Idyll med avbrott

- Var det här de spelade in reklamen för Grumme Tvättsåpa eller?
Kommentaren kommer spontant från en kompis på besök på idyllön och sammanfattar väl rätt bra hur det ser ut här. När man spenderat varenda sommar här blir man lätt hemmablind, men ja, det är en idyll. Särskilt när det varit sådant strålande högsommarväder som den senaste veckan. Det är nästan löjligt vackert. Spegelblankt hav på morgonen med dopp från bryggan innan frukosten, röda små sjöbodar, varma klippor, sandstrand, båtutflykt till yttre havsbandet när solen värmer som mest på dagen, middag med nyfångad makrill, dill och färskpotatis och så dans på Brännö brygga i solnedgången. Får man ha det så bra? Snart måste det väl hända något hemskt? Ta i trä!

Ett minidrama utspelas dock precis som det ska till att serveras egenplockade ostron och bubbel på bryggan. Grannens sexåring börjar plötsligt skrika som en stucken gris. - Det är nåt i mitt öra! gråter han hysteriskt. Det är en vanligtvis kavat liten pojke, så detta måste vara något som gör väldigt ont. Grannen och jag håller i honom och försöker titta in i örat men ser ingenting.
- Aaaaajjj, det surrar!!!! skriker han. Kan han ha fått in någon insekt i örat? I så fall sitter den fast långt inne i innerörat, för hur vi än vänder och vrider, tittar med stark ficklampa och förstoringsglas, så ser vi ingenting. Det är bara svart. Gossen skriker alltmer förtvivlat.

Naturligtvis inträffar detta efter vårdcentralens stångningsdags. Jag har nog aldrig varit med om att man behövt läkare under de fåtaliga öppettimmarna under förmiddagen. Vart vänder man sig? Ingen har såklart kvar några telefonkataloger med Landstingets infosidor i. På nummerupplysningen vet de inte vad en närakut är för någonting: -Nej, sådana ser jag bara att det finns i Stockholm. Men vart ska jag ringa då? Sjukhus, föreslår den vänliga men lätt oengagerade rösten i telefonen. Nej, det tar för lång tid att ta båten och sedan bilen in till Göteborg.

Nöden har ingen lag. Med dödsförakt tar vi ett sugrör och stoppar det långt in i örat på det stackars barnet och suger hårt. Då synliggörs någonting stort och svart längst därinne. Med en pincett plockar jag så ut - en stor levande spyfluga! Hur den tagit sig in i det väldigt lilla örat är obegripligt, men nu är den ute och under rituella former möter den döden under sexåringens skosula.

Puh, idyllkänslan är definitivt bruten. Men sedan blir det Coca Cola, glass och massor av kramar. Och ett glas lätt avslaget bubbelvin på bryggan.


Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om sommar, idyll, sommarö, skärgården, Köpstadsö, Kössö, vårdcentral, landstinget, spyfluga, fluga i örat

Det finns ingen moral

I min serie "allt vänder efter 40" kan jag idag presentera ytterligare ett positivt forskningsrön: De positiva hälsoaspekterna på vin gäller bara de som fyllt 40. Flera studier visar att alkohol (både öl, vin och sprit) skyddar män och kvinnor i åldrarna 40+ mot flera hjärt-kärlsjukdomar. Det gäller dock inte personer under 40 år. Då överväger riskerna med alkohol (beroende, leverskador, olyckor).

Beväpnad med detta mördande argument meddelar jag 19-åringen och hans kompisar på väg till Arvikafestivalen med sina tungt klirrande ryggsäckar att jag gärna avlastar dem från deras börda. Win-win liksom; min hälsa påverkas positivt och deras hälsa slipper påverkas negativt. Jag blir t o m snyggare om jag dricker upp deras vin, det vet jag, för det står i Expressen.

Men de vägrar, de inskränkta typerna. Ungdomen nuförtiden... Det finns ingen moral.

Undrar hur det ska gå när de ska börja jobba och betala skatt. Ska man tro Skatteverkets beräkningar så undergrävs skattebetalarviljan kraftigt för varje generation. I en undersökning som presenteras i DN idag, är sjuttiotalisterna de värsta nolltaxerarna som någonsin funnits. Köttbergsgenerationen må bli en börda på äldrevården i framtiden, men de har banne mig betalat in sina försäkringspremier. Men sedan har det gått utför, och antalet nolltaxerare har i princip dubblerats för varje genration sedan dess. På Skatteverket är de upprörda och ropar nu på "riktade utbildningsinsatser i skolorna". Jag har en idé: De kanske kunde samarbeta med Skattebetalarnas förening?


Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om moral, skatter, skatt, skattebetaloare, nolltaxerare, 70-talister, ungdomar, föräldrar, vin, hälsa

Inflation i förtroende

Vaknar av en sådan där irriterande attackfluga som gör störtdykningar mot mitt ansikte, bara för att finna att solen strålar in genom det höga lilla sovrumsfönstret, som avslöjar ett spegelblankt hav när gardinen dras ifrån. Flugan är genast förlåten och jag lovar högtidligt att från och med i dag är det dagliga morgondopp som gäller. Men skönhet är inte detsamma som värme och det vackra vädret blir relativt litet mindre vackert när termometern visar på bara 18 grader i vattnet. Stående huttrande på badtrappan hör jag ett underligt skriande fågelläte uppifrån huset. Det visar sig vara en av brandvarnarna som fått tuppjuck, vilket kräver omedelbart batteribyte, vilket räddar mig från dopp den här morgonen.

Vid frukosten sitter jag i min halvvåta baddräkt och läser gång på gång ordet "förtroende" i DN. Nu har vi tydligen tappat förtroendet för SL. Också. Innan det har det varit sjukvården, klimatet, TV, lågprisflyget, vårdförbundet och så förstås politiker av alla de slag. Att folk tappar förtroendet för politiker kan jag förstå. (Problemet är bara att de måste lyckas uppbåda en viss entusiasm för nya vart fjärde år...) Men resten? "Nu är jag så förbannad på det jävla SL att jag tar bilen till jobbet i stället, för köerna, dem har jag i alla fall kvar förtroendet för"?

Nej, det har gått inflation i förtroendekriser. Ska man tro den samlade mediabilden har vi tappat förtroendet för i princip allt och alla utom möjligtvis Ernst Kirschsteiger. Ska man vara konspiratorisk, och det ska man, eftersom det är roligast, så undrar jag om det inte är en familjeonanikomplott från Kds riksdagskansli. Vi ska bara och enbart ha förtroende för den egna familjen och möjligtvis den egna bostadsrättsföreningen. Kommer osökt att tänka på låtraden i den där gamla Hoola Bandoola-låten "Vem i hela världen kan man lita på?"*

Nu återstår bara att fråga sig om vi har förtroende för regeringens inflationsdrivande politik. Inflationstakten har ökat från 1,4 procent 2006 till 4 procent i maj i år.

Och så en sak till: Hur är det med ostronen egentligen? Är det japanska mördarostron? Sedan avslöjandet om ostronfyndet vid vår brygga har omgivningen, både besökare och de som kommunicerar via sms och mail, haft en strid ström av åsikter. Uppfattningarna om huruvida det rör sig om bohusländska ostron eller de nya japanska mördarostronen som invaderar kusten går starkt isär. Jag kan idag publicera en bild som kommer att chockera. Vi misstänker att det rör sig om BÅDA sorterna!
















