Hur lättläst är du?

[UPPDATERAD]

Sitter och bläddrar igenom mina blogglänkar. Alla är läsvärda, det är ju därför jag lagt upp dem på min lista. Men varför orkar jag inte igenom vissa, trots att de skriver om viktiga och intressanta ämnen? Och varför kan jag sitta i evigheter och bläddra i bloggar som skriver om skitsaker?

Jag beslutar mig för att titta på bloggarna ur mitt svenska-på-universitetet-perspektiv. Kollar först LIX-talen. Det är en liten enkel räknare som kollar medelvärde för antalet långa ord och meningar i en text. Resultaten stämmer rätt väl med mina egna spontana uppfattningar. Intressant är att killbloggarna genomgående får högre LIX-tal än tjejernas. Det handlar inte om hur långa inläggen är. Den här är till exempel evighetslång, men fastnar ändå som en fluga på en klisterremsa.

Men LIX ger inte hela sanningen. Om man skriver höger- eller vänstertyngda meningar spelar också in. Vänstertyngda meningar är sådana där verben kommer tidigt i meningen. Det är mer lättläst. Sedan tittar jag på synintrycket av texten. Hur långa rader har bloggen? Hur litet typsnitt? Det betyder mer än man tror. Här är Blogger föredömligt, för spalterna blir automatiskt smala. Typsnitt och textstorlek kan man manipulera själv, vilket folk tycks älska att göra. Med varierande resultat.

Jag tänker inte hänga ut någon här, men kolla gärna själva och testa LIX-räknaren genom att klippa in en text som ni skrivit. Jag var litet orolig för en lång text jag skrivit, men den fick LIX 29, vilket betyder "mycket lättläst, barnböcker"...

[UPPDATERAD] Har just kollat socialdemokraternas i Stockholms län hemsida. En text som handlar om länssossarnas nystart på distriktskongressen förra helgen har 54 i LIX-tal. Det betecknas som näst mest svårläst på den femgradiga skalan som används. På en annan sidlänk finns en text som uppmnar folk att bli medlemmar. Den har LIX 29, lättläst som en barnbokstext. Fast dit är det risk att man aldrig hamnar om man fastnat i den första texten...

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: bloggosfären, blogglänkar, lättläst, LIX

Helgerån

Så här i helgen vill man gärna ta sig ett rån. Ja, en glass alltså.
Kände för en nostalgitripp och valde en Top Hat. Yngsta sonen, som är för liten för att ha upplevt denna fantastiska smaksensation, fick också en. Litet besviket konstaterade att jag måste vuxit sedan sist, eller så har struten krympt.

Nåja. Intet ont anande går vi där i solskent och upplever den lena gräddsmaken kittla mot gommen. Men ve och fasa, nu väntar nästa chock. Innan jag ens slickat ner till strutkanten, är jordgubbspricken försvunnen. Borta. Slut.

Jag är upprörd. Jävla snåljåps-GB. Hycklare. Svikare. Barndomsminnesförstörare.

Från och med nu blir det Sitting Bull hos Triumf-glass.

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: vårsol, glass, Top Hat, Sitting Bull, nostalgi

Traditioner och predikanter

1 maj är arbetarrörelsens högtidsdag. Så brukar vi säga, litet mer krampaktigt för varje år som går. För hundra år sedan var det självklart. Då saknade en stor majoritet av svenska folket demokratiskt inflytande och drägliga levnadsvillkor. I det första 1 majtåget 1890 var det bara ett litet fåtal av demonstranterna som hade rösträtt. Men nu? För mig känns det som om vi spelar upp nåt historiskt spel. Demonstrationer och talartribuner känns inte som det mest moderna sättet att bilda opinion och protestera. Fast i år kommer det förstås att bli mer kamp och attack. Äntligen finns det några tydliga politiska beslut att protestera mot. En regering att ropa ut sin vrede mot. Det är en strid om framtiden värd att ta - och som vi ska ta.

Men mötestraditionen med ledare som talar till folket börjar onekligen känns litet ur takt med tiden. Även om det görs försök att förnya första maj med ponnyridning och trollkarlar, så är huvudkonceptet detsamma. Längst fram skall det stå någon slags ledarfigur som talar till folket, som lyssnar och lär. Jag tror inte det håller i längden, folk köper inte det. Från min egen partiförening är det bara de äldsta och de allra mest trogna medlemmarna som deltar. Några ickemedlemmar och allmänna sympatisörer syns mycket sällan i tåget.

Nu kan det mycket väl hända att leden tätnar något denna 1 maj. Det finns som sagt mycket att protestera mot. A-kasseförsämringarna. Utförsäljningar av statens egendom. Försöken att underminera fackföreningsrörelsen. Risken för en riktigt otäck räntechock. Men socialdemokratin kan inte bygga sin framtid på att vara mot det som Alliansen är för. Alla ska med, men vart? som Mona brukar påpeka. Inga opinionsmätningar i världen idag hjälper om vi inte har en tydlig politik baserad på människors drömmar och vardagsbekymmer om tre år.

Därför borde vi utnyttja den här tiden, om inte på första maj, så åtminstone under årets övriga 364 dagar, till att lyssna mer än vi agiterar. Vad tycker folk i våra kommuner? Vad säger de? Vilka är problemen? Vad har (s) gjort för fel? Hur kan rörelsen bli bättre?

I Frankrike var det skadskjutna socialistpartiet tvungen att göra just detta. Med Segolène Royal i spetsen arrangerade de 6 000 möten. Öppnade internets alla portar för att skapa debatt, ta debatt, öppnade för diskussion och konflikter och för att göra socialistpartiet till en angelägenhet för franska medborgare. Miljöorganisationer, lärarfack, studenter - de bjöd in alla som ville att delta. På bara ett år fördubblade de sitt medlemsantal, genom att värva 100 000 nya medlemmar.

