Kanske var jag för kontroversiell förra året, för i år är jag inte inbjuden att tala på något första-maj-arrangemang. Skönt ostressad sitter jag därför vid frukostbordet och har sovmorgon.
Passar på att surfa runt och leta efter tecken på förnyelse i partiet. I Växjö tycks
någonting ha hänt. Demonstrationståget har bytts ut mot Familjedagar. Ombudsmannen säger:
Det handlar om att samlas och prata politik.
Därför skulle det göra mig varm - i dubbel bemärkelse - att delta i
Upplands Väsbys första maj-firande inomhus, med samtal med diverse
kloka och
intressanta personer över en tallrik god soppa och litet trevligt gitarrplink i bakgrunden.
En sak är säker. Nytänkande krävs, annars blir det som i
Kopparberg.
En liten sifferlek som manar till eftertanke:
Hade lika många människor samlats i Stockholm idag, som det gjorde 1890 när Branting talade på Gärdet, så hade det inneburit halva medlemskåren.
De där 50 000 människorna på Gärdet var förstås till största delen icke-medlemmar. Tänk dig nu tanken att det idag samlades 50 000 nyfikna supportrar på Norra Bantorget för att lyssna till Carin Jämtin och Thomas Östros. Inte så troligt, tyvärr.
Det enda jag hört mina icke-socialdemokratiska vänner vilja demonstrera emot denna första maj är att två helgdagar på nåt mysko sätt lyckats blir en, eftersom Kristi Himmelsfärdsdagen och 1 maj sammanfaller. (Ett ovanligt fenomen som förklaras
här)
Nu har de glesa demonstrationsleden knappast nåt att göra med ifall det är helgdag eller ej. Det är faktiskt inte mer än 70 år sedan 1 maj blev en röd dag i almanackan. Och det hade som sagt genomförts en del rätt mäktiga demonstrationer även före 1938...
De arbetare som lyckats ta sig ledigt då, förlorade hela sin dagsförtjänst.
Nej, snarare är det väl så att ledigheten gjort att folk passar på att få sig en långhelg på landet, även våra egna förtroendevalda. Och det tycker jag de gör rätt i, om det bara känns som en plikt att demonstrera.
Plikt att demonstrera - ni hör ju själva hur idiotiskt det låter. Rena Nordkorea. Ändå vet jag att flera sossar resonerar just så.
Something is rotten in the state of Rome....
Aftonbladets ledare resonerar klokt om folkrörelser och socialt kapital idag. Ska vi utveckla det, och därmed demokratin, så krävs mer än stora åskådarskaror som lyssnar på ensamma talare, hur kloka och bra de än är. Det är socialdemokratin själv som fostrat välutbildade, starka och sunt kritiska medborgare som säger ifrån om det är nåt de inte gillar. Då åker de till landet istället för att gå i första maj-tåget, och det gör de i så fall helt rätt i.
I Solna startade vi vid gårdagens Valborgseld en kampanj byggd på sms-dialog med elever och föräldrar om hur
Solnas hårt kritiserade skolor kan bli bättre. Sms:a kan de ju göra från landet också. Och jag kan svara från min plats på Norra Bantorget!
Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om första maj, 1 maj, demonstration, socialdemokraterna, Hjalmar Branting