När far och mor är döda
och våra släktingar har tatt gift
och alla våra vänner har valt sig själva
och våra lärare och fröknar
har gått och dränkt sig med varann
och nu när somn tabletterna har slutat hjälpa.
Och när vår präst från konfirmationen
står och pekar i det blå
och ingen fattar om han visar vägen
eller känner vilket håll vinden blåset åt.
Då kommer Halta Lotta hem till mig
med rösten fylld av gråt
och säger vem i hela världen kan man lita på?

Och när John och Yoko Lennon
har gått på psykoanalys
och Robert Zimmermann har flytt till landet med miljonerna.
Och Marilyn Monroe tappat taget
och Greta Garbo har blivit ful
och man försöker muta oss med bilder av visionerna.
Och när prinsar och presidenter
ljuger medvetet i kapp
och när dom som skulle säga sanningen
har börjat ta tillbaka det dom just har sagt.
Då kommer Lille Gerhard hem till mig
och häver sig på tå
och viskar, vem i hela världen kan man lita på?

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om idyll, väder, sol, hav, värme, förtroende, inflation, politik, media, SL, Vårdförbundet, SVT, trafik, köer, kollektivtrafik

Idyllens idol förmedlar uppmuntrande lyckorön

Vi är åtminstone två bloggare här på Ön. Den andra är betydligt mer känd och populär än jag själv: Martin Nyström, kulturjournalist och musikkritiker på DN. Lyssna bara på det här samtalet, uppsnappat på ångbåtsbryggan:

Dam 1:
- Vet du, jag hälsade på Martin Nyström på midsommardansen, han skriver ju så fantaastiska krönikor, de är ju Ön på pricken!
Dam 2: - Ja, jag gick fram och tackade honom, jag. Då fick jag ju tillfälle att hälsa på hans vackra fru också, henne som man läst så mycket om på bloggen! Tänka sig, och så skriver han "ångbåtsbryggan" också, sådana små detaljer tycker jag är viktiga.
- Ja, absoluuut!
(Det var c:a 40 år sedan den sista ångbåten lade till vid den bryggan, men traditioner är ju till för att hållas.)

Dessa två damer hör till de äldre familjer från Göteborg som, när Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning lades ned, hellre började prenumerera på en Stockholmstidning är den förhatliga Göteborgsposten.

Ja, ni hör. Sådant går knappast att tävla med. Klok är han också, Martin. Häromdagen när vi hamnade på samma (ång)båt in till stan, berättade han för mig om de senaste rönen inom lyckoforskningen. LSE-forskaren Richard Layard har ju genom sin forskning dragit den för politiker något oroande slutsatsen slutsatsen att tillväxt inte bör vara ett övergripande politiskt mål eftersom det inte verkar göra folk i rika länder lyckligare*.



Det är inte fler prylar, bättre karriär eller en mer vältrimmad kropp som gör oss lyckliga. Det som mer verkar avgöra hur vi mår är om vi har något vi tror på och hur våra kärleks- och vänskapsförhållanden funkar.

Det är i början och i slutet av våra liv som vi är lyckligast, berättar M.

- Och du, det är vid 45 det vänder!

Jag känner mig genast lyckligare. Nu ska jag bara hitta de perfekta skorna till festen på lördag också, så blir lyckan fullkomlig.


* Ungefär så här resonerar happiness economics-forskarna:

Det hjälper inte att lönen stiger, det gör grannarnas också. För att undvika denna hemska nollsummeeffekt, börjar råttracet md mera job, jobb, jobb... Dessutom så vänjer vi oss vid den högre inkomsten och blir blasé. Och så ändrar vi smak och den där klotgrillen som var så eftersträvansvärd förra säsongen ser förfärligt klen ut bredvid grannens Weber-grill. Och så jobbar vi litet hårdare ändå, vilket varken ökar lyckan eller tiden för den där barbecuen... (Heter det så förresten; barbecue i bestämd form?)




Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om Kössö, happiness economics, Martin Nyström, Köpstadsö, Richard Layard, ångbåt, öar, grill, Weber

The world is an oyster

- Vad ska du ha för sommarprojekt i år? undrar tonåringarna oroligt.

De vet att första tiden på semestern brukar bli hektisk. Trots att jag tjatat om hängmattan i veckor, brukar det vara svårt att gå ner i varv och bli så där fridfull som i IKEA-annonserna. Nyanländ till sommarön vandrar istället min blick hungrigt längs alla ofullkomligheter, verkliga eller inbillade, och innan familjen hunnit säga RUSTA så är vi på väg till någon köp- eller byggmarknad.

I år har det dock gått ovanligt fort att varva ner. Det nya TV-rummet tog bara tre dagar att måla, slipa, tapetsera och möblera. Och badflotten var byggd på en pisskvart. Så nu är jag alldeles downshiftad, bara en vecka in på semestern.

Vilket onekligen givit vissa vinster. Igår låg jag på bryggan, alldeles sysslolös och stirrade ner mellan springorna, då jag fick syn på något som växte på bergväggen vid bryggpålarna.

- Ser inte det där ut som ostron, sa jag med släpig röst. Joo, visst var det ostron! På med våtdräkten och ner med kniven och plocka. På bilden syns de färska, serverade med lime, direkt på bryggan. Ingen disk, lätt och bekvämt.

Svägerskan som har gått och blivit öbo, rynkade dock på näsan:
- Jag gillar det mesta som kommer från havet, men det där är som är att dricka öronmaneter. Tacka vet jag krabba. Det kan nästan få mig religiös. Ett djur som innehåller färdig paté kan ju inte ha kommit till av en slump.

Ostrea edulis. Bohuslän har världen främsta ostron, det är den samlade kockeliten eniga om.

Horisontalläge

Nu intar jag horisontalläge i några veckor. Det brukar betyda något färre och något flamsigare inlägg. Men i gengäld fler roliga bilder. Om buddha är god och det mobila bredbandet samarbetsvilligt så hörs vi i hängmattan!

Sex och skor

Snygga och smarta Katrine Kielos skriver på Dagens Arena om Sex and the City-filmen som har premiär i veckan. Hon tittar, liksom de flesta andra jag känner, gärna på Manhattanbrudarnas Manolo-inköp, cosmo-drinkande och mans-cynism förklätt i sexjargong. Carrie och väninnorna bearbetar rädslan att bli svikna av männen med att bli lika duktiga kålsupare som Mr Big själv.

Själv hör jag till de få som inte tittar. Jag blir bara ledsen över den tillkämpade "men are for fucking"-attityden. Jag vägrar stereotypisera och föredrar att definiera såväl män och kvinnor som människor, varav några är svin men de flesta inte.

Som Katrine avslutar:
-Vad kommer kvinnor att göra när de blir fria?
- De kommer att vilja ha allt: karriären, vännerna, barnen, orgasmerna och Mr Big.

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om Sex and the City, Manolo Blahnik, Cosmopolitan, sex, orgasm, män, kvinnor, jämställdhet, svin, cynism, könsstereotyp, kärlek

Har vi tillräckligt med trafik i Solna?

Den frågan ställer sig många Solnabor just nu, vilket märks tydligt på min mailskörd. En som dock ställer sig frågan med en litet annorlunda betoning är bloggaren Magnus Nilsson, tillika moderat kommunstyrelseledamot i Solna.