Här hemma har vi precis valt en ny partiledare som också har långtgående tankar om demokratiska förändringar och som både orkar ta en konflikt, leda, och slakta en och annan helig ko. Men hon kan inte göra det ensam. Det finns inga magiska trick, inga frälsare som klarar det. Tro aldrig det! Det måste göras av oss tillsammans. Därför funkar det inte med att jag eller nån annan står här och ger svaren. Istället ska vi använda vår tid i opposition till att vara nyfikna, lyssna, fråga och ifrågasätta. Visst kan man tycka att varje dag i opposition en förlorad dag, men de xx dagar som är kvar till valet 2010 kan också bli lika många chanser att lära oss nya saker. Det beror på vad vi gör av dem.

Varför inte ta valanalysens råd som utgångspunkt: Prata med alla arbetande karriärister om oron för att hänga med och behålla jobbet, om tidsbristen och prestationsångesten. Tala med de boende, hyresgästerna och villaägarna, men också de som söker bostad. Tala med de otrygga, de som är rädda för brott. Tala däremot inte med "invandrarna", tala istället med alla om hur vi kan göra Sverige till en trygg plats för olikheter. Tala med seniorerna, men inte om vård, utan om hur livet kan bli rikare längre. Tala med alla om miljön. Prata inte om barnomsorgstaxor, utan med föräldrarna om oron för ungarna, hur det ska gå i skolan. Prata inte om sjukhusen, utan med dem som är sjuka eller gamla och deras anhöriga om hur de vill ha sin vård utformad.

Vi har varit så upptagna med att regera, att vi glömt bort att visionera: –Kära väljare, har du problem med något? Då har vi systemet för att lösa det! Högern, å sin sida, har reducerat medborgaren till kund. - Kära kund, är du inte nöjd? Då kan du ta din peng och gå! Ingen har frågat invånarna: - Kära medborgare, hur vill du ha din vård, din skola? Vad kan du göra själv och hur kan vi ordna det tillsammans? Deltagardemokrati, kallas det. Det var vårt parti bra på i början, i folkrörelsernas gryningstid.

I Solna frågar borgarna bara efter medborgarnas åsikter vart fjärde år. Det kallar de att skaffa sig ett tydligt mandat. Så funkar det inte. Mandat, det måste man be om varje dag, i alla fall om man vill kalla sig folkrörelse och alldeles särskilt om man heter Socialdemokraterna och behöver göra upp med en gubbig predikanttradition. Vi kallar oss folkrörelse, men det kan vi ju inte göra om vi bara träffar varann.

Nästa första maj tycker jag vi ska förändra mer än orkestern. Kanske vi skulle ha temat folkrörelse? Vi ordna stora gympapass ihop med Friskis & Svettis i landets alla parker. Sedan bjuder vi på fika efteråt och pratar med alla om hur det är på jobbet, hur barnen har det i skolan eller vilka drömmar vi har inför framtiden.

Är ni med? Eller vill ni hellre hålla varann i handen och sjunga Internationalen? Vi kanske kan göra både och?


Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: Första maj, 1 maj, demonstrera, traditioner, socialdemokraterna

Silar mygg och sväljer kameler

Nyss kom domen i rättegången om folkpartiets dataintrång. De stora fiskarna slank genom nätet medan småfiskarna blev syndabockar och tilldömdes det fulla ansvaret.

De som erkänt blev dömda och de som förnekat sin inblandning gick fria. Jag kommer osökt att tänka på försvarets råd till soldater som tillfångatas i krig och hamnar i förhör:
1. Mörka. 2. Ljug. 3. Skyll på andra.

Finns det nu någon chans att folkpartiet gör upp med sin kultur av taktikspel och dirty campaigning? Johan Jacobssons kommentar till TT ger inget hopp:
"Nu när domen har fallit kan folkpartiet, SSU och LUF gå vidare. Det är rättsligt utrett vilka personer som begått fel och de har fått sina straff. Också jag personligen kan lägga detta bakom mig."

Fy vad det stinker i den grumliga folkpartidammen.

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: Folkpartiet, dataintrång, rättegång, Johan Jacobsson

Lär ditt ABC - och ifrågasätt sen!

Trodde väl aldrig att jag skulle citera Flamman, men här är två artiklar om skolan som visar att även vänstern visar kloka tongångar i skoldebatten. Ditt ABC, det är inte nog, men lär det! av Ali Esbati och Den stora gåtan - skolplitikens haveri av författaren Margareta Zetterström.

Ett utdrag ur Alis text:
"I resonemang från vänsterhåll ställs ofta faktakunskaper mot träning i att sätta kunskaper i ett sammanhang. Men den undervisning som viker av från nödvändigheten att till eleverna lära ut sådant som de inte visste förut – som kräver ansträngning – skapar inga kritiskt tänkande individer, utan svårreparerade kunskapsluckor. Analyser sker inte i vakuum – de kräver kognitivt material. "

Word!

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: politik, skola, skolpolitik, utbildningspolitik, socialdemokraterna, Flamman, vänstern

Fulaste skivomslaget

Vi som växte upp på hedenhös har upplevt skiftet från LP-skivor till CD och vidare till Mp3. En utveckling med både för- och nackdelar. Fördelen med de stora skivomslagen var att man kunde fördjupa sig i dem i timmar, ligga på den gröna heltäckningsmattan och kolla bilderna och läsa alla texterna. Ibland följde det öven med en affisch, då var det stor lycka.

