Pride är den nya julen

Visst kan man sucka litet trött åt den hopplöst intoleranta och bakåtsträvande kristdemokraten i SL:s styrelse som ylar att det är "djupt olyckligt" att SL hyllar Pride med att flagga med regnbågsflaggan på alla Stockholmsbussar under festivalveckan.

Det framgår inte riktigt av artikeln om hans kritik går ut på att det är olämpligt att flagga med andra flaggor än svenska flaggan och EU-flaggan, eller om det stora felet som begåtts består i HUR beslutet tagits, via styrelsens initiativ istället för direkt av SL:s VD, som egentligen är den som ska klubba sådant.

Bägge är väl ändå kvalificerade svepskäl. Visst finns det flaggfanatiker, det har vi själva fått se prov på här på ön, där vi varje midsommarbrukar flagga med en ny nations flagga, bara för att det är kul. Folk blir vansinniga, särskilt det året då vi sydde upp en ny svensk flagga, i äkta flaggtyg, fast med ett annat fint mönster än det gamla vanliga tråkiga korset. "Får man inte göra, inte bra, umpa-pa"...

Men jag tror varken att det är de Heliga Flaggtraditionerna eller den eventuella förbrytelsen mot styrelsens delegationsordning som stör den gode kristdemokraten. Det är den gamla vanliga skräcken för Familjens och Samhällets Upplösning. Att de alltid går igång på sånt, de gamla trötta kådisarna, det slår tamejsjutton aldrig fel.

Men å andra sidan, man kan också garva litet åt alla företag som är så otroligt heta på att få vara med och sponsra Pride. Är man inte med finns man inte, liksom.

Nu senast läste jag om Brandförsvaret och Räddningsverket, som hade kastat sig på tåget med motivationen "är man inte med så är man nästan emot". Jag tror vi får bygga ut Stockholm ordentligt när alla tusentals statliga verk, föreningar, organisationer och företag desperat vill hänga på. Och hur svårt ska det inte bli för alla att välja plats i tåget; -Få se här nu, jag är ju reumatiker, anställd på Ericsson, orineterare, svägerska med en flata och med i TCO, vilken banderoll ska jag tåga under?

Det är som om Pride blivit den nya julen. Varenda jävel ska önska God Jul med en annons i tidningen, ordna ett julbord, ha några specialerbjudanden eller skänka pengar till något gott ändamål, annars är man värsta julhatar-Mr Scrooge.

Visst är HBT-befolkningen en stor andel av konsumenterna, sisådär en 10 procent, och visst gillar jag själv också om de lokala företag jag handlar av har schyssta värderingar, men jag tror inte att varken bögarna, flagtorna, transorna eller jag byter bolag bara för att sopbilen inte flaggar med regnbågsflaggan under Prideveckan. Och det finns faktiskt mer intressanta montrar att besöka i Tantolunden än Vattenfalls.

Men äsch, lyssna inte mitt gnäll, jag är nog bara sur för att jag är borta från stan under Prideveckan och själv inte kan vara med och fira julafton.

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om Pride, bögar, flator, transpersoner, HBT, företag, sponsring, politisk korrekthet, regnbågsflaggan