onsdag, september 15, 2010

Börja med skolan, så löser sig resten



Vad vill ni med skolan? frågar många skolbarn som besöker oss i valstugan. Häromdagen skrev jag i inlägget "Oj, var det mask i äpplet" hur ohederligt jag tyckte det var av Fp i Solna att lova pengar till skolupprustning som de a) inte har majoritet för i sin allians och b) inte räcker långt med tanke på deras underlåtenhetssynder under 12 år vid makten. I samband med det var det någon som klokt påpekade att jag borde säga vad vi själva vill med skolan också, så det ska jag härmedgöra:

Vi Solnasossar har under det senaste året besökt föräldraråd i alla Solnas stadsdelar och de flesta skolor, vi har pratat med förskoleföräldrar på gator och torg, vi står i ständig kontakt med lärare och rektorer och vi är djupt oroade. Oroade och förvånade, över att inte fler föräldrar och lärare protesterar högljutt. Som den HÄR föräldragruppen till exempel. Har folk givit upp? Orkar eller hinner de inte se och bry sig? Är det som med nyheterna i TV, där man ser krigsbilder och bytter kanal till npt lekprogram för att det är så otrevligt?

Solna hade en gång rykte om sig som Sveriges barnvänligaste kommun. Alla vi som har barn eller barnbarn i Solnas skolor och förskolor i dag vet att den tiden är förbi. Vi känner oss varken trygga eller stolta längre.

Trots att personalen i Solnas skolor och förskolor sliter hårt och i många delar lyckas bra finns inte förutsättningar att nå riktigt goda resultat. Barnen får inte möjlighet att utvecklas efter sin förmåga. Det visar inte minst den skandalrapport som Skolverket skrev efter sin stora inspektion i Solna för två år sedan.

Det finns nu en trend att de resursstarkaste föräldrarna tar sina barn från våra kommunala skolor och förskolor till alternativ som de upplever vara bättre.

En attitydundersökning visar att Solnas elever och föräldrar är mindre nöjda än elever och föräldrar i andra kommuner i länet.

I Solna kan färre föräldrar rekommendera sitt barns förskola jämfört med föräldrar i övriga undersökta kommuner.
Knappt hälften av Solnas åttondeklassare kan rekommendera sin skola till en kompis jämfört med nära två av tre i andra Stockholmselever.

Hela 40 procent av femteklassarna känner inte arbetsro på lektionerna. Motsvarande andel i övriga kommuner ligger på cirka 30 procent, vilket redan det är mycket.

Skolverkets kritiska inspektionsrapport från 2008 visar att Solna ligger illa till när det gäller både arbetsro och kunskapsutveckling jämfört med andra kommuner. Förbättringar som gjorts är marginella.

En lärare berättar uppgivet att skolan inte får tillräckliga resurser till de barn som behöver särskilt stöd:
Söker vi för sju elever så får vi till två. Alltså ska sju barn dela på resurser som är lagom för två. Resultatet blir att ingen av de sju barnen får tillräcklig hjälp.”
Skollokaler och skolgårdar är slitna och dåligt isolerade. Det är ett ständigt återkommande ämne på föräldraråden, liksom skolmaten. I Tallbacka, Granbacka, Skytteholm och Råsunda läcker fönster och tak på flera ställen varje gång det regnar.

I Frösunda finns inte ens en kommunal skola. Och till friskolorna i området är det långa köer. Barnen skickas med taxi till Bagartorpsskolan som nästa år blir full. Den självklara rätten för barn att få gå i närmaste skola existerar inte för Frösundabarnen.

Rektorerna får, på grund av alltför många administrativa uppgifter, inte en chans att vara de pedagogiska ledare som de vill vara.

Solnaföräldrar får inte information om deras barn är frånvarande från skolan. Det kan ta flera dagar, ibland veckor innan de får veta.

Trafiksituationen runt skolorna är kaotisk och mycket oroande enligt många föräldrar.

Det är svårt för skolorna att få tag på bra vikarier när de ordinarie lärarna är sjuka.

Den informationsteknik som i dag är en självklarhet på varje arbetsplats är fortfarande en utopi i skolan.

Solna hör till de kommuner som nyligen fick kritik av Svenskt Näringsliv för att man inte redovisar de olika skolornas kvalitet på kommunens hemsida.

Solnas borgerliga politiker, med moderaterna i spetsen, har en låg ambition för skola och förskola och ändå når de inte sina egna lågt uppsatta mål. Trots detta slår de sig för bröstet och säger att allt är bra som det är.