CD-omslagen var en halvmesyr, måste jag säga. Joxiga omslag som gick sönder så fort man tappade dem i golvet och så små och få texter och bilder att de blev ointressanta. Fast onekligen lättare att ta med till festen än tallrikarna till LP-skivor. Nu har man all musik i burken, mobilen eller iPoden. Inga mer funderingar om "vilken musik ska jag ta med till landet/semesterresan/promenaden"; varenda låt följer med helt automatiskt.

MEN, för det finns ett sådant: Man tappar sin historia. Förr när man tröttnat på en skiva ställde man den kanske längst bak i sin ölback till skivlåda och hoppades att ingen kompis skulle ta fram och vifta med den på festen. Om det hände kunde man i värsta fall med en elegant knyck låta den singla ut över balkongräcket med orden - Äh, den där hade jag ändå tänkt slänga. Men allt som oftast fick de stå kvar, töntskivorna. Numera raderar jag låtar på löpande band så fort de känns uttjatade. Synd, på ett sätt. Till exempel kommer tävlingar som denna vara omöjliga i nästa generation: Vilket är Sveriges fulaste skivomslag?

En viss överrepresentation av dåvarande eller blivande politiker kan märkas bland de nominerade; såväl den senare moderate riksdagsledamoten Henrik S Järrel med sin "Mössen i ljudarkivet" som en skiva utgiven av Centerns ungdomsförbund 1972 om närdemokrati och demonstrationsrätt (!) finns med i tävlingsfältet.

Underbart! Köp boken genast!

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: skivomslag, Sveriges fulaste skivomslag, LP, CD, Mp3, nostalgi

Det spelar ingen roll vem som ropar...

...det blir samma svar ändå!

Det slog mig när jag såg på Aktuellt att riksdagens utredningstjänst RUT gjort en ny utredning av moderaternas budget. Resultatet visar sig att nästan hälften av skattelättnaderna som föreslås i regeringens vårbudget går till den tiondel av befolkningen som tjänar mest.

Vänta nu, var hade jag hört det där förut? Svaret var: Hos moderaterna själva! De bad ju RUT kolla deras budgetförslag redan 2004, och fick samma svar. Det hade ju inte varit några problem, om de hade stått upp för att den politiken var bra. Men det gjorde de ju inte, tvärtom. I den debattartikel "Vi lägger om vår politik" i DN i mars 2004 som inledde PR-kuppen som ledde fram till begreppet De Nya Moderaterna, var självkritiken hård hos Reinfeldt och Borg:

"Våra förslag har gett orättvisa skattesänkningar och försvagade statsfinanser."
....
"Vi har även låtit RUT granska de fördelningspolitiska effekterna av vår skattepolitik. Det visade sig då att 50 procent av skattesänkningarna tillföll den tiondel av befolkningen som har de högsta inkomsterna. .... Att moderat politik får sådana fördelningseffekter är varken önskvärt eller nödvändigt. En omläggning har därför inletts och kommer att vara genomförd i god tid före valet 2006."

Samma utredningstjänst, samma uppdrag, samma svar. Men det som ledde till häftig självkritik då är regeringspolitik nu. "En omläggning kommer vara genomförd i god tid före valet", jo pyttsan!

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: moderaterna, politik, RUT, riksdagens utredningstjänst, höginkomsttagare, skatteänkningar, DN debatt

Morgon-riot

Febern håller i sig, och nådde nya toppar när jag upptäckte att äldste sonen fortfarande låg och trynade, trots att hans webschema sa att han borde sitta på engelskalektion om en kvart. När jag påpekade vikten av skolkunskaper, försökte han med argumentet att han även behövde lägga stor vikt vid sin sömn.

Objection overruled, så jag tog till Glada Morgonmusiken på radion. Lugna favoriter brukar reta väldigt bra. Den här gången hjälpte det dock inte, för han klev bara upp och gömde han radion.

Återstod Det Hemliga Vapnet: Jukeboxen. Den väger ungefär 200 kilo och står placerad nästan rakt ovanför sonens säng en våning under. Testade först "White riot" med Clash, men kom på att det är en alldeles för bra låt för att irritera maximalt, så jag bytte till den härliga gamla 80-talsslagdängan "Wake me up before you gogo" med Wham. När den ytterst surmulna tonåring nyss kom inhasande i köket, möttes han med orden - Men är du redan uppe? Kunde du inte sova? Vad synd, när du hade tagit sovmorgon och allt...

Nu är det jag som är helt slut och går tillbaka till sängen.

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: tonåringar, sömn, föräldrar, pubertet, sen ankomst, skolan, jukebox, väckning

Leijonborg avgår

Fördelen med att vara sjuk är att man lyssnar på alla nyhetssändningar: TT meddelar att Lars Leijonborg avgår i höst. Vad ska man säga? Grattis? Det beror på vem som tar över. I DN´s nätomröstning leder just nu Cecilia Malmström, men jag är rädd att det ändå slutar med att gaphalsen Björklund tar över. Frågan är då vilken riktning partiet tar? Björklund har ju varit själva inkarnationen av den högerväg folkpartiet tagit på senare år. Om nu opinionssiffrorna och Leijonborgs sjunkande popularitet visar att detta inte varit någon särskilt smart gir, vilken väg ska då Björklund välja? Förändra måste han ju, vänsterut verkar knappast aktuellt med hans värderingar och längre högerut är väl svårt att gå till och med för major Björklund. Eller? Det kanske finns litet kvar på botten av de grumliga vattnen att fiska upp, vad vet jag...

Till slut kan jag inte låta bli att föreställa mig den mysiga stämning som kommer infinna sig på Utbildningsdepartementet med en departementschef som petad partiledare och en underlydande minister som ny herre på täppan...

