fredag, mars 07, 2008

Glömt nåt?


Läser i DN På Stan om en Östersundsbo som står åtalad efter att ha haft sex med cyklar. "Jag kände ett stort lugn då jag närmade mig damcyklarna och luktade på handtagen".

Så mycket älskar jag inte min cykel, men igår fick den komma ut på premiärtur i det vackra vårvädret när jag hade bråttom till massören. Massören är en klurig liten trollgubbe som gör underverk med min nacke när den låser sig. Efter en timme stegade jag lättat ut i den ljumma luften, medan trollgubben stod i dörren och vinkade.

Plötsligt ropade han tilbaka mig. - Du, glömde du inte nåt nu? Cykeln!

Det är så där när man ännu inte vant sig vid att ha något. Som en bebis till exempel. En gång glömde jag - nästan! - min förstfödde på tunnelbanan. Hann precis vända tillbaka in efter vagnen innan dörrarna slog igen. Där förlorade man väl nästan vårdnaden.

Men jag är inte ensam. När kompisens syrra precis fått barn och drog iväg till Konsum med både barnvagn och labrador, så dröjde det ända tills hon kommit hem och packat upp kassarna innan hon upptäckte att hon glömt hunden bunden utanför affären.

En annan kompis drog med en elegant gest fram sina stringtrosor ur byxbenet sittandes i en fullpackad t-banevagn på väg till jobbet. För att ingen skulle upptäcka vad hon fått fram, låtsades hon att det var en näsduk och snöt sig i dem.

Fast min mamma har rekordet. Hon kom försent till flyget. En hel dag. Hon hade glömt vilken dag hon skulle på semester.

Min ständiga mardröm när jag var liten var att jag gick omkring på dagis i bara strumpbyxorna, eller kalasbyxor som det hette på den tiden, utan klänning.

Någon mer som glömt nåt nångång? Alla som berättar sin bästa glömma-bort-historia har chansen att vinna ett fint pris. (Om jag inte glömmer det!)

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om , , , , , ,

9 kommentarer:

Anonym sa...

Jag glömde också vilken dag jag skulle ha semester. Jag tog med mig barnen och hoppade på tåget till Göteborg och hamnade i dragkamp om sittplatserna. Konduktören upplyste mig efter en stund om att mina biljetter var till nästkommande dag. Vi fick åka i a f.

Alexandra Einerstam sa...

Ha... vilket underbart inlägg. Det är mänskligt att glömma! Jag brukar hävda (när jag glömmer) att det beror på att jag har så mycket att tänka på.

Anonym sa...

Jag har en glömma-bort-historia som handlar om en vimsig arbetskamrat till mig. Hon kommer till jobbet med andan i halsen som vanligt efter att ha halvsprungit hela vägen i sista sekund. Vi häller upp kaffe och just som vi har slagit oss ner sätter hon kaffet i halsen. Hon har glömt att stänga av en platta på spisen! Hennes pojkvän ligger hemma och sover men vaknar inte av telefonsignalen. (Det uppstår en del skämt om att hon försöker ta livet av honom.) Tillslut måste hon springa hela vägen hem igen och sen snabbt tillbaka till jobbet.

Anna, Fair and True sa...

När jag var liten och gick på dagis glömde jag trosorna under byxorna. Jag tyckte att det var så pinsamt hela dagen och var säker på att någon skulle komma på mig! Tillbringade större delen av dagen på toan! Det här var när jag var 5-6 år. När jag var typ 3 år insisterade jag tydligen på att gå till dagis i pyjamas, fast det minns jag inte själv.

Lennart Nilsson sa...

Jag är så ohyggligt disträ att det har blivit ett jätteproblem... Igår morse när jag skulle till Arlanda så glömde jag bort att jag var på väg dit, och kom inte på det förrän jag kom fram till Uppsala... För ett tag sedan försökte jag ta mig ombord på ett plan till Köpenhamn, ända tills personalen upplyste mig om att jag skulle till Oslo. Men det finns de som är värre, min polare missade mönstringen eftersom han hade läst fel på vilket år han skulle mönstra...

Johanna Graf sa...

Fel år? OK, det tar priset! Kan du tala om för din polare att han vunnit en drink på Gondolen. Fast erbjudandet räcker bara under 2008. Tjugohundraåtta.

Anonym sa...

Hehe, vad sk�nt att l�sa!
Jag har nog gjort det mesta. Gl�mt cykeln, l�mnat butiken med ett sp�dbarn sittande kvar i kundvagnen, plockat fram ett par trosor ur byxbenet p� bussen - jod� det k�nner man igen, fast jag t�nkte inte lika snabbt som din bekant, spelat piano p� fel uppvisning, KLIVIT P� FEL FLYGPLAN p� Stansteads flygplats, gl�mt bort att v�nda i tid s� att jag r�kade hamna p� en tiomilacykeltripp av misstag n�r jag sade att det bara skulle bli en snabbis...osv, osv.

K�nner mig ganska n�jd.

Calle Fridén sa...

Ingen som såg Felix Herngren berätta att han på ett varv runt kvarteret med bilen hann glömma hur hustrun såg ut, och undrade vad det var för konstig människa som stod där och skrek? Annars har jag för mig att jag här på bloggen läst om hur det blev mankemang med en maskerad...
Själv har jag ett flertal gånger trampat iväg till tåget, trumpen och tjurig och funderat över vart alla andra är, för att så småningom komma på att det är...lördag

Anonym sa...

Glömt hunden vid affären har jag med gjort. Som tur var kom jag på det direkt när jag kom hem, så det hann inte gå många minuter extra. Kommer aldrig mer att göra om det misstaget...