Genom våra kontakter med Solnas föräldrar vet vi att allt inte är som det borde vara, varken i skolan eller i förskolan. Vi delar föräldrarnas oro och kommer att genomföra följande förändringar:

• Öppna en kommunal skola i Frösunda redan hösten 2011
• Rusta upp alla lokaler och skolgårdar samt förbättra trafiksituationen utanför skolorna – vi kommer omedelbart starta en inventering och göra en genomförandeplan
• Anställa fler och behöriga lärare på lågstadiet – forskningen visar att det är i tidiga åldrar lärartätheten betyder mest
• Minska barngruppernas storlek både i förskolan och i skolans lägre årskurser. Detta kan vi göra genom vår fördubbling av inveteringsbudgeten, som gör det möjligt att bygga om, bygga ut och bygga nytt, vilket ger färre barn i de redan existerande grupperna. Fler lärare i de tidigare åren får vi genom en ordentlig översyn av driftbudgeten på c:a 2,5 miljarder. Exempelvis har avgiften för besöksparkerare inte höjts på massor av år, och det är gratis att ställa bilen i Solna efter 18 samt hela helgerna... en höjning skulle ge en speciallärare på varje lågstadium i Solna!
• Skapa studieverkstäder där elever under eftermiddagarna kan få hjälp av utbildade lärare med läxor och även studera självständigt – ingen elev ska halka efter för att de inte får hjälp hemma eller är för trötta för att göra sina läxor på kvällstid
• Skapa pedagogiska inspirations- och utvecklingscentra för lärare och annan personal i skolor och förskolor – här kan man lära av varandra istället för att konkurrera om eleverna.
• Samarbeta med föräldrarna, bland annat genom att skicka SMS så fort ett barn inte är närvarande på en lektion och satsa på mötesplatser för föräldrar i skolor och förskolor
• Förbättra utvecklingssamtalen så att alla föräldrar får tidig, tydlig och framåtsyftande information om hur det går i skolan. Utvecklingssamtalen ska tala om "Här är du nu, hit ska du och det här behöver vi tillsammans göra för att du ska komma dit." Exakt i vilket skolår de detaljerade, skriftliga omdömena sedan omvandlas till kodifierade betyg i form bokstäver eller siffror, är mindre vitkigt och borde egentligen kunna vara upp till lärare och elever att avgöra.
• Göra det lätt att välja skola och förskola – redovisa tydligt samtliga skolors kvalitet på Solnas hemsida
• Skapa samarbete för erfarenhetsutbyte mellan skolorna i Solna, både kommunala och fristående
• Följa upp matleverantörernas avtal med kommunen för att säkra god kvalitet på skolmaten
• Bygga upp en egen vikariepool för skolor och förskolor i Solna
• Skaffa fler och moderna datorer
• Befria rektorerna från administrativa sysslor så att de får vara pedagogiska ledare
• Återinföra skolvärdar för trygghet och trivsel

Vi vill återupprätta Solnas rykte som Sveriges barnvänligaste kommun. Vår ambition med skola och förskola är hög. Den bygger på vår absoluta övertygelse att varje barn har rätt att utvecklas efter sin förmåga, både de som har lätt för att lära och de som behöver extra tid.

Vi vill att skolan ska möta alla barn med höga, tydliga och positiva förväntningar baserade på varje barns nyfikenhet och förmåga.

Vi vill betala låg skatt och ändå få bra skolor och förskolor. Vi vill helt enkelt få ut mer för våra satsade pengar. Det går! Solna kan bättre!

Jag håller verkligen med Lärarförbundet, som i sin kampanj säger "Börja med skolan, så löser sig resten". OK :-), här är jag kanske litet partisk, eftersom det var mitt engagemang i detta fackförbund som var min inkörsport till politikengagemanget, men vadå, det är ju sant! Det var för att jag såg hur billigt och (relativt) enkelt man kunde ordna saker till det bättre när barnen var små, och hur dyrt och svårt det bev när de blev äldre, som jag började kämpa emot dumdyra nedskärningar på skola och socialpreventiv verksamhet. Nu känner jag hur tongångarna från tidigt 90-tal är tillbaka; med snack om närande och tärande sektorer och människor. Fy f-n!


HÄR är en krönika jag skrivit om fritidshemmen i senaste numret av Lärarförbundets tidskrift Fritidspedagogen.
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , och annat intressant