Läs mer på SvD och DN

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: lars leijonborg, folkpartiert, politik, cecilia malmström, jan björklund

Feber i kroppen och i ekonomin

Feber kan komma olägligt, både privat och i ekonomin. Ligger hemma och fryser och svettas om vartannat, typisk nog samma dag som vi har kommunfullmäktige om årsredovisningen. - Sån tur för dig då, kanske några av er säger, ekonomi är ju så tråkigt.

Jo, de flesta av oss, inklusive jag själv, undrade nog vad mattelektionernas kunskaper hade för nytta i det verkliga livet. Men på senare år har jag faktiskt fascinerats mer och mer av siffror. Och jag hade haft en hel del att säga om både landets och Solnas räkenskaper på fullmäktigemötet idag. Nu ligger jag istället här i sängen som en urvriden svamp med DN´s ekonomidel och försöker ta in vad Swedbanks prognoschef Cecilia Hermansson säger om risken för överhettniig i den svenska ekonomin. Kvinnan som pekas ut som tänkbar vice riksbankschef är varken flashig eller insmickrande, det vet jag för jag har mött henne och pratat med henne själv. Liten, lågmäld, lysande av självklar auktoritet och lärdom tar hon både regeringen och riksbanken rejält i örat: De bryr sig inte om uppgången i huspriserna och problemen det för med sig. - För det första tror jag inte att man vill ta ansvar för det, och för det andra tror jag inte att man klarar att ta ansvar för det, säger hon bistert. Bakgrunden är förstås den slopade fastighetsskatten. Cecilias analys är att regeringen är medveten om risken med överhettning, men struntar i det. De tänker att de har fyra år vid makten och satsar på att genomföra så mycket systemförändringar de bara kan. Konjunkturen struntar de i.

Det är hårda ord. Och det med all rätt.

Min egen hemkommun Solna ligger geografiskt mitt i tillväxtens epicentrum. Som en följd av det, jämte en effektivt segregerande bostadspolitik, har skatteinkomsterna stigit och budgeten visar fina överskott. Betyder det att vi satsat rätt? Långt därifrån. I det gångna årets redovisning, som jag nu missar att diskutera ikväll, finns inte en rad om någon påbörjad förskoleutbyggnad, någon kvalitetssatsning i skolan eller någon reform av boenden för äldre. Häromveckan fick en skola allvarlig kritik av arbetsmiljöverket för den usla arbetsmiljön, simhallen är så möglig att folk väljer att bada i grannkommunen och på en fotbollsplan jag åkte förbi i veckan har det växt upp ett mindre träd framför ena målet. På mina egna barns skola läcker det in genom taket på sex ställen varje gång det regnar. Vi riskerar ren kapitalförstöring om inget görs snarast.

Men som sagt, ingenting av detta syns i på de färgglada, blanka bilderna i årsredovisningen. Istället slår de moderata makthavarna sig för bröstet med att de sänkt skatten med 20 öre. För en vanlig Solnabo blir det c:a 40 kronor mer i plånboken varje månad. Frågar ni mig hade jag hellre lagt min skattesänkning på nytt skoltak eller bostäder för ungdomar och äldre.

Men eftersom jag nu tillfälligt är tystad av feber, överlåter jag åt medborgarna och mina sossevänner i fullmäktige att ryta ifrån i denna fråga. Over and out from under the duntäcke!

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: feber, överhettning, vårbudget, Solna, årsredovisning, ekonomi, cecilia hermansson, moderaterna, fastighetsskatt, tillväxt, ränta, skattesänkning

Desperata riksdagsmän orgasmtränar

Aftonbladet skriver idag om sexmobbningen i riksdagshuset. En massa riksdagsmän svarar att sextrakasserier förekommer, även inne i själva kammaren. "Jag fick ta tag i hans kavajärm och lyfta upp hans hand på bänken".

Ha, ha, nu förstår jag vad våra folkvalda gjort av lärdomarna från den flitigt nedladdade Orgasmboken! Själv har jag inte läst den, men enligt reklamen innehåller den 250 tips på hur orgasm ska nås. Vad de arma otränade riksdagsmännen gjort är helt enkelt att de nu börjat öva på bänkgrannen!

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: sextrakasserier, orgasm, orgasmboken, riksdagen, riksdagsmän, fula gubbar, sexmobbning

Små budskap överallt

För en tid sedan skrev jag om alla mystiska små budskap man kan se på stan. Ni vet, sådana där sprayade eller uppklistrade ord som man kan gå en hel dag och fundera över. Vem skrev så? Varför? Det är rådjur på baksidan av gatskyltar och det är Ernesto Guerra som tejpar upp lappar överallt i city. Ofta med bara sitt namn på, ibland med texter han skrivit av från myndighetsskyltar och då och då en strof som skulle kunna bli en jättefin dikt. Ernesto berättade för mig att lappuppsättandet funkar som terapi för honom efter att han som torterad flykting från ett sydamerikanskt land kom till Sverige ensam och deprimerad. - Jag är heltokig, jag vet, säger han. Men att sätta upp lapparna får mig att vilja leva. Han visar för världen att han finns och människor har börjat hälsa på honom, kommentera hans budskap och så.
Ett annat sätt att blogga, skulle man kunna säga...

Förlåt-sprayaren som jag skrev om sist är fortfarande ett mysterium, även om rapporter inkommit om flera ställen där han/hon varit i farten. Men ett annat fenomen har jag fått klarhet i tack vare Eva och det är de små underfundiga och positiva budskapen man kan få se uppsatta på elskåp litet överallt i stan:

"Visst kan du lita på den lilla rösten inom dig"

"Alla människor är färgade annars skulle man inte se dem"

"Med båda fötterna på jorden kommer man inte långt"

"Var dig själv, det finns redan så många andra"

"Allt blir så mycket lättare om man älskar sin granne i stället för sitt fosterland"

"När det är som mörkast syns gnistorna bäst"

Loesje.se heter de. De är inga döallvarliga aktivister, inte bundna till någon särskild politisk riktning, bara positivister som vill ingjuta hopp och glädje åt människor. Kolla in dem!

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: ernesto guerra, loesje, eva rundqvist, klistermärken, lappar, affischer

Är du vinnare eller förlorare? Testa här!

Eftersom jag varit bortrest så har jag litet dålig koll på nyheterna i regeringens vårbudget. När jag kom tillbaka till jobbet satt folk och snackade i lunchrummet om ifall de var vinnare eller förlorare, så jag lovade att undersöka budgetproppen litet närmare. Detta var vad jag fick fram:

Är du småföretagare med 2-3 anställda får du höjd arbetsgivaravgift med 37 000 kronor (Glöm alltså vallöftet om det motsatta)

Dessa pengar finansierar slopandet av förmögenhetsskatten. Hör du till de 2 % av befolkningen som har ett par mille undanstoppade är du alltså vinnare.

Har du ännu mer? Dubbelgrattis. Mer än 60 procent av förmögenhetsskattens avskaffande går till den rikaste tiondelen av befolkningen.

Om ditt företag behöver hjälp att börja exportera till andra länder är du förlorare, för det stödet ska minskas.

Är du långtidsarbetslös och gick på snacket om jobbgaranti och utvecklingsgaranti och allt vad det hette? Känn dig lurad. Det bidde en tumme, bara en dryg tusenlapp per arbetslös.

Är du under 26 år och arbetslös? Tough shit! Din a-kassa sänks snabbare än alla andras.
(Unga ska inte få 80 procent i a-kassan i 200 dagar som alla andra, utan bara i 100 dagar. )

Bor du i hus och hade tänkt byta till miljövänligare fjärrvärme eller pelletspanna? Tyvärr, det stödet ska sparas in.

Köpare av en ny miljöbil? Grattis, då får du tiotusen pix i bidrag. Tyvärr smolkas glädjen av att pengarna snos från naturvården.

Inkomst på minst 46 000 kr/månaden? Grattis, då hör du till den skara för vilka det lönar sig att anlita en hushållsnära tjänst.

Funktionshindrad eller på annat sätt beroende av arbetsmarknadspolitiska åtgärder för att få jobb? Glöm det, det mesta försvinner.

Jobbar du på regeringskansliet? Grattis, 48 miljoner plus!

Jobbar du inom polisen? Sorry, 40 miljoner minus...

Ligger bistånd till fattiga länder dig varmt om hjärtat? Då finns anledning till höjd puls: Biståndet sänks med 700 miljoner kronor.

Bilägare? Looser, din trafikförsäkring höjs med 5-800:- per år. Såvida du inte är ungdom eller mc-ägare, för då hamnar summan på det mångdubbla.

Tagit höga bolån och är litet orolig för räntan? Det har du all anledning att vara. Regeringen själv tror på höjning till uppemot 6 procent innan året är slut.

Sälja bostaden? Aj, aj, höjd reavinstskatt från 20 till 30 procent.

Redan sålt och begärt uppskov? Hjälper inte, du får betala retroaktivt.

Student med bostadsbidrag? Det kan bli till att bli mambo igen, för det stödet försvinner.

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: vårbudgeten, regeringen, rika, fattiga, vinnare, förlorare

Visst har jag lust...

...Åsa! Har precis kommit hem från en vecka i Indien och är nu på väg till jobbet för att läsa de XXX mail min inbox buktar av, men ett snabbt svar på din utmaning kommer här:

Dagens vill ha: Sommaren tillbaka

Dagens klädsel: Vita jeans, vitt linne, grå kofta och, efter en snabb blick ut genom fönstret, kanske inte mina virkade silversandaler.

Dagens smink: Inget

Dagens frisyr: Knut som blir slarvigare för varje minut.

Dagens händelse: Morgonkramen från yngsta sonen.

Dagens låt: Boogie 2Nite´s Booty Luv

Dagens planer: Tömma inboxen på mail.

Dagens saknad: Ljudet av vågorna mot stranden i Goa.

Dagens dummaste: De amerikanska vapenlagarna.

Dagens sjuka: Vädret. Jag fryser redan, fast jag inte gått ut än.

Dagens drog: General portionssnus.

Dagens roligaste: Kattens krumpsprång av glädje när jag äntligen (med hennes mått mätt)kravlade mig ur sängen

Dagens favorit: Grönt té med kanel.

Dagens köp: Inget ännu. Konstaterar dock lättat efter att ha gjort testet Death by caffeine att jag kan konsumera 310 flaskor av min favoritdryck Snapple green tea innan jag dör av koffeinchock

Dagens godis: Inget!

Dagens humör: Sisådär 2 grader, som utomhustermometern

Dagens ord: Inne!

Kanske Nathalie och Ullis vill fortsätta?

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: utmaning, musik, kläder, mat, Snapple, koffein, vädret, Goa, Indien, sommar, katt, kram, son

Too hot for words...

... and not enough working brain cells to turn on the swedish keyboard, I'll just settle for a picture show. Enjoy. Back with a full report when at home again.

Fendi eller Fenji, det är frågan

Idag har jag tid att skriva. Vi har det lugnt och skönt på stranden, för vi har tappat bort Maryam någonstans på shoppinggatan. Hon skulle ut och leta efter den lokala spriten Fenji, men envisades med att skrika -Fendi! -Fendi! i alla affärer. Hon har också läst "Bergdorfblondinerna" och vägrar nu att uttala annat än kända märkesnamn. Alla indier trodde färstås att hon skrek att hon var "offended" och blev så förtvivlade att vi tyckte det var pinsamt och skyndade oss därifrån i en taxi. Utan Maryam naturligtvis. Det där får hon klara ut själv.

