Förra året var jag i Finland för att studera det finska skolundret. Elever hyser aktning både för bildning och sina lärare - och därför lyckas de bättre än de svenska eleverna i internationella jämförelser. Tyvärr hittade vår lilla studiegrupp med tjänstemän och politiker från Solna inte mycket som gick att packa ned i väskan och ta med på Siljabåten hem. Synen på bildning och skolan som ett privilegium är inte helt lätt exporterbar, liksom synen lärare som samhällsauktoriteter. Däremot hade jag gärna importerat deras lärarutbildning. I Finland går det 10 sökande på varje plats på lärarutbildningen, som inte ges på en lärarhögskola utan är naturligt knuten till universitetet. Intagningen sker genom en 3-stegsraket: Först betygsintagning, sedan ett teoretiskt prov och sist ett praktiskt prov i klassrumssituation. De som kommer in får en högklassig utbildning knuten till särskilda undervisningsskolor med välutbildade handledare.Den svenska lärarutbildningen är ett skämt i jämförelse. Redan när jag läste till fritidspedagog på Lärarhögskolan på 80-talet tyckte jag det var för slappt. Intagningspoängen var då 4,1 (gamla betygen). När före detta studiekompisar gått vidareutbildningar på skolan, har de blivit skakade av hur kraven därefter sänkts ytterligare.
På DN Debatt idag skriver högskoleverkets Sigbrit Franke att var fjärde examinerad lärare borde blivit underkänd. Är det i detta läge vi ska tala om att höja lärarnas status genom att ge dem någon slags auktorisation? Knappast.
Man behöver inte vara språkprofessor för att få adrenalinchocker av att läsa ungarnas veckobrev från fröken. Är det Uggla som lärt henne stava?
Nej, höj intagningskraven och för över utbildningen till universitetet. Sedan behöver också medelstilldelningen göras om. Tyvärr gör dagens system ( klicka på Berglinserien här ovanför!) att lärosätena lockas att anordna utbildningar som många studenter vill läsa, medan det inte premieras att ställa höga krav på de antagna studenterna.
En flytt av lärarutbildningen till Stockholms universitet skulle öka forskningsresurserna och dessutom råda bot på problemet att Lärarhögskolan inte har examinationsrätt för forskarutbildningen. Samordningsvinsterna skulle också bli stora, eftersom blivande lärare kunde läsa kurser ihop med blivande ekonomer, jurister, språkstudenter och andra. Även om motståndet varit stort från Lärarhögskolans personal, ser det nu ut att bli ett samgående. I december ska Lärarhögskolans styrelse fatta beslut angående en ny organisation för högskolan och ta ställning till ett samgående med Stockholms universitet.
Det är inte en dag för tidigt.
Och det är nog lämpligt att reformera utbildningen innan man förbjuder obehöriga lärare, annars lär minister Björklund få problem. Dagens utbildning ger studenterna tokfrihet att kombinera så knasiga ämneskombinationer att det i praktiken gör det omöjligt att få en behörig lärarkår på en skola. Det blir typ 20 idrottslärare, men inga kemilärare och tyskalärare.
Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: lärare, lärarutbildningen, lärarhögskolan, obehöriga, auktorisation, nalle puh, skolan, utbildningspolitik
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar