måndag, januari 12, 2009

Är du en glad konsument?

Det verkar som om folk mest kommunicerar på Facebook och Twitter dessa dagar. Bloggen besöks, men få orkar skriva någon kommentar. Det är litet tråkigt, för då vet man inte om folk läst, vad de tyckt eller vad deras egen ståndpunkt i frågan är.

Därför tänker jag nu göra ett försök till kommunikation.

Igår städade jag ut julen. Det var skönt, men samtidigt litet sorgligt, eftersom årets jul var osedvanligt mysig och lång. När jag packade in julgransprydnaderna, sakerna som barnen, jag självoch till och med deras mormor, gjort i slöjden så tänkte jag:
- Undrar om det bara är jag som håller på med sånt här nuförtiden?
Är jag en relik som inte ena året dekorerar granen i vitt och andra i guld och sedan slänger pyntet?

Läser i SvD om en familj som sparar och lagar, vilket tydligen ses som ovanligt och närmast kufiskt i dag. Jag känner igen allt som står, kanske inte så mycket från mitt eget hem, men väl från föräldrar- och morföräldragenerationen.

Jag blir så trött på alla konsumtionshetsare. Varför ska vi bygga fler stormarknader med saker som varken behöver eller har råd med? Varför ska vi byta ut saker som funkar perfekt? Är jag konstig som inte känner behov av en platt-TV? Är Jörgen Larsson, som jag skrev om i höstas konstig? Hans kök är 20 år gammalt, men funkar helt felfritt. Ändå säger gäster som besöker familjen Larsson: - Och vad ska ni ha för kök då?
- Vi HAR ju redan ett kök, svarar Jörgen.

Och mina julgranssaker, de inte bara funkar, de är dessutom finare och roligare än allt modernt designpynt. Tycker jag. Genomskinliga glaskulor, röda sidenband, hemmagjorda halmsaker och möjligen en ny sak varje år. Detta året blev det en röd tändsticksask med en leende Obama på som vi trädde en tråd i och hängde upp. Det gör att vi alltid kommer minnas julen 2008.

Fast en sak kan jag erkänna. Granen sparar jag inte. Här är det äkta barrande granar som gäller, och trots att jag vet att folk förr ibland tog in en gran på rot som de sedan planterade ut igen och återanvände, så har jag inte kommit riktigt så långt. Men vår gran ligger faktiskt utanför huset och väntar på Lions granåtervinning nästa helg.

Men nu till frågan: Har du en slit- och slängfilosofi för julen, sparar och vårdar du, eller struntar du kanske i hela prylen?

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om , , , , , , , , , , , , , , , , ,

15 kommentarer:

Stefan Wikén sa...

Vet inte om jag har en direkt slit och släng filosofi, men nog är jag formad av konsumtionismen. Men jag har dock lite svårt att förstå vem det är som handlar på alla dessa stor och lågprismarknader. I min del av världen så etableras än den ena och än den andra just nu... och vem handlar allt detta?

Anonym sa...

Jag har definitivt en slit- och slängfilosofi :). Dock ej med julpyntet. Jag har just nu inget alls, och hade jag lite, så skulle jag spara det från år till år.

Jag tror på en god balans mellan köp och släng, alltså man behöver ju inte köpa sånt som inte behövs. Men jag tror inte heller på att spara sånt man inte använder. Att spara grejor just in case känns onödigt, varför inte ge dem direkt till någon som behöver prylen NU?

Perny sa...

När det gäller granen så är vi faktiskt lite mer sparsamma än dig, vi ligger nog mer i samma liga som Jörgen. Du kan till och med skåda den här och förstå vad jag menar http://intesomalla.blogspot.com/2008/12/inte-vilken-gran-som-helst.html

Min man är en äkta sparare, han sparar på precis allt samtidigt som han är en framstående konsument så vårt hus börjar bli trångt.

När det kommer till julpynt så har vi så det räcker och blir över, vi köper nytt ibland, men vi slänger inte det gamla för det, vi bara fyller på :)

Johanna Graf sa...

Håller med dig, Stefan, jag har prövat köpfri månad och jag blev definitivt inte mindre lycklig av det.

bra idé där, Moderna munken, att ge bort sådant man inte behöver. Det är ingen slump att Tradera går för högvarv just nu. Jag skänker till exempel just nu bort en fullt fungerande multifunktionsskrivare som inte fungerar ihop med det f-b Windows Vista.

Perny, vilken underbar blogg! Och discogran, vilken toppenidé!

Anonym sa...

När det gäller julen är jag nog lite nostalgisk, det här liksom till att barnen plockar fram pyntet som de gjort under dagistid och annat. I lvrigt är jag totalt osentimental när det gäller att slänga grejor - tycker att det är himla skönt att rensa ur allt möjligt bös och skapa plats för nytt. fast jag blir alltid lika fundersam när jag står där med det största hyrsläpet fyllt med atteraljer som ska bort och samtidigt inser att det bara var ett halvår sedan jag gjorde det sist... Märkligast är alla dessa teknikprylar som åker i återvinningen, tangentbord i högar, mobiler, sladdar osv.

Nathalie Sundesten Landin sa...

När det gäller julen är det nog en blandning. Någon litet nytt kan det bli varje år. Men för det mesta är det allt gammalt som kommer fram. Porslinstomtar från förr. Vi har också alltid äkta gran - dock inte i år. Smulan skulle nog gilla den väl mycket. I granen hängs färre och färre saker. Det är dottern som gärna rensar sina egna gamla smällkarameller. Gardiner och tabletter är det som emellanåt byts ut. Men annars är jag nog en sparare när det gäller jul.
När det gäller annat kan jag gärna konsumera, men nu är budgeten av naturliga skäl väldigt begränsad. Och jag trivs ändå.
Detta med kök är så intressant. Så många som gör om sina kök och sedan äter ute eller endast använder mikron!!! Sjukt!