Bilden till vänster = Fendi. Bilden till höger= Fenji

Delfinspaning och Bergdorfblondiner

Johanna hälsar igen. Förmiddagen har ägnats åt delfinspaning. Nu har Johanna en date med Bergdorfblondinerna i solstolen.

Mer rapporter kommer kanske.

/Helena, semestersekreterare

Drinkar på stranden

Johanna bad oss hälsa till alla hennes bloggläsare, då hon är väldigt upptagen med solnedgången.


Indien bjuder på både avslappning och intressanta upplevelser. I dag har vi övat upp vår prutteknik på marknaden i Anjuna.


/Jytte och Helena vid tangentbordet, snart på stranden vi också...

Hallå i det grå...

Nu lämnar vi landet en vecka. Fortsättning följer!

Hallå i det grå...

Nu lämnar vi landet en vecka. Fortsättning följer!

Hallå i det grå...

Nu lämnar vi landet en vecka. Fortsättning följer!

Wooops!

Vet ni vad en WOP är? Det lärde jag mig på radion nyss. Det är en trend som snabbt hamnar Way Out of Proportions (WOP). Dyker upp någonstans ifrån, exploderar i popularitet och försvinner sedan lika snabbt igen. Grejerna som man vill glömma att man nånsin haft. Kläderna det känns pinsamt att skänka till Myrorna fast de bara är ett halvår gamla. Stilen som har en tendens fastna på pinsamma gamla klasskort.

WOP-trender vi minns är: diagonalryggsäcken, nätbrynjan sommaren 2003, Twisted Levi´s (de där med vridna sömmarna), tubsockorna på 80-talet, truckerkepsen, minimotorcykeln, byxor med påsydd kjol kring år 2000, Buffaloskorna, tröjorna med tryck som signalerade vilken stadsdel eller förort man bodde i sommaren 2005.

Vårens nyhet är The Wave, skateboarden med inlineshjul som är ledad på mitten? Som att åka slaom på barmakr sägs det. Jag tänker inte riskera att göra en Uusman, så jag nöjer mig med att ställa frågan: Är den en WOP?

Fyll gärna på listan!

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: trender, mode, flugor, modefluga, WOP, way out of proportion

Lika som bär

DN Debatt 5 april 2007: "En miljard och ökade krav i ny politik för invandrare"

DN Debatt 27 mars 2006: "En miljard till integration i regeringens vårbudget"

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: politik, integration, invandrare, regeringen, socialdemokraterna, jens orback, lars leijonborg, nyamko sabuni, tobias billström

Varje krona i sänkt fastighetsskatt är en krona mindre till skolan

Tack för påskägget, Reinfeldt. Jag hör till dem som får sänkt fastighetsskatt nästa år. Ändå känner jag mig bara bedrövad. Varför?

Kanske för att jag håller med Reinfeldt i det han sa på moderaternas partistämma 2005:

”Det finns en skugga bakom varje skattekrona som vi pratar alldeles för lite om. Den skinande framsidan som lovar att sänka fastighetsskatten har en baksida som säger att den kronan som används för sänkt fastighetsskatt, är en krona som inte används för en skolsatsning så att eleverna ska kunna lära sig mer. Det är en krona som inte används för att rättsväsendet ska fungera bättre. Det är en krona som ställer anspråk på finansiering av ett ansvarsfullt parti. Den matchar en utgiftsminskning, en besparing, som någon i vårt samhälle kommer att känna av effekten av att vi genomför. Det finns en baksida.”

Så sant, så sant. Men nu är det skördetid för alla de små partikompisarna i allaiansen och Kd:s Göran Hägglund är själaglad. Kritiken mot den höjda reavinstskatten viftar han bort med att folk ändå inte kommer att drabbas av den, för de kommer bara investera vinsten i ett nytt hus.
Ja, det var just det. Var ska då kulorna som fastighetsskatten förut drog in komma från?

Det blir skolan och rättsväsendet som får pynta upp, precis som Fredde sa.

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: fastighetsskatt, moderaterna, Fredrik Reinfeldt, Kristdemokraterna, Göran Hägglund, politik, regeringen, skolan, rättsväsendet

Kan katter prata?

Igår hade vi besök av en kattviskare. Jo, det är sant. Kvinnan som kunde tala med katter hade ett nästan två timmar långt tyst samtal med vår katt Saga.

Trogna läsare av den här bloggen har sett Saga dyka förbi förut. Till exempel hade vi vissa problem med hennes toalettvanor i våra sängar när hon var ny i familjen.

Så när en kompis rekommenderade en session med nämnda kattviskerska, blev vi nyfikna och beställde ett hembesök. Det började katastrofalt, med att katten gick och gömde sig på toan. Så småningom behagade hon iallafall meddela oss a) att hon inte gillade våra ommålningsplaner av huset, b) inte gillade att vi bytt ut hennes kattlåda. Hon ville ha en vinröd. Och c) att hon var rätt trött på yngste sonens tittutlekar.

Finns telepati, eller vill vi bara tro det? Jag vet bara att a) vi planerar att måla om huset, b) har bytt ut kattens gamla vinröda kattlåda och c) yngsta sonen brukar leka en rätt fånig tittutlek med henne.

Sambon försöker nu döma ut hela händelsen genom att leta bevis på nätet för att katter är färgblinda, men de fakta han hittar är rätt motstridiga.

Nu ska jag gå och fråga katten vilken färg hon vill ha på huset!

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: katter, djurpratare, djurpsykolog, prata med djur, vidskepelse, telepati

Vad händer i klassrummen när målen ska bli verklighet?