Han tycker att det bara är gnällspikar som klagar på trafiken. Folk vill ju bo storstadsnära, där det händer mycket, ja är litet action helt enkelt. Och där det händer mycket finns det naturligt mycket bilar. Folk vill ju bo i Solna. Alltså gillar folk bilar.

Uttrycket "jump to conclusions" fick just en ny och djupare innebörd.

Det är mycket misshandel i storstäder också. Betyder det därmed att folk gillar misshandel eftersom de gillar att bo stan? Mmmm. Det är nog därför det är så dyrt att bo på Östermalm. Där är ju antalet anmälda misshandelsbrott högst i hela Stockholm.

Redan nu korsar en halv miljon bilar Solnas gränser varje dag. Nej, inte varje vecka, utan varje dag. På E4:ans sträckning genom Solna förväntas trafiken öka med 25-33 procent de närmaste sju åren, enligt Vägverket. Detta INNAN trafikmängderna från det nya shoppingcentret Mall of Scandinavias 15 miljoner årliga besökare räknats in. Det är 40 000 om dagen. Fler än besökarna till en stormatch på Råsunda. Varje dag. Året om.

Hur många fler bilar behöver vi för att Magnus Nilsson ska trivas i Solna?

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om Sveriges mest överkörda kommun, Solna, bilar, trafik, moderaterna,

Även Christer skriver om bilproblemen i Solna.

Mitt sommarlov, vad jätteskönt mitt sommarlov ska bli

Den blomstertid nu kommer - men vad händer med barnen som blir kvar i stan?

Under semestern blottas de ekonomiska skillnaderna mellan barnen – vissa ligger alltid efter med betalningen till klasskassan, kan aldrig hänga med kompisarna till fiket eller vara med i fotbollsklubben. Samtidigt har de kommunala erbjudandena om kollo, fritidshem eller fritidsgårdar skurits ned eller helt dragits in, vilket är ett stort problem för barn i ekonomiskt utsatta familjer. För många barn är det en befrielse att kunna komma tillbaka till skolan efter lovet.

I ett pressmeddelande från föreningen Majblomman står det:

Många kommuner väljer att rusta ned omsorgen om barn under sommarlovet. Fyra av tio av kommuner/stadsdelar satsar mindre än tidigare eller inte alls på avgiftsfria eller subventionerade sommarlovsaktiviteter.

I Solna upphandlar man just nu fritidsparkerna och fritidsklubbarna. I direktiven står att de som lägger anbud INTE ska erbjuda öppet i juli, på helgerna, före kl 13.00 på dagarna osv. Varför? Om en entreprenör kan ge ett sådant bud inom gällande ram är det väl toppen? Men kommunen kanske VILL ha fler nedklottrade parkbänkar, pangade gatlyktor och uppeldade papperskorgar?

Även Solnas motsvarighet till Fryshuset; konsert- och replokalen Black Sheep, har beordrats stänga under sommaren. Vilka ungdomar är så priviligierade att de har hela det tio veckor långa sommarlovet fyllt av semesterresor och sommarjobb?. En knapp sjättedel av alla skolungdomar som sökte de ynka 50 sommarjobben som kommunen anordnade erbjöds ett sådant.

Sol ute, men mental istid i skallen på dem som bestämmer.

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om sommarlov, sol och bad, sommarledig, semester, barn, skollov, Majblomman, klyftor, semesterresor, Solna

Jämställd regering?

Först frös 250 miljoner av regeringens pengar till jämställdhet inne. Nu har de trots allt bestämt sig för att ge 100 miljoner till forskning om varför killar tar mer plats i klassrummet och tjejer är skötsammare och får bättre betyg. Det skulle man ju kunna kalla ett steg framåt efter två steg tillbaka. Om det inte vore för att ämnet känns så mördande otidsenligt.

Gäsp. Nu tar vi det från början:
1. De flesta barns första vårdare är kvinnor (mamma OCH dagis).
2. Til tjejerna ger dessa kvinnor budskapet "vi är samma sort, du ska bli som jag" medan de till killarna sänder budskapet "du är en annan sort, du ska inte bli lik mig". Det är ju sant, så så långt inget konstigt, eller hur? (Det enda oklar för de små pojkarna är vem de egentligen SKA bli lik, vilket brukar krånglas till om männen lyser med sin frånvaro i hans liv.)
3. Tjejerna har således förebilder att härma och efterlikna överallt omkring sig. De satsar på närhet, likhet och anpassar sig smidigt. Killarna däremot avskärmar sig från de där kvinnorna de inte ska efterlikna och försöker hitta andra förebilder, de satsar på olikhet. Saknas det fortfarande bra män i deras närhet hittar de hjältar i media.
4. Voilá, där är de; de "bråkiga" killarna som tävlar om att urskilja och utmärka sig i klassrummet, och de "snälla" flickorna som allierar sig med fröken.
Gissa vilka som sätts i obs-klass? Gissa vilka som får bäst betyg?

Nu hör jag vän av ordning säga "Men du sattes ju själv i obs-klass, Johanna." Men det var mer frökens hämnd för att jag vägrade sjunga Trygga räkan och lägga alla hennes hundra Palin-spel.

Hade jag 100 miljoner över till jämställdhet skulle jag för det första ge lärarna kunskap i utvecklingspsykologi och sedan, när de visste varför det är som det är, ge dem handfasta och konkreta verktyg för att i den dagliga undervisningen se både flickors och pojkars behov. Så att de kan ge båda könen det stöd de behöver för att upptäcka både sina kvinnliga och manliga sidor eller talanger. Det skulle ge en betydligt bredare rekryteringsbas för såväl fler fantastiska vårdbiträden som nobelpristagare i fysik. Fast dte är klart, då behöver vi nog även de där indragna 250 miljonerna. Minst.

Och litet pengar borde nog regeringen behålla även av de där 100 miljonerna. Till sin egen jämställdhetsutbildning. I partiledardebatten i onsdags betonade Reinfeldt Ledarskapet. Underförstått var att han själv var ytterst lämpad för detta ledarskap. Samtidigt kom kritik, från flera håll mot Sahlins påstått svaga ledarskap. Om en man lägger huvudet på sned och vill vara lyssnande är det fint. Om en kvinna gör samms ak är det svagt ledarskap. Testa att lägga de meningar som sades om Mona Sahlin i onsdagens debatt i exempelvis Göran Perssons mun, riktade mot exempelvis Maud Olofsson. Det hade kommit krav på avgång direkt!

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om regeringen, politik, jämställdhet, tjejer, killar, utvecklingspsykologi, lärare, skolan, klassrummet, pappor, mammor

Regeringens chockterapi

Nu sparkar även Svenskt Näringsliv på regeringen. 2008 ser de som ett förlorat år. Men deras kritk kommer förstås från höger och deras recept är... håll i er nu, ännu mer chockterapi!

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om Svenskt näringsliv, chockterapi, regeringen, 2008, förlorat år, Milton Friedman, Naomi Klein

Självkänsla, morgonhumör och Monty Python

Vaknar av att det är morgon, alldeles för sen morgon. Jag har försovit mig. Hela natten har jag legat och vridit och vänt på mig till ljudet av de numera sommarlovslediga sönernas gitarrspel, datorspel, TV-skratt och öppnande och stängande av köksluckor när de blivit litet hungriga framåt tre på natten. Nu är jag farlig.

- Ja, det måste vara jobbigt att vara lediga, och vad hungriga ni måste bli av allt spelande och tittande, muttrar jag giftigt. Men någon kunde kanske tänkt på att det krävs en mamma som jobbar för att vi ska kunna köpa all den där maten, TV-apparaterna och betala elräkningarna.
- Ja gud, vad det är synd om dig, som har ett så hårt tidsreglerat jobb som politiker, säger de. Du är ju chef, du kan väl bestämma själv när du börjar på morgonen. Inte som oss hårt övervakade skolelever.

Den morgonsura familjens syrligheter fräter mer än surt regn.

Sanningen är förstås att livet som politiker långt ifrån är något lyxliv och att timmarna lätt rusar upp i det dubbla mot de jag jobbade i barnomsorgen på 80-talet. Men jobbar jag lika hårt nu? Och gör jag verkligen någon nytta, (som jag ju verkligen gjorde då)?

Jag brukar sitta och jämföra livet med andra människor med prestationsnoja. Vi är alla lika övertygade att vi när som helst kommer att bli avslöjade som de bluffar vi är. Ja, vi tävlar om vem som har lägst självkänsla:
- Hörrödu, Mia Törnblom skulle gå bet på mitt fall.
- Inget mot vilken nöt jag är att knäcka, hon skulle börja knarka igen om hon blev mentor åt mig. - Men jag då, jag har en papplåda stående redo bakom dörren på kontoret, så att det blir enkelt att packa ihop när ledningen kommer och säger att de avslöjat mig som den odugling jag är!
(Denna konversation utspinner sig mellan tre mycket högt placerade kvinnor och män i näringslivet och samhällets tjänst.)

Här är Monty Python-sketchen vi älskar.

Dagens citat: Danska vindkraftjätten Vestas VD försvarar sin bensinslukande BMW 525:
"Vi kan inte göra om hela världen på två minuter".
Eh, vad sägs om fem? Det är väl ungefär den tid det tar att slita sig från styrelsemötet och be sekreteraren beställa en ny miljöbil...

Dagens miljöinsats: Vore att slippa höra Lasse Holm och Lotta Engbergs nya Al Gore-inspirerade miljölåt "Det måste gå".

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om morgonhumör, morgonsur, sommarlov, sommarlovslediga ungdomar, tonåringar, tonårsförälder, mamma, vända på dygnet, nattmacka, prestationsångest, självkänsla, Mia Törnblom, Monty Python, Four Yorkshiremen

What Have The Unions Ever Done For Us?

Hur många åldringspoäng får man om man läser DN:s ekonomidel först på morgonen? Förut läste jag alltid framsidan i huvuddelen och kastade mig sedan över kulturdelen, för den var roligast. Sedan blev jag politisk nörd och läste ledarsidan och debattsidan först. Ledarsidan är det bara 7 procent som läser, så vem orkar bry sig i längden? När sedan Brors och andra kompisar började kommentera nyheterna på nyhetsplats orkade jag inte längre, utan började läsa ekonominyheterna istället. De känns på något sätt som litet mera hard facts.

Dagens hard fact 1: Hillary Clinton skulder efter förlusten i valkampanjen uppgår nu till 181 miljoner. Dollar. Så om du känner att det är mycket månad kvar i slutet av pengarna, tänk på Hillary. Men hon har ju en rik man. Sedan kan hon kanske ta inspiration av Barack Obama. Hans hemsida är en dröm. Man kanske skulle införa en sådan där entrésida på sin blogg? Där inledningsfrågan är om folk vill donera litet pengar till mig. Innan man säger hej liksom. Kaxigt.

Dagens Hard Fact 2: Inflationen har inte varit på så här hög sedan 1993, under den förra borgerliga regeringsperioden. 1976-82, 91-94 och så nu igen. Tredje gången gillt. Hur mycket VDN-deklaration behöver folk innan de fattar att borgerliga regeringar inte kan hålla ordning på ekonomin?

Dagens Hard Fact 3: Den borgerliga kannibalismen är i full gång, så här en dag innan partiledardebatten och allting! Oj, oj, för litet småkakor i bersån på sistone?

Dagens absoluta icke-fakta: Något som dock är rent tyckande är detta. Hysteriskt roligt är det iallafall!

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar fackföreningar, medlemskap i facket, facket, Centern, borgerlig kannibalism, Dagens Nyheter, Ekonomi, vuxenpoäng, ekonomidelen, kulturdelen, Henrik Brors, ledare, politik, debatt

Hundar och hästar

Först var det jordbruksministern som uttalade sig litet underligt om djursex, och nu denna Kd-politiker, som säger saker om hästar. Sex ska ske bakom stängda dörrar, men gör du det med en häst är det naturligt om det sker ute i naturen, eller...? Snälla, hjälp mig att tolka detta minst sagt udda uttalande. (kommer en bit in i filmen)

Själv undrar jag mest om det är djursex att kyssa en groda?

Andra som skriver om detta är Lowdin i Bromma och Kulturbloggen.

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om djursex, sex, jordbruksministern, Eskil Erlandsson, Centern, djur, humor, djurskyddslagen

Downshifting

Är på Eritreanska föreningens nationaldagsfirande. Så här dagen till ära rostas kaffet sakta över öppen eld. När jag säger sakta, menar jag verkligen sakta. Hela proceduren från rå böna till färdigt kaffe tar ungefär en timme. Jag, som har utlovat gott kaffe till mitt fikasugna sällskap, blir först litet stressad. Vänta en timme på kaffe?!? Men så snart vi satt oss ner i ringen av folk som litet slött småpratande i värmen sitter där och viftar bort rök och låter kastrullen med bönor gå runt för att insupa aromen, ja då känner jag hur pulsen sjunker drastiskt. Man kanske borde ordinera 'bon'(kaffe) a la Eritrea istället för betablockerare?

Fan vad exotiskt

Om man hade varit utomlands nu, och sett vyn över Kungsträdgårdens restaurangfestival, så hade man garanterat sagt; Fan vad mysigt, tänk om Stockholm kunde ha sådant här!

Utförsäkrade till utanförskap

Igår röstade riksdagen fram de nya, hårdare reglerna för sjukskrivning. Genom ett klubbslag hamnar nu ytterligare 40 000 svenskar i det berömda utanförskapet.
Raskt jobbat, regeringen!

På väg in i Solna stadshus möter jag G, en gammal bekant från tiden som småbarnsförälder. Hon har jobbat som dagmamma i 30 år. Varje dag mötte man henne på trottoarerna i Råsunda, skjutandes en tvillingvagn som verkade enorm i förhållande till hennes egna späda kropp. Men hon älskade sitt arbete och tog ständigt sig an nya Råsundabarn. Nu var hon sjukskriven på halvtid efter en hjärntumör (!) och hade varit tvungen att byta ut jobbet som dagmamma mot barnskötarjobb på en förskola. Det var inte lika fritt och roligt, men det värsta var nog Försäkringskassan, som ständigt gav avslag på hennes ansökningar om fortsatt deltidssjukskrivning. Hon orkade inte, kroppen var slut efter 30 års arbete med lyftande och kånkade av små barn, men de tyckte hon skulle klara heltid.
Glömde jag att nämna att G är 59 år?