Johanna Graf sa...

Ullis: Teknikprylar var ordet, sa Bull! Sådant har en allt kortare delningstid.

Nathalie: Ja, visst är det märkligt liten skillnad i lyckokänsla mellan totala köpstoppmånader och köpa-sig-lycklig-månader? Och bra spaning omkäk där. Det förtjänar nästan ett eget blogginlägg va?

Calle Fridén sa...

Men köken är ju våra nya statussymboler, och i synnerhet om ägaren faktiskt pickat dit nån egen spik på nåt ställe. Det är ett återkommande samtalsämne på olika fester för människor i aktiv ålder.
Det märkliga är att en hel del av designen är sanslöst opraktisk. Fast snyggt är det ju.

Anonym sa...

Ditt försök till kommunikation är intressant, är det inte där många av nutidens problem ligger, pga kommunikationsmissar...? Som "Anonym" brukar man dock inte räknas i bloggarnas värld... har dock allt för mkt ideella sysslor att jag inte kan tänka mig i bloggvärlden, läser dock ofta (och kommenterar)...

Ja, jag är konsument, men glad?
Visst skall man spara sådant som inget fel har, givet! Lagar även sådant som egentligen inte är trasigt utan bara råkat ut för en skavank. Barnbarn i gymnasieåldern titta främmande på mig för några dagar sedan då jag lagade ett mätintrument jag inte klarar mig utan... varför inte köpa nytt, undrade han.

Visst blir det lite av tradition över att plocka fram det gamla julpyntet, men man kompl väl nästan varje säsong med ngt nytt, som bl.a. ersätter trasigt. Mysigast är väl egentligen det som barnen gjort ända sedan de var små!

Man mår dåligt av all överkonsumtion och hets, men det känns samtidigt skönt att stå vid sidan och betrakta. Står man över att konsumara all skit, kan man lägga pengarna på "riktiga saker" som man annars inte skulle ha råd med.

Hela prylen är ju att vårda det man har, man kommer ju ändå inte undan att köpa nytt så dessa hjul stannar ju inte, men denna överkonsumtion, sen är det ju annat för ungdomarna som är fast i sin modellvärld där bara det senaste räknas...

/Janne

Olssons tankar sa...

Här slängs inget "pynt", precis som du har vi ärvda prylar, tom mattan som granen står på kommer från släkten, kulor ersäts när dom går sönder.

Jag tycker på tal om konsumtionshets att den enda positiva delen med finanskrisen kanske är att det nu blir stopp på byggande av nya köpcentrum och att folk kanske tänker efter lite innan dom handlar nytt!

Anonym sa...

Mer Jul säger jag! Mysigt med god mat och familj. Rekordlite julklappar i år, alla får 1-3 men bara sådant man verkligen vill ha, annars är det bortkastat.
Nu måste jag vara tråkig tyvär. Vi har en enorm skattekil i Sverige, som gör att allt som involverar människor och deras löner blir väldigt dyrt. Lägg sedan på en väldigt hög moms, så har ni förklaringen till varför det har skapats ett slit och släng samhälle. Vi har inte råd att låta laga prylar, det är billigare att köpa nytt. Helt sjukt!

Johanna Graf sa...

Spiff, har du betalt för att göra politiska kommentarer straxt till höger om Attila hunnenm, eller är du bara manisk? Detta var INTE ett politiskt inlägg. Jag har en del andra intressen i livet också.

Anonym sa...

Bra att du ska göra ett försök till kommunikation.

En god vän sa till mig
"Ord är billiga och handling kostar"

Funderar du lite på det så behöver du inte göra försök till kommunikation, utan du går till handling istället för att försöka...

TILL ER ALLA SOM LÄSER DENNA BLOGG......

Har du ställt dig frågan
Vad är kommunikation för mig?

Är den 1-sidig, 2-sidig eller 3-sidig?

Vågar jag, vill jag se eller är det bara ett tomt prat?

Ställ dig framför spegel och fråga dig det i morgonkväll. Vad är kommunikation för mig, sen är det bara att gå till handling.... Vågar du?

Morfar Lasse sa...

Sailorwalle,

jag har gjort det och kom fram till "Statens Järnvägar". Det är ju de som behandlas i Kommunikationstabellen.

Min morfar, farfar och pappa, samt nuvarande quinna, har alla jobbat där, så det måste vara sant!

säger en solnagrabb och AIK´are

Anonym sa...

Julen är något att ta på allvar. Så klart att man inte kastar sitt gamla julpynt och köper nytt! Tvärtom, det bor mer än en luggsliten tomte i mitt hus under julen. Dessutom ska pyntet placeras på "rätt" ställe - inte hålla på med massa nymodigheter inte. Mormor har broderat julgransmattan, makens moster julduken i köket, min farmors gamla löpare ligger på matsalsbordet. I dotterns rum hänger den glittriga stjärnan av glanspapper som nu för decennier sedan sett sina bästa dagar och snart faller sönder i sina beståndsdelar. Men den fick jag av min äldre kusin när jag var rätt liten och varje natt mot julafton vaknade jag fram på småtimmarna och såg den glimma i fönstret. Då var det jul. På något magiskt sätt hade den hamnat i fönstret medan jag sov...