måndag, januari 07, 2008

3 skäl att älska vardagen

Nu är julen definitivt slut. Gud, vad skönt.

Jo, det är det visst! Tänk bara på dessa fördelar:

1. Man slipper äta hela tiden. Under lovet är det ideligen inbjudningar till middagar, glöggar och fikor. I morse när jag skulle sätta på mig mina f d löst och skönt sittande Levi`s i storlek 29 fick jag en flashback från 70-talet när man låg på rygg i provrummet på Gul & Blå och drog upp gylfen med en hovtång. Välkommen trista lunchrum och microvärmd soppa!

2. Man kan skylla på skolan igen för att barnen inte rör på sig. Under lovet har det gått så långt att man blivit tacksam när de spelar Nintendo Wii en stund och inte bara dataspel... Tröstar mig dock litet när jag läser att läkare nu rekommenderar Wii-spelande som rehabilitering mot krämpor. Men mina slöa barn återgår snart till att bara öva tummarna i nåt vidrigt litet Star Wars-spel. Suck, kan ingen göra något? Skolan borde väl ta sitt ansvar?

3. Man slipper skiftarbetarna. Under hela jullovet har tonåringarna sprungit som hemmafruar på speed upp och ner för trapporna, in och ut ur köket, fram och tillbaks mellan sovrum och badrum smällandes i kyl/drys/diskmaskin/köksskåp/badrumsskåp/toadörr. Företrädesvis nattetid. Problemet är bara att de inte alls städat, utan bara stökat ner. Men nu när lovet är slut kommer de snabbt att återfall i sin gamla sömngångarstil, uttröttade av skola och tidiga morgnar. Ha!

Hela söndagen går jag skadeglatt omkring och påminner dem om hur trötta de kommer att bli när de nästa dag tvingas gå upp snortidigt. Särskilt kul är det att påpeka för 16-åringen som klockan 17 precis har stigit upp.
- Ha, ha, fatta hur trött du kommer att vara imorgon bitti när väckarklockan ringer halv sju då du typ just har somnat!

Vad som sedan händer vill jag helst glömma bort. En närmare koll visar att vårterminen inte alls börjar idag, utan först på tisdag. Lärarna har passat på att lägga in någon slags utbildningsdag. Även de behöver väl någon slags mjukstart i helvetesvardagen. 16-åringen sitter glatt uppe hela natten fram till halv sextiden då han tycker det börjar bli dags för ett litet "nattmål" innan han törnar in. Det låter. Högt. När jag ger upp och kliver upp är detta synen som möter mig i köket. Synd att golvet inte fick plats i bild...



Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om ,

2 kommentarer:

Calle Fridén sa...

Var vi såna??? Jag minns inte det. Hemma i det Fridénska residenset släppte den grymme fadern in ett knippe blöta och glada taxar, om man dristade sig sova längre än till tio. Å andra sidan fanns det ju INGET att göra på nätterna, så nattsuddandet var begränsat.
Emellanåt kan jag få utbrott över disk som väller över när jag kommer hem efter en dag bland vresigt virke och svensk höst. Ryter: Det ska vara städat och diskat inom tjugo minuter, annars blir det ingen mat.
Dottern, sexton år: Då går jag till pizzerian.
Jävla ungar, de har för mycket pengar och för mycket att välja på.
Så det blir till att småmuttrande plocka glas - varför kan de inte ta ett glas och använda det? - och till sist ta hand om det jävla köket själv, så det blir gjort. Och höra mina egna föräldrar fnissa i nån vrå.
Storlek 29 - hur är du skapt kvinna?

Calle

Johanna Graf sa...

Just glasen har förvånat mig också. Överallt står det glas som de bara tagit några klunkar vatten ur. Men att återanvända eller till och med skölja ur ett glas - no, no, no!

Igår skurade jag köket på bilden i c:a två timmar. och med tanke på att jag under dagen innan dess hade släpat runt två soffor, ett jacuzzibadkar, en mängd soffbord, kuddar, täcken samt två sängar i och ut ur huset, så satt jeansen välgörande löst igen.