Vi är en folkrörelse. Jag är ingen VD som bestämmer”, sa Juholt i Aftonbladet nyligen. Där tror jag han har rätt i. Ligger man i kvalserien hjälper det inte att köpa en ny stjärnspelare, man måste bygga upp hela laget.
Man kan ha en Zlatan, som kan göra ett par mål, men när han sprungit sig trött riskerar man att skylla förlusten på honom, som i fallet med Mona Sahlin. Sedan får man för sig att man behöver köpa en ny stjärnspelare igen. Det funkar inte.
Men Juholt har en svår balansgång att gå. Samtidigt som det, speciellt i svåra tider, finns en längtan efter forna tiders starka ledare som ”ger besked” i olika frågor, så finns det många fler människor idag som kan och vet mycket mer än i gamla tiders Sverige. Tyvärr verkar många av dem idag inte inom politiken. Vill vi att de ska göra det, måste de få vara med på riktigt, och inte bara stå och klappa i takt till beslut som redan fattats nån annan stans.
Därför måste Juholt nu dessutom bestämma sig för om han ska lyssna på de 100 000 medlemmarna som är kvar, eller rent av på den miljon väljare som har stuckit? Frågan är om det verkligen är en återgång till såna gamla beslutsstrukturer vi vill ha, eller om man ska försöka hitta nya former för hur politiken ska bestämmas?Det 1 maj-tal jag fick sån kritik för när jag höll i Tornparken i Sundbyberg 2007 är skrämmande aktuellt när jag läser det med dagens glasögon.
Lars Stjernkvist och Agneta Karlsson skriver i en debattartikel i Aktuellt i politiken att den nya partiledningen måste skaffa sig ett tydligt mandat för vilken väg vi ska gå. Det tror jag vore väldigt bra, vilket jag sagt förut.
Han har inte ett helt öppet mandat, som Göran Persson begärde och fick när Sverige måste budgetsaneras, eller som Fredrik Reinfeldt fick av moderaterna när de stod inför sitt ”förändras eller dö”.
Juholt har valts efter en skakig tid med många viljor inblandade, viljor som knappast kommer upphöra att försöka påverka honom nu efteråt, snarare tvärtom. Sedan har vi därtill media som vill avkräva honom besked i alla möjliga frågor.
I det läget tror jag han och partiet skulle må bra av ett snack i omklädningsrummet innan vi springer ut på plan tillsammans.
Därför bör vi tidigarelägga kongressen så den inte hamnar långt in i andra halvlek, när det bara är ett knappt år kvar till nästa val.
Funkar partikongress då?
Tja, en traditionell partikongress inga vidare möjligheter till nya former för hur politiken ska bestämmas. Kanske det vore bättre att kalla ihop alla goda samhällskrafter, de som förr fanns i vår folkrörelse, men som nu verkar på andra håll, till en stor nätkongress där vi prioriterade vad som är allra viktigast för att Sverige där fler människor kan leva rikare liv, fysiskt likaväl som psykiskt. Här kanske det är kuturarbetarna, filosoferna, forskarna och entreprenörerna som har de mest spännande svaren? Själv tänker jag imorgon gå ut och fråga föräldrar i Solna om hur de får ihop vardagen; köstressen, hämta-tidigt-tävlingen på förskolan och välja-rätt-stressen i skolan.
Det förpliktigar att vara en folkrörelse. Vi måste bestämma en taktik, tillsammans, bestämma vilka bollar vi ska springa på och inte, och få alla att passa åt samma håll.
Vi behöver inte springa på varenda boll, men svenska folket vill veta vilket Sverige de får med socialdemokraterna efter en valvinst 2014 - vilka är våra tre viktigaste förslag för att frigöra fler människors livschanser?
Om detta pratar jag ikväll i SVT:s Aktuellt.
7 kommentarer:
Äntligen kom du med en åsikt som jag inte delar.
Jag tycker inte att alla ska passa åt samma håll.
Om alla t ex ska passa åt vänster och du är vänsterytter och följer rådet så hamnar bollen utanför plan och motståndarna tar över.
Vad vinner man på det?