Kaktusblomman, med egna smärtsamma ( i dubbel bemärkelse) erfarenheter av sjukdom och rehab, skriver på sin blogg följande tänkvärda rader:
"Alliansregeringen kommer snart att med hjälp av myter om bidragsfusket och skärpning av sjukpenningregler ha ökat det sk. utanförskapet, istället för att minska det. Att ständigt få höra vilken parasit man är och förlora sitt arbete för att man inte klarar det ökar känslan av utanförskapet. Att dessutom drabbas ekonomiskt gör inte det hela bättre. Den som verkligen är sjuk och inte KAN arbeta får ett helvete! Det som väntar är ständiga utredningar från Försäkringskassan och läkarbesök för att styrka sjukdomen/skadan. Den som blir misstänkliggjord och får gå till Sociala känner sig verkligen utanför......"

Högbergs tankar skriver om undersökningen som SKL, Sveriges kommuner och landsting, har gjort tillsammans med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan och som visar på att kostnaderna för socialbidrag kommer skena i höjden. Och SKL:s ordförande är själv moderat, så han kan väl knappast beskyllas för att överdriva eller svartmåla.

Resursbloggen påpekar att alla är drabbade, inte bara de som råkar vara sjuka idag. Förändringarna av sjukförsäkringen borde egentligen vara att betrakta som en olaglig konfiskering av de försäkringspremier som vi alla försäkrade betalat in genom avsättningar från lönen, skriver hon. Till oss som fortfarandeär friska ger hon rådet att ta pauser, ofta. "Stanna i fikarummet. Prata med varandra om livet, våga bjud på dig själv. Utnyttja era friskvårdstimmar. ... Se till att du har frihet och gemenskap i arbetet, det är viktigt för att orka i längden". Och till dem som fortfarande är sjuka; "ja, vad ska jag råda dig till? Ge inte upp! Efter regn kommer sol! Framför allt skäms inte för din situation. Det är inte ditt fel. Ta hand om dig själv och dina medvandrare".

Det här med vinnare och förlorare ja, vilka är egentligen vad?

Jag tycker det blev så solklart när nån kvälltidning skulle intervjua en familj som verkligen var vinnare på regeringens budget. De bodde bra på Lilla essingen i Stockholm i bostadsrätt eller villa, var sambor eller gifta med barn, tjänade bra osv. Men när de fick frågan om vad de tyckte om alla de skattesänkningar de nu skulle få, svarade de: Tja, jo, men det känns inget bra om våra förbättringar ska bekostas av dem som har det sämre än oss.

Svenskarna vill behålla sin svenska modell, med välfärdsförsäkringar som vi betalar gemensamt efter förmåga och får under de perioder i livet då vi bäst behöver dem, när vi är små, sjuka eller gamla. Svenskarna vill ha ett människovärdigt Sverige. Det känns skönt.

2010 är det val igen. Fram till dess är det väl mest till att hoppas på bröd från himmelen, eller Panis Angelicus, som här sjungs änglalikt vackert av Chloe Agnew. Om det nu kan vara till någon tröst.

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om
sjukförsäkringen , Försäkringskassan, Långtidssjukskrivna, Ettårsregeln, Socialen, Socialbidrag, Socialförvaltningen, Familj, Familjeinkomst, Existensminimum, Arbetslinjen, Social nedrustning, Högerregeringen, Politik

Göran Hägglund vägrar svara

I Wolodarskis program på TV8 vägrade Göran Hägglund svara på frågan om han kan lova väljarna att inte sätta sig i en regering med Sverigedemokraterna. Detta trots att han fick frågan fyra gånger. Han sa istället "Jag tycker att det är en meningslös diskussion". Nu hyllas Hägglund av Sverigedemokraterna för att han "vill hålla dörren öppen" och YouTube-klippet ligger ute på Sverigedemokraternas hemsida.

Hjälp! Vad hände med den gamla hederliga borgerligheten? Bengt Westerberg, kom tillbaka!

Skyll dig själv!

Vi bortskämda folkhemsvaggade svenskar har en tendens att säga "Någon borde".
Hemma kallas jag själv ofta både "Någon" och "Ingen". (Som i "Någon kunde väl ha ställt in mjölken!" och "Har ingen lagat middag än?". Om det har jag skrivit i detta bittra lilla inlägg)

Men nångonting håller på att hända. Allt mer blir individens ansvar, är vårt eget fel och upp till oss själva att göra nåt åt Jag ska ge tre exempel:

1. Barn i skolan. För en tid sedan var en mig närstående skolpojke på utvecklingssamtal med sina föräldrar. Han hade bristande måluppfyllelse (som det så fint heter) i ett par ämnen och fick därmed, helt enligt lagen, ett så kallat åtgärdsprogram. För er som inte är invaggade i skolspråket så är det ett slags kontrakt, som ska vara underskrivet av rektor och skolans elevvård och som stiftar vad var och en i barnets närhet åtar sig för att öka den där bristande måluppfyllelsen. Detta för att man senare ska kunna gå tillbaka och se vad som sas och vad som egentligen utlovades. (Ursäkta svenskan, det finns förmodligen finare ord och mer tillkonstrade förklaringar för det här) OK, så långt allt väl, men vad stod det då i åtgärdsprogrammet? "Kalle ska jobba mer på lektionerna". INGENTING om vad skolan skulle göra eller om hur föräldrarna kunde hjälpa till hemma! Elever som misslyckas i skolan, särskilt om de dessutom har mage att reagera utåt, därtill med ilska, är onda och har sig själva att skylla. Det är alldeles för jobbigt att söka svaret i system, grupper eller de strukturer som styr och påverkar skolan.

2. Stress. Förr var den kortvarig och hette "brådska" eller "jäkt". Man jäktade till bussen, på sin höjd, sedan var det färdigjäktat för den dagen. Sedan hette det "stress" och "tidspress", ett mer konstant tillstånd men fortfarande någon som drabbade oss utifrån, beroende på världen rumtomkring. Nu har stressen bytt ansikte, utan att man riktigt fattar hur det gått till. Nu kallas det istället "tidspussel" eller "balans i livet"Har DU lyckats lösa tidspusslet? Har DU hittat balansen i livet?
Fixar du inte det är du misslyckad. Och varje dag får vi jämförelseexempel på MAMAmorsor som både soltorkar sin egna tomater, TAR sig tid att gå på yoga och har startat eget på Österlen eller åtminstone gjort en rejäl downshiftning på jobbet. Så har stressen blivit en stress i sig.

Men det är inte nog med det.

3. Jämställdhet. På 70-talet var det manssamhällets fel. På 2000-talet får Mona skit på långa spön när hon andas om att det finns system och strukturer som orsakar ojämställdhet. Fixar man inte sin egen jämställdhet är man ingen tuffing och får skylla sig själv. Blir man dessutom antastad på krogen eller våldtagen är man antingen en slampa, för lättklädd eller har varit otydlig i sina avsikter. På radion nyss var det ett reportage från universitetet, där en överväldigande majoritet av alla kvinnliga doktorander upplevde sig få sämre stöd i sin forskning, medan bara sex procent av de manliga mötte samma bemötande. De kvinnliga forskarna hade väl klantat sig på nåt sätt. Sissys.

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om stress, tidsbrist, skylla sig själv, våldtäkt, feminsim, jämställdhet, brådska, jäkt, tidspusslet, balans i livet, åtgärdsprogram, skolan, utvecklingssamtal

Utsatt och utsatt...

