torsdag, september 25, 2008

Kommunförbundet avlivar skolministerns myter

Igår satt jag vid bordet intill skolminister Jan Björklund på Sveriges Kommuner och Landstings 100-årsjubileum. Alla deltagarna fick en liten broschyr, Myter och fakta, som förbundet tagit fram för att ta bemöta alla felaktiga föreställningar som finns om byråkrati, skatter, skola och sjukvård.

På mittuppslaget kunde skolministern lära sig följande:

Skolan blir allt stökigare.




Regelbundna undersökningar bland högstadie- och gymnasieelever visar att allt fler är engagerade och trivs med skolarbetet. Även relationen med lärarna blir allt bättre.
Andelen elever som tycker att det är lätt att vända sig till sin lärare vid problem har ökat från 50 procent 1993 till 80 procent år 2006.

Två av tre elever känner arbetsro på alla eller de flesta lektioner. Bland lärarna är det drygt åtta av tio som känner arbetsro på merparten av lektionerna.
Av lärarna är det 93 procent som trivs med eleverna och 96 procent anser att de oftast möts med respekt från eleverna.

Eleverna lär sig inte ens att läsa och skriva längre.




Svenska elever har internationellt sett en hög läsförståelse. Det visar flera internationella jämförelser. I PISA 2006 (Programme for International Student Assesement), hade endast 5 av 57 länder bättre resultat än Sverige.
Även en av världens mest omfattande läsundersökningar, PIRLS (Progress in International Reading Literacy Study) rankar Sverige bland de bästa i sin senaste undersökning. Endast 6 av 45 deltagande länder/regioner placerade sig bättre när man undersökte fjärdeklassarnas läskunskaper. När det gäller matematik och naturvetenskap placerar sig svenska elever på en genomsnittlig nivå bland OECD-länderna.

Skulle ministern behöva en lektion till så har SKL även tagit fram rapporten Aktuellt om förskola och skola 2008 som visar på en betydligt ljusare bild av både stämningen och resutaten i den svenska skolan än vad debatten i media givit sken av. Rapporten, som utkommer för tionde gången, visar bland annat att andelen niondeklassare som uppnått målen i alla ämnen våren 2007 var den högsta sedan läsåret 1998/99.

Heja Björklund, nu måste du väl ändå bli litet mer positiv? Du har ju iallafall styrt under ett av de åren!

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om http://bloggar.se/om/skolpolitik" rel="tag">skolpolitik, http://bloggar.se/om/den+svenska+skolan" rel="tag">den svenska skolan, http://bloggar.se/om/skolans+resultat" rel="tag">skolans resultat, http://bloggar.se/om/kris+i+skolan" rel="tag">kris i skolan, http://bloggar.se/om/fakta" rel="tag">fakta, http://bloggar.se/om/myter" rel="tag">myter, http://bloggar.se/om/SKL" rel="tag">SKL, http://bloggar.se/om/Sveriges+Kommuner+och+Landsting" rel="tag">Sveriges Kommuner och Landsting, http://bloggar.se/om/100-%E5rsjubileum" rel="tag">100-årsjubileum, http://bloggar.se/om/" rel="tag">

11 kommentarer:

Anonym sa...

Hmm har inte skolministern tillgång till SKL´s intranät så att han kunde ha en svarsrapport färdig innan denna rapport, han brukar ju vara intresserad av av läsa andras material i förväg och då helst utan att fråga först.

Mvh/ Sigge/Sigge

Christer sa...

"På mittuppslaget kunde skolministern lära sig följande:", skriver du. Jag tror att ordet "kunde" är viktigt i det här fallet. Som lärare inser man fort att "lära ut" och "lära in" inte är samma sak, och när det gäller Björklund har han ju en viss förmåga att sålla i informationsflödet...

Morfar Lasse sa...

Jag tror att Jan Björklund tillhör den del av regeringen, som oftare borde använda en klassisk register kommentarr för olika skrivelser och rapprter.
"Tagit del, men inte förstått."

Mattias sa...

Problemet är att SKL använder fakta som är ointressant i sammanhanget.

Visst, svenska elever är medelmåttiga med OECD-mått mätt (sedan när blev egentligen medelmåttig positivt? ) men det som är oroväckande är utvecklingen där svenska åttondeklassare var sämre i matematik 2003 än vad sjundeklassarna var 1995.

Detta är inte bara dåligt utan helt j-vla katastrofalt, och det framgår med all önskvärd tydlighet om man läser Timss rapporter, eller för all del skolverkets sammanfattning av Timss03.

Visst, enstaka mätvärden kan vara intressanta ibland, men det som är viktigt är trenden, dvs går det åt rätt eller fel håll.

Under perioden 1994-2006 gick det inte bara åt fel håll, utan -- faktiskt -- käpprätt åt h-e.

Visst, man kan tycka att Björklund överdriver; men hellre någon som överdriver och övertolkar än alla dessa socialdemokratiska skolministrar som suttit med armarna i kors och inte brytt sig om de varningssignaler som funnits.

Anonym sa...

"Visst, man kan tycka att Björklund överdriver"
Borgerlig nysvenska för lögner.

Anonym sa...

Det minsta man kan begära av en minister som ansvara för skolan är att denna person kan tolka statistik, för han ljuger väl inte medvetet?

Glad påsk
Yngve H

Mattias sa...

Yngve: Och Björklund har tolkat statistiken korrekt. Har du gått på SR:s lögner?

Morfar Lasse sa...

För många år sedan gick även jag och studerade. Bland det sista jag läste var "filosofiskt och strategiskt tänkande". Då fick jag lära mig det här med informationsanalys.
Det grundar sig bland annat på hur man hanterar inkommade fakta.
En linje bland dessa är den, som till stor del stämmer med Aliansens sanningshantering.

Låt oss utgå ifrån jorden som studieobjekt och sätta upp två alternativa tolkningar av dess existens.
Den första är enkel, "jorden är en het potatis". Den andra är dess motsats, "jorden är inte en het potatis". Eftersom "jorden inte är en het potatis", måste vi ta bort alternativet.

Resultatet är enkelt!
Det alternativ vi har kvar är,
"JORDEN ÄR EN HET POTATIS".

Mattias sa...

Du väljer givetvis själv om du vill använda strutstaktiken (stick huvudet i sanden) eller ej.

Det förändrar inte enkla fakta som är att svenska ungdomar blivit rejält mycket sämre i matematik.

Och då var utgångsläget inte särskilt bra till att börja med.

Men, det är klart; om man nöjer sig med att vara medelmåttig så är det givetvis inget problem.

Vilket är den strategi som socialdemokraternas skolpolitik följt de senaste 30 åren.

Morfar Lasse sa...

Mattias,

Det är du som pratar om medelmåttor. Det är du som hävdar att de är dåliga i matte! Det är du som säger att SKL använder dåliga fakta och att OECD´s rapport är ointressant. - Varför det?

Du hänvisar till en rapport, som jag inte lyckas finna via nätet. - Var finns den? en nätadress tack.

Det är du som frågar efter en strategi i en politik, som redan är avslutad och utbytt. -
Tala istället om vilken strategi som finns bakom Alliansens utbidningspolitik. - Den som sparar in antalet platser inom vuxenutbildning! Säljer utbildingsanstalter via lagbrott mot LOU (Lagen om Offentlig Upphandling).

Berätta för oss "okunniga" om vart det är du vill komma och varför!

Mattias sa...

Timss 2003 finns hos skolverket: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1380

Läs särskilt sidan 10, och då framförallt följande text:

Sveriges resultat i matematik är lägre än i TIMSS 1995. Minskningen uppgår till 41 skalpoäng
vilket är den största försämring som uppmätts för något av de 16 länder som deltog i undersökningen både 1995 och 2003. Resultatet för eleverna i skolår 8 i TIMSS 2003 är signifikant sämre än det som uppnåddes av eleverna i skolår 7 i TIMSS 1995


Och nej, det var inte jag som införde medelmåttor i diskussionen. Det som stod i SKL:s pamflett (enligt Johanna, men jag utgår från att hon citerat korrekt) var:

"När det gäller matematik och naturvetenskap placerar sig svenska elever på en genomsnittlig nivå bland OECD-länderna."

Ergo, medelmåttlig nivå. Jag tycker inte att det är någonting att vara stolt över.

Inte heller är jag stolt över den medelmåttans tyranni som präglade svensk skola under 70- och 80-talet (då jag själv gick i skolan) där svaga elever slogs ut och starka elever blev understimulerade.

Alliansens strategi när det kommer till skolan handlar om tydligare uppföljning. Genom att mäta -- oftare och tidigare -- vet man snabbare när man behöver sätta in åtgärder. Strategin handlar också om en fokus på kunskap i skolan, liksom en bättre arbetsmiljö.

Komvux är viktig ur ett jämlikhetsperspektiv, ur ett rättviseperspektiv, om att alla ska ha en rätt till en andra chans. Men, utbildningspolitiskt är det dock ganska ointressant eftersom det rör så få personer. X kronor i lågstadiet ger helt enkelt -- ur ett kunskapsperspektiv -- mycket bättre utväxling än samma X kronor till komvux.

Därför är komvux inte lika relevant när man diskuterar utbildningspolitik och utbildningssatsningar som satsningar på grundskolan.

Dessutom är det en sund strategi att dra ner på komvux och omskolningar i högkonjunktur (eftersom företagen bör ta den kostnaden) och att satsa i lågkonjunktur.