lördag, januari 12, 2008

En hundring är väl ingenting?

Av en rundringning som SvD gjort till de tio friskolor i Stockholm där eleverna får högst betyg framgår att det är vanligt att skolorna ber föräldrarna om ekonomiska bidrag, trots att den enligt lagen ska vara kostnadsfri. Och bloggaren Krassman berättar om skräckexemplet framför andra; Europaskolan där föräldrarna tidigare fick betala en "frivillig avgift" och där man sedan berättade i brev hem till alla föräldrar vilka som inte hade betalat den.

Sedan läser jag ett blogginlägg från en lärare i en grundskola i Kalmar. Han skriver om vad som hände när hans skola skulle ordna en idrottsdag.

Jo, jo, det är skillnad på folk och folk. Och växer, det gör de.

Här kan ni läsa föreningen Majblommans syn på hur skolornas smygavgifter påverkar fattiga barns möjligheter att delta i utflykter mm. Det är ingen rolig läsning.

Men vad fan, har inte föräldrarna råd att bidra med en 50-lapp då och då till ett teater- eller museibesök, kanske du tänker? Du är i så fall inte ensam. En majoritet av skolföräldrarna är för att skolan ska möjligheten att be föräldrarna om bidrag som gör att de kan göra roligare aktiviteter med barnen. Enkelt att säga, om man har råd. Lätt att tänka "har de råd med chips så borde de väl för sjutton kunna slänga upp en hundring för en skiddag". Tyvärr är det inte riktigt så enkelt för alla. Den som tror det har nog rätt bristfälliga kunskaper om en del föräldrars livsvillkor. Trots att jag som anställd på utbildningsdepartementet var relativt välbetald, fick till och med jag problem att som ensamstående mamma att på kort varsel punga upp med 450:- för vart och ett av mina tre barn när skolan ordnade friluftsdag där det självklara favoritvalet var en dagsresa till en skidanläggning. Då var det inte lätt att säga "Men vinterpromenaden runt Råstasjön, låter inte det kul också?"

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om , , , , , , ,

4 kommentarer:

tomasrj sa...

Bra att du tar upp detta ämne. Och kul att du länkar till min artikel i samma ämne.

Med dagens regering som pressar arbetslösa och sjuka så har sannolikt skillnaden mellan de föräldrar som har råd, och de föräldrar som inte har råd, blivit större.

Jag har själv vuxit upp i en fattig familj där morsan sydde jeans åt mig och brorsan för att vi inte hade råd att köpa. Och jag skämdes när klasskompisarna upptäckte det.

Jag valde bort många saker för att jag inte vågade gå hem och be om pengar. Mina föräldrar var säkert tacksamma för det då. Men de kände sig nog inte heller tillfreds med att inte ha råd.

Johanna Graf sa...

Jag är glad att just du är lärare, för det behövs fler som förstår hur barn kan ha det.

Lennart Nilsson sa...

Det här är uppriktigt sagt för jävligt. Det strider helt mot tanken med friskolorna! Hoppas att Björklund (till skillnad mot den förra regeringen) gör något åt det.

Anonym sa...

Det är ett stort problem med alla små extrabidrag förrutom skattekronan man förväntas glatt skicka med sina söta telningar. Det är både utflykter med "medhavd matsäck" och kulturella begivenheter som kommunerna givetvis inte tycker sig ha råd med.

Men att dra politiska växlar på detta är ju ganska korkat...! På detta sätt har det varit så länge jag haft barn i skolan, vilket i år lär bli elva år ... Och SÅÅ många år har inte "Alliansen" gjort bort sig riktigt än. Inte ens min hemkommun har styrts av dessa blådårar såpass länge att det går att delegera den politiska åsikten till kommunal nivå.

Nej, "rödskäggen" har inte gjort så värst mycket åt detta heller faktiskt! Fri skola eller inte, smygavgifter finns inom den kommunala skolan åsså - sedan mååånga år!

Kicki W