Feber i kroppen och i ekonomin

Feber kan komma olägligt, både privat och i ekonomin. Ligger hemma och fryser och svettas om vartannat, typisk nog samma dag som vi har kommunfullmäktige om årsredovisningen. - Sån tur för dig då, kanske några av er säger, ekonomi är ju så tråkigt.

Jo, de flesta av oss, inklusive jag själv, undrade nog vad mattelektionernas kunskaper hade för nytta i det verkliga livet. Men på senare år har jag faktiskt fascinerats mer och mer av siffror. Och jag hade haft en hel del att säga om både landets och Solnas räkenskaper på fullmäktigemötet idag. Nu ligger jag istället här i sängen som en urvriden svamp med DN´s ekonomidel och försöker ta in vad Swedbanks prognoschef Cecilia Hermansson säger om risken för överhettniig i den svenska ekonomin. Kvinnan som pekas ut som tänkbar vice riksbankschef är varken flashig eller insmickrande, det vet jag för jag har mött henne och pratat med henne själv. Liten, lågmäld, lysande av självklar auktoritet och lärdom tar hon både regeringen och riksbanken rejält i örat: De bryr sig inte om uppgången i huspriserna och problemen det för med sig. - För det första tror jag inte att man vill ta ansvar för det, och för det andra tror jag inte att man klarar att ta ansvar för det, säger hon bistert. Bakgrunden är förstås den slopade fastighetsskatten. Cecilias analys är att regeringen är medveten om risken med överhettning, men struntar i det. De tänker att de har fyra år vid makten och satsar på att genomföra så mycket systemförändringar de bara kan. Konjunkturen struntar de i.

Det är hårda ord. Och det med all rätt.

Min egen hemkommun Solna ligger geografiskt mitt i tillväxtens epicentrum. Som en följd av det, jämte en effektivt segregerande bostadspolitik, har skatteinkomsterna stigit och budgeten visar fina överskott. Betyder det att vi satsat rätt? Långt därifrån. I det gångna årets redovisning, som jag nu missar att diskutera ikväll, finns inte en rad om någon påbörjad förskoleutbyggnad, någon kvalitetssatsning i skolan eller någon reform av boenden för äldre. Häromveckan fick en skola allvarlig kritik av arbetsmiljöverket för den usla arbetsmiljön, simhallen är så möglig att folk väljer att bada i grannkommunen och på en fotbollsplan jag åkte förbi i veckan har det växt upp ett mindre träd framför ena målet. På mina egna barns skola läcker det in genom taket på sex ställen varje gång det regnar. Vi riskerar ren kapitalförstöring om inget görs snarast.

Men som sagt, ingenting av detta syns i på de färgglada, blanka bilderna i årsredovisningen. Istället slår de moderata makthavarna sig för bröstet med att de sänkt skatten med 20 öre. För en vanlig Solnabo blir det c:a 40 kronor mer i plånboken varje månad. Frågar ni mig hade jag hellre lagt min skattesänkning på nytt skoltak eller bostäder för ungdomar och äldre.

Men eftersom jag nu tillfälligt är tystad av feber, överlåter jag åt medborgarna och mina sossevänner i fullmäktige att ryta ifrån i denna fråga. Over and out from under the duntäcke!

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: feber, överhettning, vårbudget, Solna, årsredovisning, ekonomi, cecilia hermansson, moderaterna, fastighetsskatt, tillväxt, ränta, skattesänkning