lördag, juli 23, 2011

Rötmånad

Återigen slås jag av hur tankar kan växla mellan stort och smått. I början av denna semesterfredag, inledningen på rötmånaden, är mitt största semesterbekymmer först att det ser ut att bli dagsregn. Senare sitter jag med kusinen i solen och konstaterar vilken tur det är att SMHI haft fel igen. Vi sitter på bryggan och ser på när barnen stojar i vattnet, då TV ringer och frågar vad jag anser om mutåtalade Solnamoderaten Salminen beslutat sig för att göra comeback efter en kort sommar-timeout. Efter att ha försäkrat mig om att detta inte är någon tidningsanka eller rötmånadshistoria, tänker jag tre tankar:
- Har karlen inget omdöme? (Nej, just det, det är ju det som gjort mutskandalen möjlig.)
- Har de övriga Solnamoderaterna inget omdöme? Den enda slutsats jag kan dra av att de låter honom komma tillbaka är att de också tycker det är OK att ett byggbolag ger en kommunal tjänsteman en miljon under bordet för att "öppna dörrar" åt dem.
- Undrar vad de tre Allianskamraterna som gick ut och offentligt tog avstånd från honom säger om denna comeback?

Sedan slår jag på TV:n och ankdammstankarna försvinner snabbt som en pust av dålig andedräkt i en orkan. Någon Jackie-liknande* typ har, ensam eller med hjälp av andra, på några få timmar ha orsakat vad som liknar en helt otrolig kombination av 9/11, Oklahomabombningen och Columbine i fridfulla Norge.

Mina tankar är små och futtiga och totalt värdelösa i sammanhanget, men nu går de till offren och deras familjer och vänner. Vi sitter alla tysta framför TV:n. De enda som pratar är kusinbarnen. Den äldsta frågar om kvällsfilmen nu är inställd. Den yngsta undrar om mördaren kan komma till våran ö också?

Barns tankar rör sig helt naturligt mellan smått och stort, det är det ingen som klandrar dem för. Vi vuxna skäms för att vi sysslar med futtigheter medan stora hemskheter händer nån annan stans. 87 dödsoffer i Norge är ohyggligt, medan tusen och åter tusen i Afrika, Asien eller Mellanöstern bara är så... ogripbart. Risken är att tragedin i Norge också är så ofattbar att vi kommer göra som vi brukar, rysa, sörja, knipa ihop ögonen och gå vidare med vårt.

Mina tankar rör sig nu runt proportioner. Smått, stort. Nära, långt borta. Symbolhandlingar kontra verklig solidaritet.

Hur ska man reagera och, framförallt, agera?

Sätter folk en norsk flagga på sinFacebookprofil, eller kommer de engagera sig i nåt ungdomsförbund, politiska parti eller organisation som kämpar för fred, solidaritet och frihet i hela världen? Efter Jens Stoltenbergs tal - det tal som Bush borde ha hållit 2001 - får jag ett litet hopp om att det senare ändå kan vara möjligt.

Hopp och konstruktiv vrede istället för maktlös gråt eller hat, snälla alla som fortfarande lever och orkar känna, håll i de tankarna nu! När den tysta minuten är över, ägna då många fler minuter åt medmänsklighet och dialog med människor som hatar.

Tack Martin Moberg för kloka tankar och länklista! NRK 1, 2, 3, 4, 5, 6, Aftenposten 1, 2, 3, 4, VG 1, 2, 3, 4, 5, SVT 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, Nyheterna 1, 2, 3, 4, 5, GP, Hufvudstadsbladet, HD, DN 1, 2, 3, 4, SvD 1, 2, 3, 4, Ab 1, 2, 3, 4, 5, Expr 1, 2, 3, 4, 5, 6 + följande om Salminens comebackbeslut: SR, SVT, DN, TV4
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , och annat intressant

*Den psykiskt sjuka avskedade elitsoldaten i Hanne Vibeke Holsts bok Drottningoffret.

6 kommentarer:

Anonym sa...

Tack Johanna....det är sannerligen ingen vanlig lördag idag och allt som var planerat fick vändas på ända efter gårdagens fruktansvärda illdåd i Oslo och på Utöya....Medielänkarna är bara att kopiera och använda....

// Martin

Anonym sa...

Hej Johanna.
Finns det något sätt förutom namninsamlingar som man skulle kunna starta mot Slminen´s osmakliga och taktlösa återinträde, är inte mycket för FB utan mer direkt som affisch uppsättning eller fysiska protester. För i mina ögon har det nu gått så långt att det börjar bli dags att kräva nyval.
Hoppas du får en välbehövlig vila.
Mvh Jonas H

Anonym sa...

Hej Johanna!

Eftersom du enligt mitt tycke drar fel slutstas betr. "de övriga solnamoderaternas" tystnad/medhåll till Salminens återkomst, vill vi, en handfull d:to, rätta till bilden i denna minst alltför rörliga och olyckliga historia: Karln har helt på eget bevåg, möjligen i ett hopkok av vår politikertopp i huset, tänkt satsa allt på ett kort och testa modellen "bära eller brista", och detta utan att "de övriga solnamoderaterna" i förväg fått diskutera beslutet om återkomst. Vi har visst omdöme, och ett brukligt gott sådant, men... men... allt stannar upp och städas bort tre trappor upp i Stadshuset. Så nu hoppas vi att du vill skippa din tredje fundering.

Mvh fr. omdömesgilla och f.n. olyckliga solnamoderater.

Johanna Graf sa...

Hej Anonym 1!
Ja, vad kan man göra? Tyvärr kan man varken avsätta eller begära nyval, det är helt upp till Salminen själv och hans parti att avgöra om han ska sitta kvar eller inte. Återstår att se hur väljarna tycker i nästa val!
Hej Anonym 2!
Jag hoppas du inte är ensam bland moderaterna om att tycka så!

Anonym sa...

Hej Johanna!
Ensamma? Absolut inte. Vi känner till åtminstone ett trettiotaj frustrerade solnamoderater som i olika (slutna) sammanhang uttryckt åsikten om att Salminen inte kan sitta kvar. Men ingen har hittills vågat komma ut offentligt av rädslan för repressalier från föreningstoppen samt med tanke på innehavda uppdrag. Men kanske Anonym 1's tanke om namninsamling vore en bra idé. Vi får se vad framtiden visar

mvh
Anonym 2

Anonym sa...

Hej Hanna måste tacka för ditt inlägg i mitt i ang ansvarstagande om återinträdet. Har själv försökt få svar av m´s politiska sekrerare
Anton Vajk men det blev mest svammel om framtida arbetsplatser och utveckling av Solna. Inte ett ord om moral eller ansvarstagande.
Mvh JH