Skyll dig själv!

Vi bortskämda folkhemsvaggade svenskar har en tendens att säga "Någon borde".
Hemma kallas jag själv ofta både "Någon" och "Ingen". (Som i "Någon kunde väl ha ställt in mjölken!" och "Har ingen lagat middag än?". Om det har jag skrivit i detta bittra lilla inlägg)

Men nångonting håller på att hända. Allt mer blir individens ansvar, är vårt eget fel och upp till oss själva att göra nåt åt Jag ska ge tre exempel:

1. Barn i skolan. För en tid sedan var en mig närstående skolpojke på utvecklingssamtal med sina föräldrar. Han hade bristande måluppfyllelse (som det så fint heter) i ett par ämnen och fick därmed, helt enligt lagen, ett så kallat åtgärdsprogram. För er som inte är invaggade i skolspråket så är det ett slags kontrakt, som ska vara underskrivet av rektor och skolans elevvård och som stiftar vad var och en i barnets närhet åtar sig för att öka den där bristande måluppfyllelsen. Detta för att man senare ska kunna gå tillbaka och se vad som sas och vad som egentligen utlovades. (Ursäkta svenskan, det finns förmodligen finare ord och mer tillkonstrade förklaringar för det här) OK, så långt allt väl, men vad stod det då i åtgärdsprogrammet? "Kalle ska jobba mer på lektionerna". INGENTING om vad skolan skulle göra eller om hur föräldrarna kunde hjälpa till hemma! Elever som misslyckas i skolan, särskilt om de dessutom har mage att reagera utåt, därtill med ilska, är onda och har sig själva att skylla. Det är alldeles för jobbigt att söka svaret i system, grupper eller de strukturer som styr och påverkar skolan.

2. Stress. Förr var den kortvarig och hette "brådska" eller "jäkt". Man jäktade till bussen, på sin höjd, sedan var det färdigjäktat för den dagen. Sedan hette det "stress" och "tidspress", ett mer konstant tillstånd men fortfarande någon som drabbade oss utifrån, beroende på världen rumtomkring. Nu har stressen bytt ansikte, utan att man riktigt fattar hur det gått till. Nu kallas det istället "tidspussel" eller "balans i livet"Har DU lyckats lösa tidspusslet? Har DU hittat balansen i livet?
Fixar du inte det är du misslyckad. Och varje dag får vi jämförelseexempel på MAMAmorsor som både soltorkar sin egna tomater, TAR sig tid att gå på yoga och har startat eget på Österlen eller åtminstone gjort en rejäl downshiftning på jobbet. Så har stressen blivit en stress i sig.

Men det är inte nog med det.

3. Jämställdhet. På 70-talet var det manssamhällets fel. På 2000-talet får Mona skit på långa spön när hon andas om att det finns system och strukturer som orsakar ojämställdhet. Fixar man inte sin egen jämställdhet är man ingen tuffing och får skylla sig själv. Blir man dessutom antastad på krogen eller våldtagen är man antingen en slampa, för lättklädd eller har varit otydlig i sina avsikter. På radion nyss var det ett reportage från universitetet, där en överväldigande majoritet av alla kvinnliga doktorander upplevde sig få sämre stöd i sin forskning, medan bara sex procent av de manliga mötte samma bemötande. De kvinnliga forskarna hade väl klantat sig på nåt sätt. Sissys.

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om stress, tidsbrist, skylla sig själv, våldtäkt, feminsim, jämställdhet, brådska, jäkt, tidspusslet, balans i livet, åtgärdsprogram, skolan, utvecklingssamtal