner vi plötsligt inte med. Inte ens SSU anser att vi har tid att ta fram den bäst förankrade kandidaten. Messias skall stampas upp ur jorden nu, helst alldeles nyss, och villiga kandidater lär inte saknas.
Den slutsatsen drar jag av att alla säger nej, ett tecken så gott så som något på att man står till förfogande i den fullstandigt absurda process som nu pågår.
I valrörelsen 2010 var jag ute både i Solna och hemma i Landskrona och talade politik med väljarna. Undantagslöst blev jag väldigt väl bemött, de jag träffade var snälla och rara. Problemet var att alldeles för månge aldrig skulle drömma om att rösta på oss. Höger eller vänster, LO eller distrikten, SSU eller Kvinnoförbundet, alla skall bli nöjda och det kanske är rätt. Men är det bara jag som oroar mig för vad mina grannar skall rösta på nästa gång?
Ett parti som ältar bidragsnivåer och vars enda framtidslöfte är höjd skatt?
Skicka en kommentar