Det är verkligen precis som efter en förlossning. Ett dygn efter att vi passerat utkanten av cyklonen Funso, är humöret på topp och allt det onda glömt. Dagen ägnas till åt att städa upp det skakningar och vatten åstadkommit i båten. Båtens "franska kvalitet" gjorde att hyttventiler inte klarade att hålla vattnet ute när de ursinniga vågorna bröts mot skrovet, så väggar och tak var nedstänkta med salt. Yngsta besättningsmedlemmens koj är så saltindränkt att han tvingas sova i salongen. Mögel sprider sig lätt på en båt och trots att det bara var några veckor sedan jag sist gick över alla ytor med mögelborttagning, är de svartprickiga igen. Trots att saker var ordentligt stuvade, får flera skåp torkas ur efter att innehållet ur diverse burkar och flaskor vält ut I cockpit och salong ligger allt huller om buller, som efter en föräldrafri tonårsfest.
Sedan firar vi med grillad biff och potatisgratäng. En koll på loggen visar att vi seglat smått otroliga 253 sjömil på bara ett dygn; så gott som Volvo Ocean Race-klass. Och jag har aldrig tidigare hört om en båt i den här klassen som kommit upp i farter som den vi gjorde som mest; 19,4 knop.
Morgonen efter, när vinden började lägga sig, var så här fin.
Det är inte så dumt att segla i alla fall.
Nu ska jag gå ut och kasta litet matrester åt fregattfåglarna som följt i båtens kölvatten ända från Australiens kust, precis som journalisterna tog rygg på Juholt. Men även i politiken hemma i Sverige börjar tydligen lugnet efter stormen infinna sig. En kompromisskandidat är (tillfälligt?) utsedd till ny socialdemokratisk partiledare, och t o m media börjar förlora intresset. Vad ska de nu ägna sig åt? Vädret? Vårtecken?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar