tisdag, oktober 02, 2007

Jag tänker bli snäll. Försöka iallafall.


[UPPDATERAD] Det började som en skakning på nedre däck. Stefan Einhorn gav ut boken Konsten att vara snäll. Alex Schulman kan inte längre se sig i spegeln och lägger ner sin blogg. Och nu går Christine Meltzer från elaka Hey Baberiba till julkalender. Det finns en trötthet på elakhet och ett sug efter snällhet.

Igår satt jag på ett beredningsmöte med den borgerliga majoriteten i Solna. Vi gick igenom ärendena till nästa kommunstyrelsesammanträde. Som vanligt var jag vaksam på onda intentioner, förslag som drabbade svaga grupper och nedskärningar som doldes under utvecklingsrubriker. De fanns, som vanligt. Men så fanns det också förslag som jag tyckte var verkligt bra, vilket jag påpekade. Jag riktigt såg hur kommunstyrelsens ordförande ryckte till, totalt ovan vid erkännande från de politiska motståndarna.

Det är helt sjukt. Här lever vi ett partisystem där likheterna är mycket större än olikheterna, iallafall om man jämför med ideologi och värderingar i andra länder. Socialdemokrater och moderater har mer sakpolitiskt gemensamt än vad någon av partierna har med demokraterna i USA. Kanske är det just dessa likheter som gör att vi så hätskt måste skilja ut oss från varandra i debatten. Det är trångt i mitten.

Några som lämnat trängseln i den politiska mitten är dock Centern. Den s k Stureplanscentern är nu en riktig partiförening som på fullt allvar tycker att Sturehof är Stockholms nav och politiskt intagit en högerytterposition med förslag om platt skatt m.m. Deras ordförande är den f d krögaren på Stureplan Christer Mellstrand och intervjuas i dagens SvD. -Jag är inte nyliberal. Jag är liberal, säger Christer. När han lägger ut texten om att bara fattiga bör ha barnbidrag och att systembolaget är så oeuropeiskt och bakåtsträvande, verkar han dock varken det ena eller det andra, utan bara dum.

Hallå, sådär pratade mina tonårskillar också. När de var fjorton!
Fan, nu blev jag ju så där elak igen. Jag måste nog läsa om Einhorns bok. Och ta en pepparkaka till.

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: , , , , , , , , , , ,

15 kommentarer:

Peggy sa...

psst, Stefan Einhorn var det som gav ut boken Konsten att vara snäll och han har nu gett ut boken Medmänniskor. Ämnen väl värda att tänka på. Årets julklapp? Själv tycker jag nog att det finns tillräckligt stora skillnader utan att man behöver gå till slag under bältet. Men det kanske inte finns forum att prata igenom för och nackdelar, utan allt blir en kamp om vem som överröstar vem.

Anonym sa...

Det är en lustigt närsynt och etnocentrisk föreställning om politik Johanna har.
I Sverige är vi enligt Johanna unikt eniga i politiken medan de i andra länder håller sig med djupa motsättningar. Det känns som en modern variant av Nordisk Familjebok från förr-förra sekelskiftet. De fredsälskande och förnuftiga svenskarna kontrasteras mot de vildsinta och allmänt oborstade utlänningarna.
Den hyggligt stora erfarenhet jag har av av politiker från andra länder säger mig att de har ungeför samma uppfattningar fast med sig själva i rollen som de lite slätstrukna samarbetstyperna.

Dessutom är nog alla överens på ett övergripande plan. Vi är gemensamt "för det som är bra och mot det som är dåligt". Till och med i mellanöstern kan de komma överens om de stora dragen. Men när de tar fram linjalen, kartan och miniräknaren och kartan klappar allt ihop i oenighet om småsaker.

Djävulen bor i detaljerna.

Men jag kan ju ha fel. Johanna har möjlighet att rösta för Alliansens budget om några veckor.

F ö ser jag inget behov av att Johanna skall bli snällare än hon redan är. Hon är faktiskt en jättegullig och mysig tjej.

Magnus Nilsson (m)

PB sa...

Likheterna kommer av att socialdemokraterna hyser ett antal sympatisörer till den neoliberala frimarknadsreligionen och högern hyser ett antal socialliberaler inom sina led.

Så varför inte starta ett nytt parti socialmoderaterna?

PB sa...

"I Konsten att vara snäll kan vi läsa om vad äkta snällhet innebär, få exempel på vetenskapliga studier som visar att snällhet lönar sig och slutligen tillägna oss en rad handfasta råd om hur vi kan använda snällhet för att bli framgångsrika i våra liv. Vem vill inte vara god? Vem vill inte vara framgångsrik?"

Precis, det är den Randska tidsandan jag pratar om som har konkurrerat ut begrepp som solidaritet och etik.

Man ska vara snäll för att då blir man "framgångsrik" och "det lönar sig" att vara snäll.

När du är klar med den så kan du ju läsa "The Virtue of Selfishness" av Ayn Rand...

http://www.objectivistcenter.org/cth--406-FAQ_Virtue_Selfishness.aspx

Johanna Graf sa...

Puzzlan: Du har helt rätt. Stefan Einhorn skulle det förstås stå. Får skylla på den tidiga morgonstunden :-)

Magnus: Jag menade inte att det var stora skillnader mellan partierna i andra länder, utan mellan de svenska och t ex de amerikanska republikanerna. Förlåt om jag var otydlig!

"Milton Frihetsson": Jag reagerade också över "nyttoperspektivet" i Einhorns bok. Så där håller jag med dig. Men Ayn Rand, nä, den avstår jag nog...

PB sa...

Socialmoderaterna då?

Anonym sa...

Ayn Rand måste ju hålla nåt slags rekord i tristess. Hennes böcker är så provocerande ointressanta att man bara måste köpa Jakt&Fiskejournalen för att få använda hjärnan lite. Man blir elak bara av att tänka på henne. Eller på töntar som inte vågar stå för sina åsikter...

deeped sa...

*sniff* Johanna gillar inte min blogg... :)

PB sa...

Jag är inte nyliberal, jag är liberal...

Johanna Graf sa...

"Milton Frihetsson": Jag kan inte undanhålla dig en mailkommentqr från min mamma på detta blogginlägg (hon klarar inte att kommentera på den här sidan): Hej Jo! Läste med behållning din blogg. Har funderat över när det konstiga inträffade att liberal blev fult och bytte plats med konservativ. När jag var ung var liberal något positivt. Som folkpartiet - i högsta grad rumsrent då - stod för.

Anonym sa...

Blev det någon pepparkaka?

Eva-Lena Jansson sa...

Vissa av blev vaccinerade tidigt som barn genom stort intag av pepparkakor. Och nu kan vi äta hur många som helst utan att man blir snäll...

PB sa...

"Har funderat över när det konstiga inträffade att liberal blev fult och bytte plats med konservativ. När jag var ung var liberal något positivt. Som folkpartiet - i högsta grad rumsrent då - stod för."

Ahh, men det är var innan den heliga frihandeln välsignade jorden .

Och som jag sa socialliberalism är sååå ute och bonnigt.

(Jag hoppas att din mamma inte är en sån där fifflande improduktiv sjukbidragsknarkare ?)

Johanna Graf sa...

"Milton Frihetsson": Vad i hela världen får dig att tro att min mamma skulel vara en "fifflande improduktiv bidragsknarkare" bara för att hon tycker att folkpartiet var mer rumsrent när de värnade sin socialliberala tradition? Jag kan upplysa dig om att hon som uppvuxen på 30-talet, med två universitetsexamina, extrajobb för att klara dessa studier och på egen hand försörja sitt barn (+ i perioder vara fosterförälder åt andra barn) i högsta grad varit närande för det samhälle som förmodligen försett dig med fri skola, tandvård och andra välfärdstjänster. Men om du menar att de som arbetar i denna välfärdssektor är tärande, som vissa debattörer drev på 90-talet, ja då har hon som socionom i narkomanvården varit en riktig parasit.

PB sa...

Ja allt offentligt är tärande!