Maktens smak och språk

Var på landshövdingeinstallation igår och utövade litet antropologiska studier. Det fanns gott om tid till sådant, eftersom tillställningen byggde på den gamla "Stå-i-kö-för-att-överlämna-gåva-till-värden-utbyta-kindpussar-och-förtjusta-utrop-och-sedan-mingla-runt-och-sno-åt-sig-de-läckraste-snittarna-innan-de-tar-slut"-modellen. I kön, som var lång som i skolmatsalen, funderade jag över modet hos byråkrati- och näringslivseliten. Hos herrarna är det inne med djärvt färgstark slips, hos alliansfansen företrädesvis orangefärgad. Damerna har kavaj i möbeltyg (!), sådant där tjockt, vävt tyg som liknar någon slags flamländsk gobeläng eller fåtölj från 80-talet(...?) Till detta bäres med förkärlek glittrig brosch, gärna i form av en slokande panter. Framför mig i kön stod Gun Hellsvik. Hennes hår satt som en hårdglänsande hjälm runt huvudet. Fick en sådan lust att känna på det att jag var tvungen att stoppa ner handen i fickan.

Skolborgarrådet i Stockholm hade en röst som lätt gick upp i falsett. Usch vad störande, det blir IG i ordningsbetyg. Uffe Adelsson var mer lik Kalle Anka än någonsin och inredningen gick i guld och ... guld. Övriga intresserade rekommenderas att läsa boken Hemma hos diktatorn av Peter York.

Sedan gick jag och terroriserade Maryam i riksdagen. Där kollade alla på presskonferensen med Mona Sahlin. Hon var lika självklar och suveränt klarspråkig som vanlig. Det vanliga är ju annars att folk som utsatts för många departementsskrivelser och PM börjar prata lika byråkratiskt själva. Ja, hos några är det förstås medfött... Om det är det som är den statsmannamässighet som Mona beskylls för att sakna, då är det definitivt något jag kan klara mig utan. Allvarligt talat, jag förstår att Fluffiga Fredrik vägrade debattera mot Mona i valrörelsen. Men nu lär han inte komma undan längre...

Sedan delade vi på mina medsnodda snittar i Maryams arbetsrum, som liknade en cell på Hall fast med bättre utsikt. Riksdagsledamöterna verkar ha litet tråkigt, för alla som gick förbi ville stanna och hälsa på bland M:s sammetskuddar och bling-bling. Vi skulle diskutera debattartiklar, men flamsade mest runt med valberedningens vid det här lagets avslappande ledamot Micke Damberg, före detta skolminister Ibrahim Baylan som visade kort på sin Babe Abe och en fryntlig f d talman som delade ut rosor till damerna. Definitivt mer avslappnad stämning än i Arvfurstens palats.

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: landshövding, mona sahlin, carl bildt, gun hellsvik, ulf adelsohn, maryam yazdanfar, mikael damberg, björn von sydow, ibrahim baylan