I helgen var jag i Italien och besökte en stor arena. Det kändes nästan som hemma. Solna börjar alltmer likna Berlusconi land, och då tänker jag inte bara på korruptionsskandalen, utan även på sättet att presentera nyheter. På kommunens hemsida, av vissa kallad nordkorea.se, skiner solen jämt över Solna, precis som i Berlusconi-TV. Mycket skryt, priser och utmärkelser, utländska studiebesök och idel ljusa besked, men närmast omöjligt att komma i kontakt med ansvariga politiker, hitta handlingar och beslut. I morse hade Solna.se följande rubrik:Arbetslösheten i Solna på fortsatt låg nivå
Den öppna arbetslösheten i Solna uppgick den 31 augusti 2011 till 2,3 procent. Även arbetslösheten för ungdomar och utrikes födda visar positiva siffror.
Vi som läser mail från arbetsmarknadsavdelningen känner till en annan bakgrund. Den totala arbetslösheten bland ungdomar i Solna uppgick den 31 augusti till 4,1 procent (ökning med 0,3 procent sedan juli). Den totala arbetslösheten bland utrikes födda i Solna uppgick den sista augusti till 5,8 procent (ökning med 0,4 procent sedan juli). Visst är arbetslösheten lägre i Stockholm än i Pajala, men det är ju knappast nåt man som kommunpolitiker kan skryta om. kan Däremot blir man litet bekymrad och förbryllad när den stiger, och ingen tycks vilja kännas vid det!
Fakta sparkar. Men kommer den inte ut, som Italien där Berlusconi äger flertalet TV-kanaler, så märks den inte annat än som en vag känsla av att något är fel. Väldigt fel.
Samma litet unkna Kina-TV-känsla får jag tyvärr när jag läser mitt eget partis organisationsutredning, ledd av Carin Jämtin, som idag presenteras på Politikerbloggen under rubriken "Vi måste bli bättre på att stärka medlemmarnas inflytande". Det är väldigt mycketord, fina ord visserligen, men väldigt litet konkreta förslag, förutom ännu en Facebookgrupp och nåt vagt om att medlemmarna ska få mer att säga till om och att vi ska föryngra. Hm, var har vi hört den förut?Och bara medlemmar??? Vårt parti och de flesta andra har idag en medlemsskara som milt sagt knappast ser ut som väljarkåren som helhet. I Stockholms län är bara 12,5 procent under 40 år, och jag misstänker att det inte ser bättre ut i resten av landet! Ska man då lyckas nå målet som Carin skriver om, att 25 procent av våra valda företrädare ska vara under 35 år, är det nog the understatement of the year att säga att vi har "en bit kvar"...
Carin, de där unga människorna finns. Men inte i partilivet, utan i det där livet vi som parti numera bara besöker innan valen, eller i en vår- eller höstkampanj då och då.
Nu ska jag för tydlighetens skulle säga att jag tror att Carin fattat det, och att det förmodligen är någon anställd som skrivit blomsterspråket i hennes artikel. Mycket är också rätt och vettigt. Det är bara det att vi har hört det förut. Åtskilliga gånger. När vi efter valet satt och diskuterade en valanslys som i stort sett var en karbonkopia på de tre-fyra senaste valanlyserna, gick luften ur mig när följande tanke slog mig: - Tänk om vi ägnat all denna tid åt att istället gå ut och prata med människor utanför partiet, vad vi hade kunnat uppnå då...!
Gör det! som Peter Andersson skriver på sin blogg idag. Sluta sitta inne och snacka, bara GÖR DET! Att säga att jag börjar bli frustrerad och besviken börjar närma sig en stark underdrift, som Johan Westerholm skriver i ett inlägg med det träffande namnet Grisen går inte upp i vikt för att vi väger den oftare. Det blidde en Facebook sida men sedan då? skriver Peter Högberg.
Men som Peter Johansson skriver, förändring startar på hemmaplan. Ska vi bli Sveriges mest ödmjuka, nyfikna och öppna parti, som Carin Jämtin skriver, så krävs mer än aldrig så skarpa stadgeändringar. Då krävs att alla vi som är politiskt engagerade genast slutar sitta och uggla i våra egna lokaler och diskutera ännu en utredning, och istället går ut och snackar med de som ännu inte engagerat sig!
Och kanske ännu viktigare, tar snacket med de som slutat engagera sig och riskerar att börja hata istället. När de tysta minuterna för Utöya nu är över, ägna då flera minuter åt dialog med människor som riskerar att börja hata.
Läs även andra bloggares åsikter om politik, socialdemokraterna, medlemsdemokrati, föryngring, Kina-TV, Solna, propaganda, nordkorea och annat intressant
8 kommentarer:
Politiker kan skapa förutsättningar för ett fungerande eller t.o.m bättre samhälle, men är mycket sällan lämpade för att starta, driva och äga företag som ger arbete och välfärd. Tvärtom har historien visat tydligt hur illa det går...
Trygga gator, domstolar som fungerar, lite byråkrati, bra skolor, utbildning och forskning, en fungerande infrastruktur, låga skatter så att folk kan klara sig själva och spara, försvar och fria kreativa människor som vill utbilda sig och utveckla sina ideer e.t.c e.t.c.
