Medan jag sitter hos frisören och väntar på att Yngste Sonen ska klippas, bläddrar jag i tidningen Mama. Bebisarna är, söta, rena och klädda i märkeskläder och mammorna är snygga, smala, lätt självkritiska men tycker att de är "good enough mothers" ändå. De har fria och kreativa jobb, gör ansiktsinpackningar, köper skötväskor från Louis Vuitton och åker på all-inclusive till Aruba (Vet inte ens var det ligger???). Barnen heter genomgående Ebba, Louise, Märta eller Philip, Oscar och Jacob.I ett hemma-hos-reportage pussas Filippa Reinfeldt med dottern Ebba. Filippa meddelar (säkert noga avkollat med sin pressekreterare) att hon är lekfull, lagom sträng (men de skriker aldrig åt varandra därhemma) och att hon ofta kommer hem tidigt för att spendera tid med barnen innan kvällsmötena. Samtidigt passar hon på att dela med sig av sitt favoritrecept på vit gazpacho.
Äldste Sonen ringer och frågar när jag tänker komma hem och vad det blir för mat. - Litet vit gazpacho, kanske? Säger jag. Inte. Frågar stressat om det går bra med fiskpinnar.
Och det unika inträffar: - Jaaa, pliskfinnar! jublar barnen och den nya frisyren blir jättefin och tillsammans handlar vi fiskpinnar och morotsjuice och hemma blir kassarna uppackade utan att jag behöver be om hjälp och potatisen står färdigskalad på spisen och Mellansonen gullar med katten och skriker inte ens åt mig när jag snor tillbaka min dator från honom.
Jag är En Lyckad Mor, och detta utan hjälp från au-pair+farmor+mormor. Släng er i väggen, Mama-morsor! In your face Filippa van de kamp!
OK, jag brände fiskpinnarna litet när jag var i badrummet och fyllde på tvättmaskinen och sedan blev jag genomblöt om strumporna för att någon glömt att torka golvet efter duschen, men vad fan...
Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: Mama, barn, föräldrar, middag, Filippa Reinfeldt, mamma, tonåring
10 kommentarer:
I love you! Vi hade också fiskpinnar igår. Och jag hämtade min guddotter och hennes syster i Bergshamra på förskolan och sedan min son. Hem för matlagning, barnen lekte och var glada... Tills sonen fick spel - när tjejerna blev hämtade. Jag viiiiiiill iiiiiinte. Jag viiiiill se på fiiiiiiiilm. Med dem! Allt detta utan au-pairhjälp.
Aruba ligger i Karibien och är en del av Holland, dock med självbestämmande, dvs det är inte längre en koloni.
Det är ett stort turistmål, och mer än halva deras BNP härstammar just från turism. De har mycket turister från Usa (och för all del från Kanade och Europa) och Usa är även deras största handelspartner.
Lite kort info på svenska Wikipedia.
Mer utförlig info på engelska Wikipedia.
Det är inte helt billigt att resa dit. Två veckor i februari, för en person, verkar kosta ca 40.000 vid en snabb sökning på Ving. Det är möjligt att man kan komma billigare undan om man anstränger sig lite grann när man letar resa.
Behöver jag nämna att jag hemskt gärna skulla åka dit, och slippa det svenska janaurivädret i två veckor?
Du ingår i mamma-maffian som är mina idoler! För övrigt är fiskpinnar faktiskt rätt goda...
Vit gazpacho (eller Ajoblanco Malagueno) är en Gazpacho som ligger närmare originalreceptet. En gazpacho är från början torrt bröd, vitlök, olivolja, salt och vinäger. En gazpacho behöver alltså inte innehålla tomat.
Skulle jag göra en vit gazpacho så skulle jag använda mandel, vitlök, torrt bröd, olivolja, vinäger, vatten, vindruvor (helst Muskat), salt, äggvita, gelatin, mjölk (för att blöta upp det torkade brödet)
Stryk gelatinet och äggvitan. De behövs bara om man ska göra en maräng-inspirerad förrätt. Blandade ihop mina recept (gör inte vit gazpacho tillräckligt ofta för att ha receptet i huvudet)
Mattias, du verkar vara en man-pärla! Kan inte du komma hem och bo hos mig och laga mat varenda dag? (Även om jag är supermorsan så är det litet svårt att hinna stryka gelatinet eller vad det nu var man skulle göra) Om du sedan är onödigt rik och bjuder på resor till före detta kolonier med konstiga namn är det ingen nackdel:-)
Fiskpinnar??? Hemma åt vi mat igår och till det drack vi dryck. Du måste förstås skriva vilken sorts fiskpinnar ni avnjöt.
Det var en kombo av Findus standardpins till dem med outvecklade smaklökar och sprödbakad torskfilé till familjens finsmakare. He, he.
Onödigt rik är jag tyvärr inte (jag anser för övrigt inte att man kan vara för rik, så länge man använder pengarna på ett vettigt sätt, men det är en annan fråga) och jag trivs bra i Sundbyberg. Men tack för erbjudandet ;)
Aruba är en av öarna i Holländska Antillerna och en såndär "lyx-semester-ö" sm bara de rika eg. har råd att åka till och semestra på. De fattiga antillianerna kommer hit och jobbar med skitjobben istället.
(välkommen förbi min blogg om du vill)
Skicka en kommentar