Igår presenterades för första gången SKL:s medborgarindex. Det visar det som andra undersökningar redan konstaterat; den svenska förskolan med sin unika pedagogik med lärande på lekens grund, är den samhällsinstitution som svenskarna har allra störst förtroende för.
Men det stoppar inte moderaterna. I morse ser jag på TT:s telegram att finansminister Anders Borg vill göra förskolan mer skollik. Förskolan är bra, men ""kunskapinnehållet är begränsat". Jo, ni hörde rätt. Det svenskarna är mest nöjda med, vill Borg ändra. Det ska bli gratis för alla treåringar, åtminstone några timmar per dag, att ta del av en mer skolinriktad pedagogik i förskolan. Moderaterna har länge drivit idén om det de kallar "barnskola"från barn från tre år.
För Borg, som kan räkna och vet vad en sådan idé skulle kunna innebära i kombination med vårdnadsbidraget, är det givetvis mumma. Tänk er vilka ekonomiska effekter det skulle innebära om barnfamiljerna styrdes in i ett system där det normala blev att lösa barnomsorgen med hjälp av mamma, mormor och barnflickor tills barnen blev tre år, och först därefter sätta barnen i förskolan, några timmar per dag.
Med ekonomiska incitament där man först får ett bidrag för att låta bli att jobba och efter tre år få förskola till rabatterat pris, styr man familjernas liv tillbaka till ett system som var normalt på 60-talet.
Så var det när jag växte upp. Då var dagis mest till för barn till ensamstående föräldrar och jag och de flesta av mina kompisar tillbringade våra första år med mamma, mormor och en rad barnflickor. Sedan började man på lekis, där man gick antingen förmiddags- eller eftermiddagsgrupp. Ett sånt system blir onekligen billigare än dagens, men blir det bättre? Ökar det Sveriges konkurrenskraft och tillväxt?
Svaret är självklart nej, och här finns mängder av forskning att tillgå. En av de största långtidsundersökningar som gjorts är svensk och har följt barn ända upp i vuxen ålder. Även inbitna förespråkare blev nog litet förvånade när de slutliga resultaten presenterades för två år sedan. Det visade sig inte bara att det gått bra i livet för gamla dagisbarn, utan att det därtill gått rejält mycket sämre för hemmabarnen.
När man skalat för föräldrarnas utbildning, ekonomi och annat så urskiljer forskarna ändå signifikanta skillnader mellan barn som börjat tidigt på dagis och dem som börjat sent, eller inte alls.
70 procent av dem som börjat tidigt på dagis har en mycket positiv utveckling senare i livet, men 15 procent har en negativ utvecklingsgång. Men jämför man detta med hemmabarnen, så har bara 38 procent av dem en positiv utveckling och hela 52 procent en negativ utveckling när det gäller sådant som skolbetyg, anpassning, social kompetens och framtidsoptimism.
Slutsats: En kvalitativt bra barnomsorg har positiva effekter på de allra flesta barn. Det gäller bara att se till att den där kvaliteten bibehålls. I Solna är barngrupperna störst i länet. 20 barn i snitt. Det påminner mer om en skolklass än en dagisavdelning. Det tror jag inte är bra. Ska man dessutom bereda plats för ytterligare treåringar som lockas av erbjudandet om avgiftsfritt tre timmar om dagen, så gäller det Anders Borg att skicka en rejäl dos kvalitetspengar med den reformen, som den socialdemokratiska regeringen gjorde med reformen om allmän förskola för alla 4- och 5-åringar. Och snälla, rara Anders Borg, sätt dig inte över proffessionen, utan låt förskollärarna fortsätta sin pedagogik med lärande på lekens grund. Den är både prisbelönad och älskad.
Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om förskola, den svenska förskolan, förskolepedagogik, Anders Borg, moderaterna, barnskola, Svenskt Kvalitetsindex
9 kommentarer:
Anders Borg visar nu med all tydlighet att han inte alls har förstått vad som är så fantastiskt med den svenska föeskolans pedagogiska innehåll. I förskolan rustas våra barn för skolan och livet. Genom leken tränas deras social förmågor, precis som du skriver Johanna är leken lärandets grund och jag betackar mig för att se Anders Borgs kunskapsförskola. Idag har vi en pågående debatt om unga mäniskor psykiska hälsa och om ungdomsvåld. Inte är det väl någon som tror att en mer skolliknande förskola kommer att bidra till att våra barn blir bättre rustadevare sig för tonåren eller vuxenlivet.
TT har gjort en rewrite på en artikel i SvD, där kan man få lite mer helhet från Borg.
http://www.svd.se/nyheter/politik/politikdirekt/artikel_587731.svd
Kan du inte förklara varför (s) anser att bara rika föräldrar ska få välja att vara hemma med sina barn? Det är ju det din politik leder till eftersom det finns en stark vilja hos många föräldrar att vara hemma.