Det är inte många punkter där man inte ser att sossarna de senaste decennierna tvärtom försöker begränsa, detaljstyra eller lägga sig i hur människor skall leva sina liv. Och just bristen på incitament (motivation) är påtagliga i ett socialistiskt samhälle där andra (politiker) styr över ditt liv.
Att då Solna klarar sig väldigt bra i jämförelse, borde ju glädja alla som bor där, även om jag tror att själva "indelningen" blir lite överflödigt när man är ihopbyggt med Stockholm, som trots allt är den stora motorn (med bidrag fr bl.a. Solna..).
I andra inlägg du gör, t.ex. om att begränsa vägarna för biltrafik, motarbetar du ju helt klart allt det du nu pekar på (arbetslöshet och utveckling).
Visst, milö är viktigt, men utan en fungerande ekonomi, där bl.a vägar och byggen betyder enormt mycket för arbeten och ekonomin, och fria människor kollapsar ett samhälle snart.
Jag skulle vilja se en mer stringent linje i dina visioner, så att vi vet vad du vill åstadkomma.
Förutom att du har rätt i allt du tar upp i ditt inlägg så vill jag betona detta.
"Och kanske ännu viktigare, tar snacket med de som slutat engagera sig och riskerar att börja hata istället. När de tysta minuterna för Utöya nu är över, ägna då flera minuter åt dialog med människor som riskerar att börja hata."
Detta är kritiskt. Jag har flera gångar hamnat i samma slutsats som Johan Westerholm just utifrån vad som sker utanför tullarna.
I städerna, bruksorterna, landsbugden som avfolkas. Människor som byter sitt dagliga levebröd mot besök på arbetsförmedlingen och socialkontoret. Här grasserar en främlingsfientlighet som är en god grogrund för de krafter Sverigedemokraterna står för.
Utöya har passerat bort ut nyhetsflödet. Vad som finns är Stockholmifieringen på bekostnad av den regionalpolitisk balans.
Det är aningslöst om vi tror att vi ska vara förskonande ifrån en sådan händelse. Det är vi inte. Det krävs ett enormt opinions och förändringsarbete för att ta detta i mål. Regeringspartierna kommer inte att göra detta, det ligger bortom deras mod och kraft och vilja. Det faller på oss. Vi är redan sent, kanske för sent ute.
Och för att kommentera Berlusconi. Helt rätt, som den halv italienare jag är, med frekventa besök i Italien så är det skrämmande hur många likheter som finns mellan Berlusconis ministär och Reinfeldts.
Detta inte sagt som en komplimang.
/Peter Strobl
Ska AIK flytta från Solna? Hur blir det då med arenan?
"Ska vi bli Sveriges mest ödmjuka, nyfikna och öppna parti, som Carin Jämtin skriver"
Det faller på sin egen orimlighet. Ni sossar lägger er i för mycket av folks privatliv, ni vill per definition styra genom lagar, skatter och bidrag.
Hur i hela friden skall ni kanalisera den nyfikenheten och viljan till engagemang när ni bara målar i enorma penseldrag, utan att individen själv får något att säga till om???
En liten parentes och en fundering?
Alla socialdemokratiska bloggar talar så vackert om att möta "folket" och den "vanliga människan" och om värdet med att kommunicera och värva medlemmar genom tillgänglighet.
Men när den "vanliga människan", en från "folket", dristar sig till att vilja delta i debatten på NetRos-bloggarna så är bemötandet ett helt annat.
Jag vet det, jag har försökt och det är enbart de mest smöriga och applåderande kommentarerna som besvaras .. och då med ett nådigt och enkelt tack.
För övrigt blir man som "vanlig människa" och icke-sosse helt ignorerad. Sossebloggare kommunicerar inte med vanliga dödliga på nätet .. varför ska vi då tro på dem på arrangerade gårdfester och möten på sta´n??
Anybody: Om det är så är det helt för djävligt. Jag brukar iallafall svara på alla frågor och synpunkter som INTE är direkt medhållande, eller som inte kommer från dem som är kända politiska käbblare. Din blogg läser jag ofta och med stor behållning, vilket du kanske redan märkt på länkningarna.
Keep up the good work, Anybody!
Johanna, i ärlighetens namn så måste jag väl säga att det är illa ställt med gensvaret hos nästan alla politiska bloggare. Men Socialdemokraterna utmärker sig verkligen med sin von-oben-attityd gentemot "obehöriga".
Själv är jag politiskt rörlig. Jag tror mer på det som känns rimligt, trovärdigt och på rena fakta än på partier, partifärg eller blocktillhörighet. Men om jag hade en fast uppfattning och ett tillhörande parti så skulle jag satsa på käbblare, arga kommentatorer, meningsmotståndare och försöka förstå varför de inte tycker som jag.
Varför skriva för och debattera med redan frälsta??
På min blogg har jag flera trevliga människor som tycker helt olika .. men det går ju bra ändå och tillför helt klart nya perspektiv på gamla åsikter.
Det är kanske något som Socialdemokraterna behöver men inte får tack vare alla stängda dörrar???
Anybody: Jag håller med dig. Fullständigt. Bryt innanförskapet! Var faktiskt och föreläste om det för en massa sossar på ABF-huset i morse:-)Ska man få vänner, måste man vara en!
Skicka en kommentar