Det jag i huvudsak säger är att a) vi inte bör springa på alla boller, d v s ha en åsikt i varenda fråga från vargfrågn till NATO-samarbete, utan b) vi måste prioritera våra tre huvudfrågor, och för att kunna göra det så att vi får med alla på det, måste vi c) hitta ett demokratiskt sätt att besluta det på, som involverar inte bara våra fåtaliga och åldersstigna medlemmar, utan alla potentiella väljare.
Och nu har Mp deklarerat att man gör helt om och stödjer RUT. Detta kombinerat med Carin Jämtins uttalande om att lägga in muslimska helgdagar i almanackan gör kanske att det blir helt tomt inne på Ylva Johanssons kammare?
Hej. Jag är socialdemokrat (tror jag, betalade inte senaste årsavgiften) Skriver till dig för att du verkar ändå vara intresserad på riktigt av folks åsikter. Jag är helt förundrad över partiets kamikazestrategi. Har man i toppen ingen markkontakt alls? Dämpar man inte feminismen och bromsar rejält i asyl och anhöriginvandringen kommer partiet vara utraderat i etnisk svensk manlig arbetarklass till nästa val. Kolla in skolvalsresultaten från hantverksgymnasier t.ex S:t Martins gymnasium: SD överlägset störst på 29% och S trea på 19. Finns massor av fler ex på ungdomsstyrelsens hemsida.
Lite förenklat tror jag det är så att med ökad invandring kommer etnicitet och religion att ersätta klass som identifikation. Till stor del har detta redan skett bland unga, bara att partiveteranerna inte har märkt det eftersom man ropar "rasist!" så fort någon försöker påpeka det här.
Borgarna har såklart redan listat ut att invandringen är perfekt för att splittra arbetarklassen och fortsätter därför på inslagen politik mha MP. Varför S envisas med att blanda ihop internationell solidaritet med en hög invandring som i praktiken omöjliggör (eller allvarligt försvårar) framtida valsegrar är för mig en gåta, Dessutom alienerar sig från sina kärnvälajares åsikter. Är det för att alla i partiet är rädda för rasistkortet eller för att man inte förstått hur vanliga svenskar resonerar (http://www.yougov.se/wp-content/uploads/2011/04/YouGovOpinion-V%C3%A4ljaropinion-April-2011.pdf)i invandringsfrågan som framförallt engagerar ungdomar.
Tänk, ve och fasa; om folk utan högskolepoäng förstått något som en priviligerad politikerklass inte har begripit. Det kanske är så svårt att skapa solidaritet över religions och etnicitetsgränser så att vårat välfärdssystem börjar krakelera. Folk röstar borligt för att de faktiskt inte vill dela med sig till "de andra".
MVH anonym (jag vill inte heller får rasistkortet på mig)
At människor inte kännerigen sig i ett samhälle som förändras allt snabbare och att de är rädda att förlora sina jobb betyder inte att vi ska bejaka deras förenklade förklaring om att alt är jämställdhetens och invandrarnas fel. Bättre i så fall att visa att vi kämopar stenhårt mot arbetslöshet, urholkning av våra gemensamma omställnings- och trygghetsförsäkringar och att vi bygger bostäder id e kommuner där vi har makten så att människro slipper leva i trångbodda och nedslitna homogena områden. Och att vi driver på de kommuner som vägrar ta sitt solidariska ansvar för att erbjuda flyktingar bostäder. Håller dock med om att förslaget om muslimska helgdagar var både fel till innehål och till prioritering.
Tack för svaret. Själv tror jag nog att invandringspolitiken är lite av socialdemokratins version av "Kejsarens nya kläder" Egentligen är det uppenbart för alla att invandring från Afganistan och Somalia är övervägande negativt för samhället, men ingen vill eller kan se det.
Vi får hoppas att det är du som har rätt och inte jag, annars är det nog kört för partiet som ett +30%-parti i framtiden.
MVH
Nej, att människor från Afghanistan och Somalia tvingas lämna sina hemtrakter är övervägande negativt för hela samhället, inte att vi i ett av världens rikaste länder visar dem solidaritet. Däremot är det fel när bara Sveriges fattigaste kommuner visar dem denna solidaritet.
Skicka en kommentar