Beror det möjligen på synen att ansvaret för barnen i första hand vilar på samhället och inte på föräldrarna? Eller beror det bara på den ödmjuka attityden att politiker som du vet bättre än föräldrarna vad som är bäst för varje enskilt barn?
Sverige har världens mest generösa föräldraförsäkring, men jag bidrar gärna till att förbättra den ytterligare.
Vårdnadsbidraget kommer sannolikt inte ändra möjligheten för fattiga ensamstående föräldrar att stanna hemma längre med sina barn.
Nu är ju inte fattiga ensamstående föräldrar den enda existerande sortens föräldrar, som du kanske känner till.
De fattiga ensamstående föräldrarna är dock i en väldigt hög utsträckning redan hemma idag. Vet du varför? Jo, (s) har förtidspensionerat dem och infört skattekilar som gör det olönsamt för dem att arbeta.
Låtsas inte som om livet blir bättre för någon som har det svårt bara för att en och annan förälder får en liten summa pengar i vårdnadsbidrag samtidigt som kommunens kostnad för barnomsorg sjunker med ett betydligt större belopp. Det påståendet håller inte - och det är inte överdrivet att påstå att det inom (s) florerar en mängd lögner om vårdnadsbidraget.
Jag är ingen vän av vårdnadsbidraget, eller för den delen av maxtaxan på dagis. Jag tycker att människor som kan ska få en chans att ta eget ansvar för sina barn. Men det betyder inte att jag köper de lögner som förs fram från (s)-företrädare som påstår sig värna barnens väl.
Lösningen är att sänka skatterna till en så låg nivå att fler med normala inkomster har råd att ta ansvar för sina barn. Men det vill ju inte du och andra sossar. Kan det bero på att er personliga makt över människors vardag riskerar att minska om inte pengarna ska passera skattemyndigheten först?
Vad är så farligt med egenmakt?
Hur låter det när du sjunger den där fjärde versen i Internationalen?
(Båd' stat och lagar oss förtrycka, vi under skatter digna ner.)
Hur tolkar en rättrogen partiarbetare den?
Som du säkert vet betalar vi skatt till vår gemensamma välfärd. Egenmakt är väl att ge alla barn och alla föräldrar samma möjligheter. Inte att införa bidrag som bara ett fåtal människor kan utnyttja. Vi tror faktiskt på arbetslinjen och vill se människor i arbete. Det kan omöjligt förenas med ett bidrag som inte kan utnyttjas av några andra än familjer med god ekonomi. Vårdnadsbidraget är inget annat än ett hemmafrubidrag till de som redan är mest priviligerade i vårt samhälle.
Tove Sander - din kritik mot vårdnadsbidrag skulle lika väl kunna anföras mot föräldrapenningen. Vi som har goda inkomster kan dra ut på den så att den räcker i flera år som inkomstförstärkning om t.ex. mamman vill vara hemma.
Skillnaden är att föräldrapenningen ger alla föräldrar möjlighet att vara hemma med sina barn. Det gäller inte för vårdnadsbidraget. Det är ett ensidigt stöd som bara riktas till dem som har råd. (I praktiken mammor sammanboende eller gifta med män som tjänar bra.)
Johanna,
Föräldrapenningen ger den med god fammiljeekonomi möjlighet att vara hemma väldigt mycket längre.Skilnaden mellan att ta ut 4 dagar i veckan och att ta ut 7 dagar per vecka är mer än än 7 månader...
Jag tror absolut på att bevara den förskola vi har idag! Den är fantastisk, och jag tror många barn mår mycket bättre av den än att i flera år vara hemma med en mamma som har vårdnadsbidrag.
Men den där undersökningen är nog inte särskilt lyckat att referera till. Man har överhuvudtaget inte skilt på barn som börjat i förskola eller hos dagmamma vid 6 respektive 8 månaders ålder i den.
Dagmammorna på 70-talet hade ofta ingen pedagogisk utbildning överhuvudtaget, ofta var dagmamman en granne eller släkting till barnet. Jag tror absolut inte att barn överlag skulle lyckas bättre senare i livet för att de f.r.o.m 6 månaders ålder får vistas hos en outbildad grannfru istället för att vistas i hemmet med någon av föräldrarna ett halvår till.(undantaget förstås de barn som hade riktigt dåliga hemförhållanden med föräldrar som inte förmådde tillgodose deras behov.)
Eftersom dagmammesystemet på 70-talet inte på något sätt går att jämföra med dagens pedagogiska förskola som har en tydlig läroplan tycker jag att studien är värdelös.
Skicka en kommentar