En auktoritet behöver inte vara auktoritär

Det är anmärkningsvärt mycket skolfolk som hört av sig till mig de senaste dagarna och suckat över den kommande skolpolitiken. Nu ska lärarna få befogenheter, så att det äntligen kan bli ordning och reda i den svenska skolan. För det behövs enligt folkpartiet ändringar i skollagen. Folkpartiet var det enda parti som inte var med på det förslag till ny skollag som lades fram av den brett sammansatta skollagskommittén för ett par år sedan. Alla andra, inklusive lärar- och elvorgansiationer, var med på förslaget, som i denna fråga förtydligade dagens lag. I den nuvarande skollagen står det att rektor har ansvar för att skolan utarbetar ordningsregler. I dessa regler kan det t ex stå att man inte får ta med sig mobiltelefoner till lektionerna. Däremot fanns ingen trappa med straffpåföljder inskriven i lagen. I skollagskommitténs förslag förtydligades att rektor respektive lärare fick vidta de åtgärder som krävdes för att garantera ordning och arbetsro. Sug på den formuleringen. Egentligen är det en mycket vittgående skrivning. Men det räckte inte för folkpartiet. Kanske behövde partiet sticka ut för att profilera sig i skolfrågan, inte vet jag. Synd bara att deras argumentation kom att bli så antiintellektuell. De flesta erfarna och kloka skolmänniskor skakar bara på huvudet åt folkpartiets skolmajor Jan Björklund, men för en del låter det handlingskraftigt och resolut med oneliners som "att ställa krav är att bry sig" (Räck upp handen alla som inte håller med?) och "slut på snällismen". För dem rekommenderar jag varmt Göran Rosenbergs kolumn om lärares auktoritet i DN idag. För att bli en auktoritet i någons ögon måste man först ha förtjänat det. Auktoritär, däremot, kan vem som helst vara med lämpliga maktmedel.