Nu har det gått en och en halv månad sedan borgarrådet Kristina Axén Olin skickade pressmeddelandet om sin avgång. Egentligen befinner hon sig i ett ruggigt utanförskap. Arbetslös, ensamstående mamma med en färsk skilsmässa i bagaget, en tung sorg efter en nära anhörigs död och så alkoholproblemen på det.

Nu är det inte precis så att Kristina överväger att ta jobb som försäljare av Situation Stockholm. Tvärtom har hon tackat nej till flera jobb den senaste månaden. Men trots att hon kan leva rätt bekymmerslöst på sin kommunalrådspension, så hoppas jag att hon skänkt de där försäljarna en och annan tanke mellan hägg och syrén. För skillnaden är inte så där vansinnigt stor. Många hemlösa har nog blivit det just på grund av omständigheter som separation, sorg, problem på jobbet, som senare lett till missbruk osv.

Som Situation Stockholms chefredaktör Ulf Stolt så tänkvärt utrycker det: "Jag undrar om Kristina Axén Olin i dag funderar över vilka krav hon, genom sin politik, varit med om att ställa på utsatta människor?"

FÖR ÖVRIGT noterar jag att
- den stora undersökningen om bidragsfusket visar att 96 procent av Försäkringskassans utbetalningar varit helt korrekta. 2 av de övriga 4 procenten beror på kassans egna misstag. Två procent kvar att käppjaga alltså...
- Helena tagit bloggpaus. Det kan man behöva ibland, ja t o m vara väl värd. Men vi längtar efter dig, H!
- Alexandra Einerstam skriver om en okänd indianstam och sin längtan efter att finna jesus grav.
- Eva, Käringen mot strömmen, håller med om att svensk åldringsvård är förvaring. Det hävdade även min egen favoritkrutgubbe Stig Malm i såväl DN som radio och TV i fredags. Borgarna var sura och tyckte han överdrev närhankallade äldreboendena för dödens väntrum. Men vad kan man annars kalla ställen där folk överlever mindre än ett år när de äntligen fått plats?

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om Kristina Axén Olin, gamla moderaterna, nya moderaterna, hemlösa, Situation Stockholm, utsatta människor, skilsmässa, alkoholproblem, separation, död, nära anhörig

Sol

Har inte tid att blogga idag. Ska på Skrattstock.
Magnus Betnér, Zinat Perzadeh, Özz Nujen och Björn Gustafsson alldeles gratis i solskenet på årets mysigastre folkfest.
Rekommenderas. Packa matsäcken, lådvinet, solbrillorna och kom dit.

Regeringens baneman

Jag har skrivit om honom förut, mannen som tror blint på ekonomiska teorier. Denna analyserande artikel på sajten realtid.se gör en grundlig analys av finansministern, som kan bli regeringens baneman.

Några röster ur artikeln, andras och Borgs egen:
– Vi har tänkt utifrån forskning kring sociala system. Vi vet att en gradvis avtrappning av ersättning är viktig för incitament att gå ur sjukfrånvaron.

– Problemet med Anders Borg är att han inte vet vad en försäkring är. Han förstår inte att det är en sparform.

Det är en analys som är fullt korrekt om ekonomisk politik endast antas vara konsten att läsa ett stort antal färska doktorsavhandlingar i nationalekonomi och skriva propositionstexter och lagförslag utifrån forskningsrönen. Men om ekonomisk politik kanske är någonting mer utöver det, då finns det mycket i de gångna 1,5 årens politik som tyder på att finansministern fortfarande - trots sin långa tid i politiken - förvånande nog saknar både politisk näsa och fingertoppskänsla.

Anders Borg har sagt att han ser uppdraget som en värnplikt som sträcker sig över två mandatperioder. Frågan är om väljarna kommer låta honom göra en sådan lång värnplikt?

Artikelförfattare är Andreas Henriksson. Tack John för tipset.

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om anders borg, realtid, politik, moderaterna, finansminister, ekonomi, ekonomiska teorier

För Sverige i tiden

Hörde att kungen idag åkt pendeltåg för första gången i sitt liv. För Sverige i tiden!

Giftigt

När GP testade tio par vanliga barnskor visade sig samtliga modeller innehålla kemikalier som är både giftiga och miljöfarliga. Nu dras en modell tillbaka. En?! Och morgonens TV-nyheter rapporteras om barnschampo som säljs på Rusta och Överskottsbolaget som innehåller ett starkt allergiframkallande ämne. En av affärerna har infört inköpsstopp, den andra 'funderar fortfarande på vilka åtgärder de ska vidta'. Hur mycket måste man fundera på en sån sak, undrar jag?!? Huruvida Foppatofflan på bilden är giftig eller bara giftigt ful återstår att utreda...

Statsministern krishanterar

Vi har hört det förut, moderatregeringens mantra om att det ska finnas 20 000 poliser år 2010. 4 000 fler poliser ska utbildas de närmaste åren. Det kan gå, även om det blir hårt, och några varnar för att kvaliteten på utbildningen kan bli lidande. Men sedan ska de anställas också, alla de där 4 000 nya poliserna. Även om någr aav dem ersätter gamla poliser, så innebär det en rejält högre budget för polismyndigheten. Men får polisen mer pengar? Nej, tvärtom. I Stockholm måste 500 poliser bort nästa år. De ska istälelt syssla med så kallad inre tjänst, trots att Rikspolisstyrelsen har satt upp som mål att minst hälften av allt polisarbete ska ske i yttre tjänst. Det är här finansminister Borgs ekonomiska teorier inte håller att luta sig emot. Här finns inga dynamiska effekter, inga incitament för vare sig det ena eller det andra. Här måste plånboken öppnas helt enkelt. Och det har Anders Borg vägrat. Åtminstone fram tills Reinfeldt åkte på charmresa till åklagarmyndigheten i Västerort och lovade mer pengar inför media, se bl a Svenska dagbladet, Dagens Nyheter och Sveriges television. Men fortfarande framgår det inte om de planerade nedskärningar på polisen också ingår i det som Reinfeldt kallar tillräckligt mycket pengar “för att klara krisen”. Det behövs betydligt mer än en liten dusör utlovad med kniven på strupen för att jag ska våga tro på att Polis kommer betyda mer än en skylt utanför ett obemannat närpoliskontor.

Show me the money, säger jag, som har en sån där "närpolisstation"litet längre ner på gatan, men ännu aldrig sett en polis på densamma.

Sprit i riksdagen

Jag är på besök i riksdagsrestaurangen då jag ser den.
Apparaten med sprit.

Nej, det är inte vodka som serveras till lunchen, utan sådan där handsprit typ Dax, som man brukar desinficera händerna med i vården.

Shit, jag visste inte att riksdagsmännen skakar så många händer att de blir vandrande bakteriehärdar?

Borde inte i så fall slottet investera i ett gäng sådana där spritbehållare?

För att inte tala om sultanen av Brunei!

Så många frågor och så få svar.

Och vad händer om riksdagsmännen går ut och snackar med väljarna efter att de dränkt in sig i sprit?

