Jordens mest avlägsna plats - hur länge till?

När vi siktar ön är det inte som en vanlig landkänning, en otydlig kontur som blir tydligare och större ju närmare man kommer. Nej, här är det dramatik från första ögonkastet; en hög taggig rad av uppochnervända svartbruna glasstrutar som plötsligt reser sig ur havet, mitt ute i ingenstans.
St Helena - "here be dragons", som det stod på de första sjökorten efter att ön upptäcktes 1502. Och det ser verkligen ut som någon plats ur Jurassic Park. Men man ska inte döma boken efter omslaget. När vi kommer i land, på det enda stället där det finns en liten dal som gör det möjligt att landstiga, kliver vi in i en sanslöst charmig mix av filmscenerna i "Sjöfartsnytt"s karga Newfoundland-by, idyllstaden Stars Hollow i "Gilmore Girls" och en nypa av det skotska fiskesamhället i Ken Loach´s underbara film "Local Hero".
De är förresten underbara allihop, de böckerna och filmerna. Kanske är det därför jag blir så förälskad i S.t Helena och deras invånare, the Saints. De är så snälla och hjälpsamma och nyfikna och troskyldiga att man blir rörd. Öns enda stad, Jamestown, är inte större än att man hinner passera rätt många av invånarna rätt många gånger per dag. Det får till följd att var och varannan stannar och hälsar och pratar även med oss besökare redan efter en dag. De vet ju att vi ska tanka diesel, letar efter en affär som säljer grönsaker (Oh dear, it´s not going to be easy, love. The cargo ship isn´t due to arrive until the end of march".)
Det är så synd, men inte så svårt att förstå, att ön bara har 1 000 turister om året. I turistbroschyren beskrivs ön som "The one piece of land on earth that is further away from any other piece of land than any other piece of land on earth". Men kanske är det just därför som ön är så ren och oförstörd. Det mest allvarliga brottet som rapporterats i år är ett stulet handtag till en trädgårdsslang.
De allvarliga hoten mot ön har alltid kommit utifrån. Först i form av getter som sjöfarare satte i land för att ha som proviant nästa gång de seglade förbi. De käkade upp halva ön. Sedan i form av en otäck sort av vita myror som kom i land med gammalt skeppsvirke som användes som byggmaterial och på kuppen höll på att tugga i sig varenda byggnad på ön. Med skeppen kom också råttorna, som snabbt blev hundrafalt fler än människorna och så när tog över ön. Nästa hot bär dock människokläder. Ett multinationellt företag vill bygga flygplats, lyxresort och golfbana. Jag kommer på mig själv med att hoppas att planerna inte blir av, så att jag ska kunna besöka en lika oförstörd ö när jag seglar förbi nästa gång. Men, det är klart, folk måste ju ha jobb. Idag flyttar ungdomarna till Falklandsöarna eller Ascension, som har militärbas och därmed jobb och flygförbindelse. Annars finns väl snart bara den 150 år gamla jättesköldpaddan kvar på St
Helena.
* Ja, det är ön där Napoleon satt fängslad och så småningom även dog. Och ja, den ligger i Sydatlanten, mittemellan Afrika och Sydamerika. Nej, det är inte Elba, det var ön i Medelhavet, den som han rymde från. Nej, han ligger inte begravd här längre. Fransmännen kom och grävde upp honom efter några år, men graven är ett populärt turistmål ändå.