tisdag, augusti 21, 2007

Flextid - inte bara för vuxna

Läser i Aftonbladet att rörelsen växer - de som vill att morgontrötta ska slippa tvingas upp i svinottan då de ändå inte kan prestera nåt vettigt. Heder åt det initiativet!

Men varför talas det bara om flextid på arbetsplatser och aldrig för skolelever? Så fort man nämner det tror folk att ungarna ska smita och fuska. För snart två år sedan hade jag en PRAO-elev hos mig i Solna stadshus. Hon hette Laura och gick då i 8:an. Hon bodde långt från skolan, hade massor av fritidsaktiviteter och tyckte att det var rätt krångligt att få livet att gå ihop. Vi jämförde mitt jobb, där jag ibland kunde välja att komma senare på morgonen om jag skulle jobba hela kvällen, med hennes, där hon ofta började klockan 08.00 och fick ett par timmars håltid efter skolan innan hennes fritidsaktiviteter startade.

Varför kunde inte dagens skola, där inte lika mycket tid längre ägnas åt stora gemensamma katedergenomgångar, bli mer flexibel? Laura och jag skrev ihop en motion till kommunfullmäktige, som faktiskt också antogs. Därefter har hänt: Ingenting.
Den politiska majoriteten har inte ägnat ens det svagaste intresse för att utreda förutsättningarna och försöka intressera skolorna att införa flextid på prov. Massor av elever och föräldrar frågar mig vad som hände efter motionen godkänts och jag kan bara svara jag inte vet. Synd!

Här är ett utdrag av det Laura och jag skrev i motionen:

"... Skolan ska vara en plats där eleverna finner kunskap, men hur ska det fungera om eleverna inte orkar hänga med? Vi alla har en tid på dygnet som vi är mest aktiva och vi tar in mest kunskap. Trots det börjar nästan alltid alla eleverna i en klass vid samma tid på morgonen. Skolans tider är en kvarleva från bondesamhället och den gamla katedralskolan.

Stämpelklockornas tid är förbi på allt fler vuxenarbetsplatser. I flertalet yrken har personalen fått allt mer frihet att bestämma över var och när de ska jobba. Men medan föräldrar kan börja arbetet vid olika tid på morgonen, har deras barn inte möjlighet att göra samma sak, vilket minskar tiden som barn och förälder har tillsammans.

System med flexibel start- och sluttid har prövats på ett tjugotal skolor i landet, och utvärderingarna är mycket positiva. Att inte fler skolor prövat flextid kan bero på att det är jobbigt att ställa om sig till nya arbetssätt. Det kan ibland finnas en misstro mot nya sätt att jobba. Troligen beror det på att skolan tidigare haft ett detaljerat regelverk som skulle följas till punkt och pricka.

Det är märkligt att det är så sällsynt att elever får bestämma över sin arbetstid, särskilt när man betänker att de äldre eleverna inom ett par år kanske ska flexa på en arbetsplats eller ta ansvar för högskolestudier med få schemalagda undervisningstimmar.

Många barn och ungdomar har inte sovit färdigt när de blir väckta på morgonen. Deras dygnsrytm stämmer inte alls med skoltiderna. Tröttheten ökar under högstadiet och i årskurs nio är 45 procent av eleverna extremt morgontrötta. Det handlar om en stor grupp elever som systematiskt missgynnas genom hela skolsystemet. Det visar en uppmärksammad undersökning gjord av forskare vid Umeå universitet. Forskarna har följt en årskull elever i Luleå, Gävle och Jönköping från årskurs sju och upp till gymnasiet.

Forskarna förespråkar starkt att man som elev ska få bestämma över sina tider mer själv, och vill t o m gå så långt som att föreslå att alla skolor ska införa flextid. Forskningen visar också att morgontrötta elever får bättre resultat i de skolor som serverar frukost. Många av eleverna i undersökningen uppger att de inte hinner få i sig någon frukost alls innan de går till skolan.

En annan undersökning har gjorts på University of Minnesota i USA av elever i högstadieåldern. I skolor där eleverna fick sova en extra timme innan skolan började fann forskarna att ungdomarna verkade må bättre. De hann äta frukost, gjorde bättre från sig i skolan och de flesta lärare upplevde en förbättrad arbetssituation.

Men det har visat sig lika vanligt att elever väljer att komma tidigare till skolan, speciellt om deras föräldrar har ett jobb som gör att de lämnar hemmet tidigt på morgonen. De elever som har en fritidsaktivitet på eftermiddagen kanske också väljer att komma tidigare till skolan den dagen för att få mer tid över på eftermiddagen.

Inte alla som kommer tidigare eller går hem senare tar ut sin plustid senare. Det ses istället som en chans att komma ifatt. På morgonen och på eftermiddagen är det lugnare och då har läraren mer tid att hjälpa var och en.

Detta är ett av flera exempel på hur ett flexsystem kan se ut:
Kl 9 -13 är gemensam tid för hela klassen. 1,5 timme på morgonen och lika mycket på eftermiddagen är flextid.

Eftersom det ofta är ett hårt tryck på gymnastik- och andra övningssalar kanske inte de som har idrott eller hemkunskap på morgonen flexa just den dagen. Men man kan försöka lägga schemat så att alla klasser kan flexa åtminstone några dagar i veckan.

Skolor som prövat säger att de hinner med eleverna på ett annat sätt när grupperna är mindre. En annan positiv effekt är att negativa mönster bryts upp. Det är inte längre möjligt för en eller ett par elever att »äga« hela det sociala spelet i klassen.

Utan flextid får läraren en rivstart klockan 8.00 med kanske 30 elever. Sedan är tempot högt hela dagen tills alla ställer upp stolarna och går hem. Nu får man en mjukstart och en mjukavslutning och man blir inte lika trött.

Nu finns det så många goda erfarenheter och mycket positiva forskningsresultat, att flextid rimligen borde börja diskuteras på allvar. Varje skola kan få inspiration att bygga upp ett system efter de egna förutsättningarna. ..."

Varför jag engagerat mig i ämnet? Tja, den här länken kanske kan ge viss vägledning! (Jag vet, jag måste läxa upp honom ifråga om särskrivningen.)

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: , , , , , , ,

2 kommentarer:

Anonym sa...

"Tja, den här länken kanske kan ge viss vägledning!"

Vilken länk?

Johanna Graf sa...

Sorry! Länken försvann av någon anledning, men nu är den fixad.