För ett tag sedan var jag runt på äldreboendena i Solna med kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterska. På varje ny våning vi klev in på pumpade hon ut litet sprit i handflatorna för att undvika smittspridning mellan avdelningarna. Hon berättade att detta lett till att hon ständigt fick förklara sig i hissen och andra trånga utrymmen varför hon stank sprit. Det hade till och med börjat gå rykten om att hon var alkoholist och stank sprit på jobbet.
Anders Löwdin minns bilen full av moderater i valrörelsen 2006, Erik Laakso avslöjar ett parti med väljarförakt och Johan Sjölander skildrar en hysteriskt rolig dialog med den nya socialdemokratin. Hahhahahaha!

För övrigt ser 2008 ut att bli ett lika fruktat lämmelår som 1969. Huga!
















Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar omriksdagen, riksdagsmän, handsprit, sprit, alkohol, Dax, vården, tvätta händerna, hygien, skaka hand, handskakningar, väljare, folket, medicinskt ansvarig sjuksköterska, smittspridning, sultanen av brunei, slottet, kungen, hovet

Sommar + kultur = sant

Med den nedåtgående solen som enda scenbelysning spelar Teater i Haga sin pjäs Mordet på min pappa kungen i slottsruinen i Hagaparken. Det är sjätte året i rad som ensemblen med knappa medel och njuggt kulturstöd sätter upp en pjäs i de effektfulla omgivningarna.

Det handlar om mordet på Gustav III, men inte så där prettotradionellt som i andra försök till tolkningar, utan den här gången berättas historien ur ett barns ögon. Hur var det att vara tronarvinge på 1700-talet, till på köpet till den hyllade solkungen? Görel Crona och Stig Ossian Ericsson (ja, det var han som var fader Forat i Fångarna på fortet...) gör rasande proffsiga tolkningar av kronprinsens farmor den ondskefulla Lovisa Ulrika och guvernören Sparre som stod för den "moderna" uppfostran av den unge prinsen med dagliga dopp i isvatten etcetera.

Men det är den kvinnliga skådespelaren som spelar kronprinsen själv, Lisa Östborn, som sitter på min näthinna resten av kvällen. Det måste vara något av det svåraste som finns att spela barn, dessutom från 1 till 13 år, på ett trovärdigt sätt. Men hon lyckas, och hon ÄR den stackars olyckliga prinsen Gustaf Adolf.

Nu kan man tro att det är en väldigt olycklig pjäs, som i verkligheten, men det är det inte. Den är rolig, så rolig att gänget utvecklingsstörda elever från en folkhögskola som sitter framför mig skrattar högt flera gånger. Och jag, som inte vanligtvis är särskilt utagerande åskådare, kan inte låta bli att skratta med.

Gå och se! Mordet på min pappa kungen går, med uppehåll runt midsommar, nästan ända fram till mitten av juli.

Här kan du kolla vilka tider den går och vad det kostar. Men min rekommendation är att gå spontant en vacker sommarkväll då solen lyser så där snyggt som den gjorde igår. För den frusna finns dock filtar och sittunderlägg att låna.

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om Mordet på min pappa kungen, Teater i Haga, solnedgång, sommar, kultur, teater, Hagaparken, kultur

Volvo = vulva? eller Går allting att sälja med mördande reklam?

Via Åkestam Holst hittar jag sidan Brand tags som samlar in människors spontana associationer till ett antal kända internationella varumärken. Resultaten visas upp i ”tag clouds” som visar de mest förekommande associationerna till märket.

Här nedan är det inte oväntat Volvo som ni ser karaktäriserat:




















Se hela associationsmolnet här. Det enda jag inte förstår är att ordet vulva också flitigt förknippas med vår svenska lådbil. Men det är kanske ljudbilden mer än utseendet som är likt?

Man kan också gå in och hjälpa till att associera själv kring olika varumärken här. Det kommer upp olika varumärken varje gång man går in på sidan, men när jag var inne var det Rolls Royce man skulle sätta sina egna ord på. Jag skrev Joakim von Anka.

Här är en annan lek med varumärken. I detta fallet mer ett försök till varumärke, skulle man väl kunna säga...
De "nya" moderaterna verkar just nu kämpa tämligen desperat för att branda sig. Frågan är om folk går på det? I det gamla socialistiska samhället var parkerna grå, vårdcentralerna lades ned och alla hade hål i tänderna. Nu, när alla har fått mer pengar, är det grönt, rent, fräscht och varmt överallt. Hmmm... får det lov att vara litet konserverad gröt, någon?

Ett annat exempel på affischtext: "Våra morötter får Sverige att växa". Moahahahaa, snarare då "Våra piskor får Sverige att huka"!

Vad de inte berättar är nämligen att långtidsarbetslösheten bland ungdomar har tredubblats, att socialbidragen ökar i nära hälften av landets kommuner och att jobbtillväxten tvärnitar. (Källor: Arbetsförmedlingen, Socialstyrelsen, Finansdepartementet.) Här är litet konsumentupplysning.










Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om konsument, konsumentupplysning, nya orättvisor, nya moderater, motkampanj, reklam, konserverad gröt, tags. moln, brand tags,

Ler socialdemokrater?

Jag sitter på en jobbmiddag. Till bordet har jag en man som hela tiden vill prata om mitt politiska uppdrag. Han kan inte fatta att jag är socialdemokrat.

- Men du ser inte UT som en socialdemokrat!

Nehej, hur brukar de se ut då?

Själv har han tangorabatt och ser ut som en bilhandlare, men det säger jag inte.

- Men du ler ju, det brukar inte socialdemokrater göra.

Jag ler krampaktigt och försäkrar att så nog är fallet. Åtminstone ett tag till.

Han fortsätter mala på om politik i allmänhet och socialdemokrater i synnerhet. - Lilla flicka, stönar han berusat och slickar sig om mustachen, hur kan du vara politiker, du ser inte ut som någon hårding.

Den högre tjänstemannen från kommunen, som också sitter med vid bordet måste plötsligt hosta väldigt i sin servett.

Sedan vill han tala om vårdnadsbidrag. Och även om jag inte är engelsman och uppfostrad att undvika all konversation om ämnen som rör politik, religion och saker nedanför midjan, så börjar nu även jag få nog.

- Men du, säger tangorabatten, nog skulle ungarna må bättre om mammorna fick vara hemma de första tre-fyra åren. Jag jobbade och slet så min fru kunde stanna hemma ända tills de började skolan.

Ganska omgående förkastar jag de sakliga argumenten om samhällskostnader, kvinnlig hälsa, barns utveckling och skolresultat och kör istället en fuling. Jag håller med:
- Nä, man har ju inte skaffat barn för att lämna bort dem.

Hans ansikte skiner upp som en kräftlykta i augusti.

- Just det, du är ju en vettig tös!

- Mmmm, men du, jag kom att tänka på en sak. Varför skaffade DU barn då? Du kan ju inte ha sett mycket av dem under deras första år...

Men nu lider middagen mot sitt slut, och all ironi är fullständigt bortkastad. Min gentleman till bordsgranne har redan ryat åt servitrisen om flera glaspåfyllningar och nu spelar han ut biologikortet:
- Men se på djuren, där är det ju mammorna som tar hand om ungarna. Det är ju naturens gång!

Med den argumentationen skulle även kvinnomisshandel vara naturligt. Det var länge oklart om den vita tigerhonan Sasha på Eskilstuna Zoo kommer att överleva attacken från sin partner Brahma, men nu ser hon som tur är ut att klara sig.

Det känns inte som någon idé att ta upp tigerattacken.
Men jag ler inte längre. Jag är ju socialdemokrat.
























Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om jämställdhet, vårdnadsbidrag, vett och etikett, socialdemokrat, män, kvinnor, mammor, pappor

Thépåsen, lerklumpen och grabbiga arkivet

Ibland är det någon som med sitt bloggande förstör ens eget bloggande. Då blir man sur och känner sig värdelös. Vad är det för idé att blogga om någon annan skriver det man själv vill säga, men mycket snabbare och bättre?

Men den här morgonen, som är en sådan då man böjer sig fram under varmvattenkranen med en thépåse i munnen, fnissar jag tacksamt åt Tommys tankar om Filippa och hennes lerklump (nej, det är INTE Fredrik!) och åt Åsa, som lägger en bloggare i grabbiga arkivet. Sedan läser jag intresserat den här artikeln om sjuksköterskorna, som SSU, MUF, CUF skrivit tillsammans. Bra initiativ, Jytte!

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om bloggar, bloggosfären, Åsa Petersen, Tommy Jensen, Jytte Guteland, Filippa Reinfeldt, lerklump, Fredrik Reinfeldt, Johan Ingerö, grabbigt, thépåse,

Vad är problemet?

I ett läge då ingen minskad arbetslöshet och inga förbättrade offentliga finanser syns, vi har en finansiell kris som hotar jobb och tillväxt, ja då har vi en statsminister som reser runt på trivselturné och säger att han struntar i opinionssiffror.

Varför kommer jag att tänka på Peking-TV?

- Det är Sveriges problem och inte opinionsproblemen som ska lösas, säger han i en artikel i dagens DN med rubriken "Nöjd Reinfeldt på turné struntar i opinionssiffror". (Underligt nog finns artikeln inte utlagd på nätet?)

Ja, Fredrik, det är jobbigt det där med demokrati, men jag tror inte du helt kan bortse från det faktum att svenska folket dels måste hålla med dig om vad som är Sveriges problem, dels ge dig mandat att testa dina lösningar på dem innan du släpps loss som trädgårdsmästare nästa gång.

Sedan är det ju inte varje dag man blir citerad på Expressens ledarsida. Det är ju kul. Håller med om att LO-familjen borde reda upp sin egen kannibalism innan de ger sig på grupper som de kallar "starkare". Jag har aldrig förstått det där med att ställa grupper mot varandra, i alla fall inte om det är helt uppenbara och orättvisa skillnader i löner eller andra livsvillkor. En sjuksköterska (TCO = "stark grupp") och en undersköterska (LO = "svag grupp") har det rätt lika när studielånet är betalt. Likaså en lärare och en barnskötare. När jag utbildade mig till fritidspedagog tog utbildningen på Lärarhögskolan då 2,5 år, samam sak för lågstadielärare och förskollärare. För att få jobb som barnskötare behövdes bara gymnasium. När jag som nyexaminerad fick mitt första jobb, upptäckte jag att kollegan som var barnskötare t o m tjänade ett par hundralappar mer än jag. Utan studielån att betala. Då var det jag som hade lust att skrika och vifta med röda fanor...

Missförstå mig rätt. Folk får vifta med vilka flaggor de vill. Djurgården, IF Metall eller gammelkommunisterna. Det råder yttrandefrihet i Sverige. Och socialdemokrater är inte och har aldrig varit några inga röda diktatorer.

Och jag tycker lika illa om dem som vårdar en falsk revolutionsromantik och kallar sig arbetare med skit under naglarna när de i själva verket skruvar ihop pacemakers, som om dem som säger att skillnader mellan fattiga och rika enbart beror på det egna handlandet. Lika illa till mods blir jag av dem som betraktar ogynnsamma opinionssiffror som irritationsmoment som stör dem i deras viktiga maktutövande.

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om Dagens Nyheter, artikel, Nöjd Reinfeldt, turné, trivseltorsten, opinionsläget, opinionssiffror, röda ledare, diktatur, LO, TCO, sjuksköterskestrejk, barnskötare, fritidspedagog, Lärarhögskolan, löneskillnader, utbildningspremie, Expressen, ledare, Reinfeldt

Meningsbyggnadsfel eller syftningsfel?

I radion pratar Marie Granlund (s) och Jan Björklund (fp) om möjligheterna att enas kring en skolpolitik som inte ändras vart fjärde år. Det är bra. Skolan är en atlantångare som man inte vänder i första taget och skolfolk är luttrade typer som sett ett och annat lagförslag komma och gå genom åren. En välvillig förklaring av lärares tendens att högaktningsfullt skita i nya lagar och regler så fort dörren till klassrummet stängts är därför att de vet att det ändå är nåt annat som gäller i övermorgon.

Men jag är inte riktigt så välvillig. Jag har en annan förklaring också. Förr i tiden var läraren den enda utbildade personen i byn och åtnjöt därför en väldig respekt. Han gjorde därför litet som han ville, efter eget huvud. Ingen annan skulle komma och säga hur han skulle undervisa, i sitt klassrum. Jag tror att den attityden faktiskt sitter i litet grann fortfarande. När dessutom det anrika gamla SÖ försvann och klåparna ute i kommunerna tog över styret över skolan, fanns det ju ännu mindre anledning att finna sig i alla hyss de hittade på. Ungefär så. Översatt på en bussförare blir det absurt: "Nu har de hittat på att jag ska stanna vid den här hållplatsen också, vilka dumma nymodigheter, jag kör förbi istället".

När lärarna däremot kommer överens om en sak, verkligen pratar ihop sig och drar åt samma håll, då blir det resultat. Nyligen skrev Haninges s-kommunalråd Robert Noord tillsammans med kommunens skolchef och en moderat skolpolitiker om hur de lyckats höja kommunens usla skolresultat till nivåer i 9A-nivå bara genom att få lärarna att enas om hur långt man skulle nått i tredje klass. Det borde ju vara fullständiga självklarheter. Men det är inte det. Fortfarande, alldeles för ofta i alla fall, stänger varje lärare in sig med 25 elever i ett rum i 40 minuter och undervisar och bedömer litet som han/hon själv tycker.

Lärarkompetensen och måldiskussionen är därför det jag tycker är viktigast i arbete med att höja den svenska skolan. Inte huruvida man ska ha ett skriftligt omdöme eller ett betygsliknande omdöme i lågstadiet.

Ändå är det detta som de s- respektiv fp-märkta skolpolitikkerna sitter och diskuterar i morgonradion. Sådana hårklyverier hör i min värld mer hemma under syftningsfel, eller möjligtvis meningsbyggnadsfel. Man kanske skulle ge Björklund en lektion i svenska? Nej, allvarligt talat, kan det vara så illa att de i själva verket menar ungefär samma sak här? Nämligen att alla vuxna runt barnen (och barnen själva i takt med ökad mognad) ska ha bra koll på hur barnen utvecklas mot målen? Och att alla vuxna ska vara ense om vilka dessa mål är?

Om det är så, och om det enda de egentligen är osams om är huruvida den där informationen bäst förmedlas i kodform eller i skriven meningsform, ja då borde det väl vara lätt att få borgfred i skolan de närmaste tio åren. Men min gissning är att vi blir tvungna att kalla in Hans Blix...

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om skolan, svensk skola, skolpolitik, Jan Björklund, Marie Granlund, socialdemokraterna, folkpartiet, skoldebatt, betyg, betygsliknande omdömen, Hans Blix