lördag, januari 06, 2007

Att vara Stockholmare är ingen schlager

Läser Att komma hem ska vara en schlager av den gamle lolitabetäckaren Per "Världens äldsta tonåring" Hagman.

Inledningen är så full av adjektiv och beskrivningar att boken fungerar utmärkt som insomningslektyr. Sedan kommer refrängen, och historien om författarens desperata flykt från medelmåttigheten blir riktigt krönikekul. Alla när vi väl en dröm om glamour och dekadens och därför har alltid franska tabacer, egyptisk överklass, kasinon, falkar och ovanliga spritsorter ett lyssnarvärde.

Samtidigt kan jag inte låta bli att reta mig på småstadskomplexhatandet av allt som har med svenskhet i allmänhet och Stockholm i synnerhet att göra. Ord som "Ledin" och "tjejmiddag" används med random-repeat-artad tvångsmässighet om allt som är svenskt=dåligt. Per Hagman beter sig som en omvänd version av de högutbildade storstadskvinnor som spyr galla över småstadstjejer som opererar sig framtunga för att få vara med i dokusåpor.

Jag erkänner. Jag äter mig fet på tjejmiddagar och jag gillar Stockholm. Inte Thomas Ledin, men blått hav. Jag gillade att käka chips med mina gamla Solnaklasskompisar i förrgår. Lika mycket som jag gillade att gå ut med de litet mer storstadschica vänninorna på Bistro Süd, Gondolen, Bistro Jarl och Solidaritet och dricka champagne genomgående igår natt. Jag får lust att säga till Per: Var inte så fettfritt jävla ängslig! Det är OK att vara från landet, det är OK att dricka två öl till priset av en på Happy Hour.

Och det kommer en tonartshöjning. I slutet kommer Per hem till västgötaslätten (kanske benämner han det så för att det låter mer poetiskt än Töreboda?) och verkar nästan lycklig på riktigt. Matar en sädesärla, dricker rosévin och leker med lillebrorsan.

Kanske har han nu, vid 40-strecket, till slut insett att stil kommer inifrån, inte från hur många perfekta Sjötunga Walewska man ätit eller hur 60-tals-riviera-retro ens tennisshorts är.

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: , , , ,

1 kommentar:

Ulrika sa...

Det är rätt skönt att vara lantis i storstan :)