Inger Assarson vid Malmö högskola har skrivit en avhandling där hon studerat hur det blir när de fina målen i skolans läroplaner ska omvandlas till verklighet i klassrummen.

När retoriken i styrdokumenten ska genomföras måste de nämligen definieras och omvandlas till konkret handling. Det visar sig att att när lärarna t ex ska fylla begreppet "En skola för alla" med mening, så utgår de från sin egen verklighet.

För lärarna måste det fungera. Därför fokuserar de mest på de elever som stör. I en skola för alla ingår att se olikhet som en resurs, men i verkligheten tas lite hänsyn till olikhet, såvida inte olikheten består i att eleven stör.

Så nu vet ni varför ert drömmande eller tysta barn inte får den hjälp och stimulans han eller hon har rätt till. Ifall ni inte redan visste.

Nyfiket undrar man vad som ska hända nu när de nya politiska krafterna är på väg att ändra målet om "En skola för alla" till "En skola för vissa"? Ska lärarna göra tvärtom igen?

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: Skolan, läroplaner, lärare, politik

Bamse är marxist och Skalman har knarkat

När jag förra veckan testade att mobilblogga för första gången blev motivet av en slump en kul bild jag har på mitt rum; Bamseserien "Att betala skatt är ett sätt att hjälpas åt". Sedan dess har jag fått massor av kommentarer, mest från folk som undrar i vilket nummer serien fanns med, (det var Bamse nr 10 1983 s.13), men också en massa andra intressanta samtal om Bamseminnen och Bamses eventuella politiska hemvist.

Jag bestämde mig därför för att göra litet efterforskningar. Det visade sig att det finns massor av människor som givit sig på att forska och skriva om detta något udda ämne.

En av dem är Joakim Nilsson på Statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet, som 1998 skrev uppsatsen Bamse
– en uppsats om världens starkaste björn och hans
politiska värderingar. Han har läst läst igenom samtliga utgivna exemplar av serietidningen "Bamse – världens starkaste björn", från det första numret 1973 till det trettonde numret 1997. Det har nog jag nästan också gjort, när jag tänker närmare på saken, först som barn och sedan för mina egna. Fast statsvetaren Joakim Nilsson har inte bara nöjesläst, utan genom empirisk observation försökt kartlägga Bamses moral, värderingar och politiska profil.

Ett exempel som behandlas i uppsatsen är t ex Bamses syn på rättvisa. Jag lär mig att Bamse står för det som i statsvetenskapen betecknas som distributiv rättvisa snarare än proceduriell. Så systematiskt gås Bamses äventyr ihop med Skalman och lille Skutt igenom. Vid genomläsningen märker jag att jag tycks ha missat en hel del godbitar vid godnattläsningen för barnen. Skalman har testat knark, men avråder från det och Bamse har rökt, men tycker att man slåss så dåligt efter det, så det rekommenderas inte.

Sammanfattningsvis kan Bamses politiska ideologi sägas bestå av någon slags moralisk, distributiv rättvisesyn, med inslag av civil olydnad, deltagardemokrati och revolutionsromantik. Han är varm förespråkare av mänsliga rättigheter och engagerad antirasist. Han hyser inte någon större tilltro till äganderätten. Han avsäger sig alla kapitalsitiska intressen för att istället hylla de humanistiska värdena. Stundtals tar detta sig uttryck i en närmast marxistisk retorik om klasskamp, vilket kommer till uttryck när han rycker in som revolutionshjälte i andra tider eller länder.

Föga anade Carl Bildt den oerhörda politiska sprängkraften i sin handling när han vid ett statsbesök i Washington 1993 gav en Bamseslips till president Bill Clinton.

Tack alla som bidragit i detta ämne, och då särskilt John och K-E Lindkvist.

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: Bamse, Bamseserier, skatt, revolutionsromantik, marxism, humanism, rättvisa, distributiv rättvisa, civil olydnad, äganderätt, slips, Carl Bildt,

Ingen åsiktsträngsel bland moderaterna i Stockholm

Före valet: Moderaterna är tvärmotståndare till trängselavgifter.
Två veckor efter valet: Regeringen meddelar att de tänker återinföra dem igen.

Stockholmsmoderaterna var inte glada. Jag skulle tro att de var lika o-glada som Annika Billström var när hon tvingades genomföra dem första gången, trots att hon lovat motsatsen.

Nåväl, nu blir det trängselskatt igen och för ett par veckor sedan skickade regeringen ut en remiss där man frågade ett antal berörda kommuner vad de tyckte om avgifternas konstruktion. Reglerna ska nämligen se litet annorlunda ut den här gången.

En del är bra, som att påminnelseavgiften blir lägre och betalningstiden litet längre. Men sedan kommer det: De som tar bilen till jobbet ska få göra skatteavdrag på avgiften. Färdtjänstkunder ska betala trängselskatt. Regeringen tycker alltså att högavlönade som åker privat bil till jobbet ska få göra avdrag för trängselskatten, samtidigt som funktionshindrade som åker med färdtjänsten ska få betala trängselskatt fullt ut. Och inte ett öre av intäkterna från skatten ska gå till de människor som gör en insats för miljön och ställer bilen hemma och åker kollektivt. De belönas istället med rejäla prishöjningar på SL. Det borde moderaterna och deras stödpartier ha talat om innan valet.

Men nu har alltså de moderata kommunalråden i Stockholmskommunerna chansen att tala om för sin regering vad de tycker om det här. Fast gör de det? Nej, de fegar ur! I min egen kommun Solna tar moderatledaren Lars-Erik Salminen ensam ett ordförandebeslut och skriver till regeringen att vi inte har tid att svara, för remisstiden är så kort. Eh? Två veckor är ju inga oceaner av tid, men med litet god vilja hade det ju inte varit något problem.

