tisdag, maj 06, 2008

Korkat, kortsiktigt och kontraproduktivt

Och nu till nåt seriöst. Här är litet fakta som sparkar.


Detta är ett diagram som visar storleken på utbildning och universitetsforskning ut i förhållande till BNP i regeringens vårbudget:
Källa: prop. 2007/08:100, Bilaga 3. Analys av utgiftsutvecklingen 2000-2011, sid 6

Det är absurt att vi i en period av tillväxt ska satsa MINDRE på skolan. För trots att pengarna rullar in har vi en arbetslöshet som aldrig har varit så här hög under en högkonjunktur förut. Det är Anders Borg smärtsamt medveten om. Inga av de partiboksekonomiska uträkningarna har stämt och Borg måste nu räkna med minskad tillväxt. Samtidigt måste han fortsätta leverera utlovade skattesänkningar till sina moderata väljare.

357 miljarder. Så mycket planerar han att dela ut under 2006-2011, mest till dem som tjänar mest och lika mycket går därmed vår gemensamma sektor miste om. Allt enligt Anders Borgs egna beräkningar (prop. 2007/08:100, sid 105f, KI, Analysunderlag, mars 2008).

Då är det klart att det inte blir några pengar över till satsningar på skola och forskning. Då förstår man bättre diagrammet här ovanför. Samtidigt skriker konjunkturinstitut, OECD-rapporter, länsarbetsnämnder och fan och hans moster på mer och bättre utbildad arbetskraft. Senast idag stämde Handelskammaren med sin Stockholmsbarometer in i de alltmer desperata ropen på utbildad arbetskraft.

Korkat, kortsiktigt och kontraproduktivt.

På det lokala planet ser det lika illa ut. På Solnas budgetberedning i förrgår flaggade den moderatledda majoriteten för en budget som nästa år ger ännu mindre pengar till skolan, trots att Skolverket givit kommunen svidande kritik för sitt sätt att sköta skolan. En tredjedel av eleverna går ut nian utan godkända betyg, elever får inte det extra stöd de har rätt till, och de styrande har varken koll på läget eller en plan för att lösa problemen. Du som inte känner till Solna undrar förstås om det är en fattig kommun? Svaret är nej, det är en Sveriges rikaste, med miljarde rpå banken och en skyhög soliditet. Men vi har Sveriges lägsta kommunalskatt, och det kostar.

Naturligtvis måste mer än pengar till för att lösa problemen med bristande utbildning, men det spelar roll om man satsar eller skär ner. Från högerhåll försöker man alltid komma med argumentet "mer pengar hjälper inte". Men har ni tänkt på att det alltid bara gäller den offentliga sektorn, aldrig den privata. Mer pengar till företag, mer vinster, mer utdelning, mer privata investeringar, det ska fixa tillväxten… Jag har iallafall aldrig hört någon högerideolog prata om att mindre pengar till näringslivet skulle ge mer incitament och kreativitet för utvecklingen i samhället.

Tack ETC för inspiration!
Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om , , , , , , , ,

7 kommentarer:

Mattias sa...

Och här är ett diagram som bevisar att global uppvärmning beror på att det är så få sjörövare nu för tiden:

http://generallordisimo.files.wordpress.com/2007/11/global-warming.jpg

(Det är ungefär samma bevisvärde i ditt diagram)

Johanna Graf sa...

Kan du mer exakt uttrycka vad det är som brister i diagrammet?

Johan sa...

OM jag kan se något alls med diagrammet, är det den skrämmande insikten att Sveriges bistånd uppgår till nästan samma nivåer som vår utbildning kostar..

Läbbigt, med tanke på vad mycket vi avstår och vad lite det ger..

mats sa...

Hm, vad besvärligt det blev nu. För det första så skulle jag uppskatta om vi kan dela på universitetsutbildning och dito forskning. Dock, båda har ett gemensamt, jag håller med dig korkade finansieringsmodeller. Jag tänkte bara uppehålla mig vid en liten del av det här jättekomplexet och det är inte på lokal Solna-nivå men förmodligen finns paralleller. Det jag känner till en del om, ser konsekvenser är inom teknisk forskning. Det är inte ovanligt med att någon forskningsfinansiär utlyser ett program på 4 år med krav på industrideltagande. Snabbt som attan skapas det ansökningar skrivna av professorer och andra färdiga forskare men det blir minst en 10-faldig överteckning. Industrin är med och delfinansierar med 50% av beloppen ofta i form av eget arbete. Av de pengar som då skall gå till forskning så finns "det administrativa påslaget" på 30% som vi inte får forskning för. Doktorander raggas och verksamheten går igång. 4 år i sammanhanget är kortsiktigt! Doktoranden blir inte färdig doktor, hjälp nya pengar måste sökas, handledningen blir inte 100%-ig. Jag talade om överteckningen som gör att nya andra forkningsfinasiärer antastas, de flesta får avslag. Hem till kontoret skriv nya ansökningar. Sluta med den här cirkusen. Jag vill ha sammarbeten med seniora forskare också inte bara blivande anslagssökare. Jag vill se seniora forskare från svenska unversitet och högskolor publicera sig med egna alster. Ett helt annat finasieringsmodell och organisation efterlyses. Jag har ett förslag men det vill ni inte se för bara den här lilla kommentaren blev rätt lång.

Sen läste jag i Dagens Industri häromdagen om att söktrycket till de tekniska högskoleutbildningarna har sjunkit. Många kommentarer i stil med:
Öh va tråkigt och va ingenjör, ballhetsfaktor 0. Tråkigt att höra för det är skitkul! Och för min del har det varit det i många år.

Andra skojiga kommentarer är ja men det finns ju mobiltelefoner, datorer, bilar, magnetröntgenutrustningar med mera: Hallå eller, sånt växer inte i skogen.

Våra telningar behöver tidigt få veta hur saker och ting blir till inte minst dom själva. Några måste bli tekniknördar som kan uppfinna prytlar som någon kan göra reklam för (se gårdagens krönika) sen får några sälja, andra som har talang för det sjunga och spela så ovanstående står ut med livet. Andra får hjälpa till att få fram käk och ytterligare andra får gulla och trösta oss när vi blir sjuka. Och så lite utbildare så de små som växer upp kan hitta sin grej. Och lite annat som bygger ett samhälle.

Vad va frågan, jovisst ja. Jag anser att forskningsfinasieringen snuttifierats och är alldeles för kortsiktig förmodlhgen tror jag att utbildningssidan från småskolan till den högre utbildningen också är för nedbruten och att det saknas harmoni och sammanhanget hela vägen.

Det jag dristar mig att påstå är att vi kan använda de 1.35 till 1.65% av BNP som satsas enligt diagrammet kan på ett bättre sätt.

Det är kort och gott ruka. Jaså, ni vet inte vad det betyder? Fråga närmaste Masjävel.

Ursäkta så hemskt mycket att det blev lite långt men jag har bara sagt 3.14% av det jag vill ha sagt men det får anstå till en annan gång.

Hej, på en stund.

Mattias sa...

Johanna, det är flera saker som brister:

1. Om man ska bevisa någonting med statistik så ska man låsa så många variabler som möjligt. Här fluktuerar alla variabler som du använder.

2. Du mäter inte satsningen på högre utbildning i sig, utan satsningen som en del av en variabel. Med ditt resonemang skulle det vara en satsning på högre utbildning att skära ner, så länge som man skär ner mindre än BNP minskar (under en period där den minskar, dvs)

3. Du använder ett diagram som påstår en sak, men påstår någonting helt annat. Om du ska påstå att regeringen satsar mindre på högre utbildning så måste du först visa att det finns en 1:1-korrelation mellan kvantitet och kvalitet, dvs att kvaliteten i högre utbildning ökar om den får mer pengar. Det vi vet från 94-06 är att så inte är fallet. Ni gjorde en stor satsning på kvantitet, dvs sköt till medel, men samtidigt sjänk kvaliteten.

Detta beror i sin tur på att ni inte bedrev en politik för högre utbildning utan en arbetsmarknadspolitik (minska den öppna arbetslösheten genom att få fler att studera) och en regionalpolitik (en högskola i varje ort)

Det er satsning gjorde var att minska den regionala snedrekrytering (vilket iofs är bra) samtidigt som kvaliteten sjönk och samtidigt som den sociala snedrekryteringen inte minskade.

Magnus Persson sa...

För att fortsätta med kritiken så handlar diagrammet om universitetsnivå medan du i brödtexten pratar om skolan i allmänhet (om högskolan räknas till skolan eller inte är väl en fråga att debattera, men "skola" inkluderar i vilket fall även grundskola och gymnasium som inte representeras i grafen). Vad har utvecklingen av anslagen till den högre utbildningen att göra med anslagen till Solnas grundskolor att göra egentligen?

Vad gäller "mer pengar till näringslivet" skulle jag helst se i princip inga alls dit, så du kan få ta mig som kontraexempel. Bort med löjliga subventioner och ovettiga statliga stöd till näringslivet. Men jag vill inte heller ha hög beskattning som vi ser idag, jag tror helt enkelt att näringslivet skulle klara sig bättre om staten inte hela tiden var inne och kladdade i hur utformningen ser ut.

Slutligen kan jag inte mer än att instämma med Mats om hur det ser ut med forskningsfinansieringen. Fyra år är till och med ganska långsiktigt - det finns många calls som anger ännu kortare tider, exempelvis EU. Professorer satsar mer tid på att skriva projektansökningar och administration än egentlig forskning...

Anonym sa...

Bra att du sprider det här diagrammet Johanna. Ovanstående förståsigpåare får tycka vad det vill, men diagrammet visar ju faktiskt att regeringen i vårbudgeten inte satsar på forskning och högre utbildning.

Visst kanske det inte är relevant direkt för Solna (även om KI ligger där). Solna är ju dessutom moderatstyrt så de har säket inget emot mindre satsningar från staten. Och visst kan det vara så att mer pengar inte alltid leder till högre kvalitet. Men det beror nog mer på hur man spenderar pengarna. Jag tror jag skulle kunna få många forskare att vittna om att det är svårare att få hög kvalitet om man har en mindre budget. Och att anmärka på att du skrev skola i stället för högskola kändes som en rutten härskarteknik.

Stå på dig mot de manliga förståsigpåarna som använder svåra ord i nedlåtande ton! De är antagligen de som gynnas när BNP:n ökar och skatterna sänks.