lördag, januari 13, 2007

Höger, vänster eller rakt fram?

Ruben, 83, ringde och sa:
- De pratar om högersossar och vänstersossar på radion. Jag har varit med i socialdemokraterna länge, men jag fattar inte vad de pratar om. Vad menar de?

Jag har inte svaret.
Det enda jag vet är att så här i partiledarvalstider så banaliseras debatten och invektiven haglar.
Högersossar kallas bombhöger, nyliberala, elitister medan vänstersossar är oansvariga tokar och kottplockare.

Vad är en vänstersosse? Är det de som säger att det var bättre förr, vi känner inte igen oss i partiet, det är för litet röda fanor i möteslokalerna. Nej, de personerna är bara... gamla.
Är det att vara fackligt engagerad? Är det att vilja gå ur EU?

Vad är en högersosse? Är det att vara för Europasamarbetet? Att vara för mångfald i utbudet av offentliga tjänster? En sak vet jag: Om det innebär att vara ett parti som riktar sig till medelklassen, så har vi varit högersossar ända sedan Per Albins folkhemstal!

Är det vänster att inte vilja lägga ner fabriker? Ja, det brukar man kanske litet slentrianmässigt säga. Men om nedläggningen av en fabrik räddar resten av fabrikerna i företaget?
Är det höger att vilja ha balans i budgeten? Jo, det brukar de som förespråkar det få nedkört i halsen. Men om den balansen möjliggör viktiga och bra reformer på sikt?

Sedan finns den riktiga vänstern. Den vänstern har aldrig funnit sin plats i socialdemokratin, utan avskyr den till och med. Det är vi som först kommer att ställas upp mot muren och skjutas när de gör revolution. Själv avskyr jag vänstern tillbaka, inte för att de vill skjuta mig, utan mest för de tar inte anvar. De vill ha "extra allt", nu, genast, utan tanke på vem som ska betala.
Och så finns det en riktig höger. Det är de som tror på en flummig markenaden-löser-allt-idé som aldrig visat sig funka, men dem behöver vi inte gå in noggrannare på här idag.

Skiljelinjen mellan svensk vänster och höger verkar mest ha reducerats till att handla om den offentliga sektorns andel av bruttonationalprodukten!

Erik Laakso skriver tänkvärt på sin blogg:
"Den här ständigt pågående debatten om Höger mot vänster, är det en förgiftad debatt som beror på politisk inavel? Jag har kommit in i politiken ganska nyligen, endast 4-5 år som politiskt aktiv och hela tiden på en väldigt grundläggande nivå, och jag förvånas över den hätskhet, fula påhopp och totala brist på åsiktsrespekt som ofta präglar tonläget mellan s.k. högersossar och vänstersossar. Min enkla analys över denna brist på normalt hyfs är att de som suttit på samma stolar länge och utan tillskott av friskt blod tappar omdömet och ser hot mot den egna positionen i varje meningsmotståndare."

Word, Erik! Jag har inte heller varit partimedlem så länge. Jag förundras också över de där gamla förtorkade falangstriderna, som ärvs mellan exempelvis gamla och nya SSU:are i ett distrikt. Så sjukt! Varje generation måste uppfinna sin socialdemokrati och de som inte orkar göra det kan ju grotta ner sig i ett kladdigt etikettklistrande på allt och alla som känns som hot.

Tyvärr är det svårt att tvätta av sig känslan av det smutsiga spel som sker inför öppen ridå med media som producent. I går skrev Metro under rubriken "Mona kan få dela tronen" att det stormar och råder kalabalik inom partiet. Vänsterfalangen hotas med att partisekreterare Marita Ulvskog ryker om de inte ställer sig bakom Mona.
Vad fan, det låter som något bråk i nån fotbollsklubb!

Det lustiga är att dessa bryderier om politiken på någon slags vänster-högerskala alltid dyker upp när det handlar om nomineringar/utnämningar/styrelseposter, men aldrig på medlemsmöten eller kurser. Om nu EMU, EU, eller vad det nu påstås handla om, var en källa till sömnlöshet hos de personer som anklagar andra för att tycka fel i frågan, då skulle de väl anordna möten, diskussionsklubbar och seminarier om detta hela tiden? Men nej, det är bara när det är maktstrider som man vrider sig i plågor och anklagar den icke önskvärda kandidaten för att ha sagt eller tyckt fel i denna fråga någon gång.

Undra på att socialdemokraterna gått ned fyra procentenheter i Demoskops senaste mätning. Visserligen från overkligt höga 45 % (Demoskop är väl inte helt tillförlitliga...) till 41 %, men ändå. Vid förra mätningen levde fortfarande hoppet om flera duktiga och uppkattade kvinnliga kandidater, medan det vid tidpunkten för den här mätningen rapporteras om Kalabalik, Storm och Hot i partiet.
Tillfällighet eller tänkvärt?

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: , , , , ,

5 kommentarer:

Fredrik sa...

Jag är ju till skillnad från dig och Erik en av de som just är uppfostrade i SSU med falangstrider, MEN i mitten/slutet av 80 talet och då i en tid där jag som då kunde kallas kottplockare av SSU:are från "lenet" (då jag är hallänning)ändå bla tack vare dåvarande förbundssekreteraren i SSU Lars Ericson var med i en tid då dessa klyftor överbryggades.Så är tyvärr inte läget i SSU idag.
Men däremot upplever jag EU och EMU omröstningarna som en vattendelare där de som var emot i mina ögon betedde sig direkt rättshaveristiskt . Och då blir ju också en facklig tillhörighet till Handels som var emot EU ytterligare en förstärkning av att man tillhör någon form av vänsterfalang.Och sen dess har det varit ett lite tråkigare debattklimat forma av denna uppdelning utefter JA/NEJ.

Claes Nordmark sa...

Johanna, grymt bra skrivet!

Urbs sa...

Jag skulle vilja lansera ett enkelt sätt att lista ut om en person är högersosse eller vänstersosse genom att ställe en hypotetisk fråga:

Det har precis varit val. S har vunit men har inte tillräckligt med röster att bilda majoritiet och måste hitta ett parti att samarbeta med. V, C och FP har alla sagt det vill samarbeta med S. Om du tycker att det vore bäst om de samarbetade med V så är du vänstersosse. Annars är du högersosse. Så enkelt var det!

Erik Laakso sa...

Mycket kloka ord Johanna, främst tycker jag du formulerar det hela bra när du beskriver den oansvariga, och därmed förhatliga, vänstern som står emot allt vad arbetarörelsens värderingar står för när det gäller värdefrågor och ansvarstagande.

Anonym sa...

Nej, det är inte höger att vilja ha balans i budgeten. Det är vänster. Det är höger att skapa obalans med sänkta skatter, dyrare vård genom privatiseringar. Och framförallt är det att vägra att ta ansvar att privatisera saker. Det är att skylla på de man lagt utt uppdrag på istället för att själva ta på sig problematiken.

Högern inom socialdemokraterna har alltid vägrat ta ansvar för sin politik, se nu på finanskrisen och vad den gör med pensionssystemet. Ingen balans där.

Men så har högern inom partiet ingen som helst förknippning med arbetarrörelsen utan ser den som förhatlig. Där finns inga värdefrågor, bara ett hat mot moral, etik och ansvarstagande.