Gör alla kommuner så här? Jag kollar runt litet. Jodå, det visar sig att de moderata kommunalråden har plötsligt har drabbats antingen av akut tidsbrist eller svårartad glömska. Såväl Huddinge, Haninge, Sollentuna, Upplands Väsby, Nykvarn, Järfälla, Täby, Lidingö och Sundbyberg har på olika sätt mörkat i frågan och/eller gett sjutton i att behandla den demokratiskt. Behöver jag säga att samtliga är borgerligt styrda?

Att lägga sig så platt att man inte ens orka svara sin egen regering som just kört över en så totalt i så en kontroversiell fråga är både fegt och oansvarigt. Orkar man inte stå kvar när de hårda puckarna börjar vina, ska man kanske fundera på om det verkligen är politiker man ska vara?

I Solna röstade 42% ja och 54% nej till att permanenta trängselskatten. Men oavsett om man är FÖR eller EMOT är det intressant för alla att Solnas ansvariga politiker tar chansen och uttrycker en åsikt om HUR de ska utformas. Varför tiger de borgerliga?

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: trängselskatt, trängselavgift, biltullar, politik, moderaterna, Stockholms län, regeringen

På våren vill man förnya

Så här års får jag alltid en vild lust att rensa, slänga, köpa nytt, städa och möblera om. Nåja, städa är väl inte så kul. Men jag mår fysiskt illa när jag ser alla katthår, spindelnät och dammtaxar -råttstadiet har de vuxit förbi för länge sedan. I morse fastnade jag med foten i någon äcklig kleggfläck på hallgolvet ungefär samtidigt som jag såg att någon (alltid denna någon) hade ritat en gubbe i dammet på fönsterrutan. Vägrade att prata med någon resten av morgonen.

Det är i sådana stunder förnyelsebehovet sätter in. Byta soffa, bil eller familj. OK då, kanske inte allt det där, men litet nya kuddar till soffan kanske? Och en fönsterputs?

Ser att folkpartiet funderar på att byta ut sin partiledare. Det är på tiden. Lars Leijonborg känns både dammig och nedkladdad. Men förslaget att istället ta Jan Björklund känns som att byta ut de svajjiga plasttolarna på altanen mot nya i regnskogsträ.

Då känns Monas vårstädning mer konstruktiv. Hon har inte nöjt sig med att samla ihop bara duktiga sossar till de fyra arbetsgrupper som ska ta fram framtidsinriktade förslag på de områden hon pekade ut som viktigast i sitt kongresstal; arbete, klimat, välfärd och internationella frågor. Hon har därtill öppnat upp för samarbete med andra organsiationer som är duktiga på dessa områden. Miljörörelsen, fredsrörelsen, ekonomer och ungdomsorgansiationer.

Det är både klokt och nödvändigt att blicka utåt och inte låsa in sig på möten i dammiga Folkets Hus. Med en förnyelse genomförd på det sättet finns hopp om en ny vår.

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: politik, socialdemokraterna, mona sahlin, folkpartiet, lars leijonborg, jan björklund, vårstädning, vårkänslor

Du skämta mig aprillo?

Är det bara min fantasi som sätts i rörelse av den här annonsen?

P.S. För övrigt kan jag meddela att jag blev omvänt april-lurad igår. (Se förra inlägget) Kalsongamnestin var, tyvärr, inte ett skämt. Så du som bor i Kalmartrakten och sitter på ett lager av läckra landstingskalsonger därhemma. Du kan få absolution! Ta bara hela högen i famnen och bege dig till sjukhuset och lämna tillbaka dem, utan att bli straffad.

D.S.

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: aprilskämt, säkerhetspolisen, fantasi, konstiga associationer,

Benoni finns på riktigt!

Tvärilskna läsare översvämmar just nu Aftonbladets hemsida, missnöjda över att tidningen redan tidigt i morse avslöjat medias alla aprilskämt. Det står visserligen i klickrubriken att man inte ska öppna den om man inte vill veta, men ni vet ju hur det är. Tvångsmässigt klickar man förstås på den där länken.

Själv är jag bara tacksam. Tacksam för att jag slipper bli lurad. Är nämligen så inihelvete lättlurad att hälften kunde vara nog. Läser därför hela listan över aprilskämten väldigt noga. Nej, man ska INTE springa ut och insupa luften i norrland för att det stått i tidningen att ett moln av spritångor sprider sig efter att Kosekenkorvafabriken exploderat på andra sidan finska gränsen. Och nej, man går tyvärr inte ner 5 kilo i veckan om man äter två päron före varje måltid. (Fast här hjälper inga Aftonbladet-artiklar i världen, i bantningsbranschen är det första april alla dagar på året...)

Jag saknar dock Svenska Dagbladet i listan. Oroligt börjar jag scanna papperstidningen på köksbordet. Phiuu! Där är den, skämtartikeln: Landstinget i Kalmar ska införa införa en kalsongamnesti av samma typ som den vapenamnesti som polisen just nu genomför. Servicechefen Benoni Ingelsjö är bekymrad för att folk snor med sig landstingets kalsipper hem efter sjukhusvistelsen. -Vi kanske skulle kunna göra som vi gjorde med hjälpmedlen för ett antal år sedan. Folk fick kostnadsfritt komma och lämna tillbaka kryckor och annat som de glömt.

Det måste väl vara ett skämt? En koll på Landstingets hemsida visar iallafall det förbluffande faktum att Benoni Ingelsjö finns på riktigt. Han har titlen "tillförordnad basenhetschef". Och om det finns en person som heter något så osannolikt, så kan det ju också finnas något sådant som en kalsongamnesti också. Eller?

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: 1 april, aprilskämt, första april, kalsongamnesti, läsaruppror