måndag, oktober 29, 2007

Utmanande

Åsa, Åsa, åsa, underbara vackraste finaste Åsa!

Den mest kända och outade sanningen om mig är ju att jag aldrig klarar att göra saker på beställning. Det handlar inte bara om läxor eller allsång. Utmaningar på nätet, kedjebrev på mailen och sånt hör definitivt till kategorin "Det här bara MÅSTE du vara med på!!!"

Men så är det ju DU som ber mig, och då måste jag ju bara försöka lyda.

Okej, sju sanningar om mig själv:
1) Jag är så morgonsur att jag förintar världen omkring mig, äter små barn till frukost och sätter igång laviner och världskrig. (Det finns dock ett hemligt botemedel, men det tänker jag inte avslöja här...)

2) Datorer får mig att försvinna från världen, glömma tiden, middagsmatlagningen och försumma mina barn. Allvarligt. Någon borde ringa BRIS.

3) Jag kommer ihåg ansikten, men jag glömmer bort vad folk heter och var jag mött dem förut. Speciellt om vi möts senare i ett helt annat sammanhang. Vad gör jag då? Erkänner jag min namnafasi och ber om ursäkt? Nej, jag låtsas och spelar med tills pengen trillar ner. Kan ibland orsaka väldigt pinsamma situationer.

4) Jag har tio Luther på vardera axeln. Detta får till följd att jag "bara ska göra litet nytta först" innan jag gör det där jag verkligen vill. Och så går dagen, helgen och livet, utan att jag hinner njuta det allra minsta.

5) Jag snusar, fast jag aldrig har rökt. Hur idiotiskt är inte det?

6) Jag har sett filmen Sista natten med gänget minst sex gånger.

7) Jag drömmer om stor kärlek. (Den var Åsas, men väl värd att sno)

Den som inte fått nog nu, utan vill ha ytterligare bevis på vilken knäpp person jag är kan läsa mera sanningar om mig HÄR.

Nu utmanar jag:
Krassman

Jytte
Käringen mot strömmen
Erika
Anna Fair and True
Cege by the way

Regler:
Länka till din utmanare
Berätta 7 sanningar om dig själv
Utmana 7 bloggare
Lämna meddelande till dem du utmanat

8 kommentarer:

Anonym sa...

Kul...att läsa dina sanningar och andras.

deeped sa...

Det där med ansikten och namn... jag är precis likadan. Kan bli pinsamt på många sätt - dels att man inte kommer ihåg vad folk heter men också att man hejar glatt på folk som kanske bara suttit i en bänk (hände mig när jag var präst)...

Theresias Lidbom sa...

Men vänta nu. Du är inte den där som möblerade om tuttarna?

http://svartbasker.blogspot.com/

Johanna Graf sa...

Ha, ha, nej hon är snygg, heter Hanna och stavar efternamnet med två a.

Anna, Fair and True sa...

Oj, den var svår. Jag måste fundera lite!

Anonym sa...

Bara sex gånger? På stor duk då, hoppas jag...

Johanna Graf sa...

ALLTID på stor duk. Sedan har den väl gått på TV några gånger också, men de räknar jag inte. American Graffiti...mmm... jag var hon, tolvåringa tjejen, som fick åka med ballaste killen i gula bilen och på slutet fick kulan till växelspaken.

Anonym sa...

Bästa miljön att se denna film borde ha varit under Classic Car Week i Rättvik för några år sedan när man visade den på Drive-in bio för alla jänkebilsägare. Själv har jag alltid identifierat mig med Richard Dreyfuss som Curt Henderson som desperat ville stanna kvar men till slut insåg att han *måste* åka ut i världen.