onsdag, september 05, 2007

Regeringen har ätit upp kakan

[UPPDATERAD]
Ett starkt försvar är en hjärtefråga för moderaterna, men man har ätit upp skatteunderlaget finns inte mycket till kaka kvar. Det försökte Mikael Odenberg, tydligen utan framgång, förklara för Anders Borg.

Med Sten Tolgfors som ny försvarsminister lär dock ingen märka vad som händer inom försvaret, eftersom han är i det närmaste helt osynlig. Inga pengar till försvaret, ingen försvarsminister och ingen oppositionsledare (s) i utskottet; nu är det gyllene läge för en invasion av Sverige:-)

Jösses, just som folk spekulerade i om det skulle bli någon regeringsombildning, så blev det istället en regeringskris. För det kan ju knappast betecknas som något annat, när den tredje ministern på ett år avgår. Just som Reinfeldt skulle fira (?) 1-årsjubileum golvas han av en av de tyngsta och mest erfarna partikollegorna, tillika förra gruppledaren i den moderata riksdagsgruppen. Den här historien blir mer och mer lik Tio små negerpojkar, som Eva skriver. Det faller tungt på Reinfeldt, mycket tyngre än ett par en vecka gamla fuskministrar. Och vad visar det på för ledarskap hos Mållgan Reinfeldt att inte synas på presskonferensen? Stämmer det att han är en osynlig låtsaskompis?

Det är inte bara regeringsmedlemmarna själva som tröttnat förresten. Även Stockholmarna har dragit undan sitt stöd, enligt Sifo. Alliansens valbudskap om "en politik mot utanförskapet" gillades av Stockholmarna, främst kanske av dem som inte riskerade något utanförskap. Men nu tycks alltså en majoritet ha noterat att den borgerliga politiken lett till ökade istället för minskande klyftor.

Mikael Odenberg avgår för att han ville kunna se sig i spegeln, sa han på presskonferensen. När krackelerar spegeln för Reinfeldt?

[UPPDATERAD] Detta blogginlägg citeras i nätkollen på SVT:s Agenda. Kul! Men inte var mitt inlägg det roligaste eller mest intressanta. Det tycker jag istället att Stationsvakt stod för. Han har kollat upp vad Tolgfors står för i Nationalencyklopedin. Det visar sig att namnet härstammar från det fornspråkliga ordet "tolgh" som betyder nedskärning. En nedskärningsminister. Så passande!



Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: , , , , , ,, , , ,

3 kommentarer:

Anonym sa...

Eller, så skulle man kunna se det som att både Odenberg och Åsbrink (S) avgick för att de inte de trodde på den politik som fördes på just deras område.

Vilket tycker du är mest allvarligt; en försvarsminister som inte tror på budgeten för militären eller en finansminister som inte tror på budgeten för landet?

Johanna Graf sa...

Mattias, om du tycker att det är läge att leka "min pappa är mycket starkare än din pappa"-leken just nu, så undrar jag om du har fattat allvaret i den regeringskris dina kamrater nu genomlider.
Självklart var det mycket allvarligt när Åsbrink avgick, men hur bättrar det faktumet på dagens situation??

Anonym sa...

Jag ser inget problem i att ministrar avgår öht. Jag har väldigt svårt för den konsensus-mentalitet som råder i svensk politik där vi måste vara så förbannat överens hela tiden.

Det är bra med politiker som vågar gå emot partilinjen för att de har en annan åsikt, om de samtidigt tar ansvar för detta. Att avgå är just att ta ansvar, där man säger att "jag tror inte på den här politiken så därför väljer jag att avgå"

Sedan tycker jag att man ska ställa saker och ting i relation till varandra. Om det är ett svaghetstecken för regeringen Reinfeldt att Odenberg avgår så var det givetvis ett svaghetstecken för regeringen Persson att Åsbrink avgick, det var ett svaghetstecken för regeringen Persson att Anders Sundström avgick, osv.

Ska man leta svaghetstecken finns det väl egentligen ingen regering de senaste 20 åren och jag tycker att det är tröttsamt att politik så lite handlar om politik och så mycket handlar om personer.