- Fan, nu har jag glömt syrrans dotters födelsedag!
En stark känsla av igenkänning sköljer över mig. Hur många hundra gånger har jag hört killar säga liknande saker? Känner jag överhuvudtaget NÅGON man som håller koll på sin släkt och vänner, månar sig om studentpresenter, dop och namnsdagar?
Jo, en kan jag komma på. En gammal kompis med överklassbakgrund som faktiskt planerar brorsbarnens studentpresenter och ringer på mammas namnsdag.
Funderar på om det kan bero på klass? Precis som överklassen alltid snickrat på sina släktträd och namngivit och försett sin avkomma med smeknamn; de viktiga arvtagarna till släktimperiet. Lilla Bisse, Noppe och Bröli håller hela släkten reda på och ger silverskallror med släktvapnet ingraverat.
Medan arbetarungarna hoppats att ungen ska överleva vintern och givit den ett, högst två dopnamn,. Smeknamnen får de först av polarna i fotbollslaget.
Lunken, Dojjan och Spiken håller reda på serietabellen men knappast sin egen brölopsdag. Så lever traditionen vidare.
Men nog finns även en könsskillnad. På morssidan vårdar man familjeträdet, medan mannen aldrig kan vara riktigt säker på släktförhållandena; om brorsan verkligen är ens brorsa och om hans barn verkligen är hans.
Och se på rollerna som farmor/farfar respektive mormor/morfar. Jag vågar slå vad om att det finns långt fler farföräldrar som har taskig kontakt med sina barnbarn än morföräldrar.
Fan, jag har bara söner. de kommer aldrig komma ihåg min 80-årsdag. Och jag kommer bara att bli farmor, tänker jag dystert för mig själv och sjunker djupare ner på stolen.
Då utbrister yngste sonen: -15:e augusti!
Han vill visa att han inte alls stämmer in i mina fördomsfulla teorier. Han kommer visst ihåg min födelsedag. Fina, underbara unge.
Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om kvinnor och män, jämställdhet, överklass, arbetarklass, smeknamn, födelsedagar, komma ihåg, namsndag, dop, studentpresent
10 kommentarer:
Nu har jag gjort den där "vad gjorde jag för 20, 10, 5 år sedan"-grejen som du gjorde för evigheter sen!
Själv är jag hopplös på att komma ihåg födelsedagar. Jag glömde bort min egen 18-årsdag (vem gör det??) men ännu har jag inte glömt något av barnens födelsedagar i alla fall.
Som tur är vet alla att mitt födelsedagsminne är kraftigt defekt och påminner mig. Bland de som påminner mig finns min lillebror och min man. Min son har rätt bra koll också - han glömmer aldrig hjärtans dag och mors dag och sådant heller.
Är mycket arbetarklass fast vi har iofs gett ungarna tre namn och smeknamn - kan det bero på det månne? *S*
Ullis: Ja, det måste absolut vara därför!
Anna: Jag går in och kollar genast!
Skrev en kommentar i natt men den hittade inte fram i mörkret. Jag provar igen.
Det verkar som det är gott gry i sonen.
För egen del så kan följande meddelas: För mig är 16:e mars, 12:e april, 11:e maj, 26:e juli exempel på bemärkelsedagar utanför min familje och släkt-krets som jag vårdar ömt sedan urminnes tider. Numera är också den 24:e februari (sedan två år) ett viktigt födelsedagsdatum att komma ihåg. (Du kanske känner den personen, tror nästan det)
Mina söner kommer ihåg min födelsedag i augusti och när jag blir farfar och är 80 år, även 94 så kommer de att komma ihåg mig är jag övertygad om. (Fast det dröjer ett bra tag till dess.)
Så nu när vi är ytligt bekanta, cirka 0.00003% (jag är ju ingenjör, så det har jag kunnat räkna ut) så har din krets av manliga "komihågare" ökat lavinartat. Det gick ju lätt som en plätt eller hur?
Min klassbakgrund är okänd.
Hallå Mats, nu blir jag väldigt nyfiken!
Din blogg går inte att hitta, ditt namn är vanligt, och jag kan för mittliv inte komma på vem av mina bekanta som fyller år den 24 februari??? (Ok, jag erkänner, jag bryter också normen. Jag glömmer t o m hur gamla mina söner är. Just som jag lärt mig rabbla 13, 15 och 17, så envisas någon av dem med att fylla år... suck! Jag kanske är arbetarklass?)
Du får våndas lite till.
Det är en kvinna, halva befolkningen eliminerad.
I mitt sko-mail skrev jag bilfabrik i Thn. Nu blev det några färre igen.
Fackpamp. Så nu blev det ännu färre.
Nu borde du klara det.
Det är idag 85 dagar kvar - det är dags att börja skriva önskelista.
Inget är för stort och inget är för litet så det är bara att rocka på. Men börja nu, för det kan ju vara leveranstider för jag vet ju inte vad som står på din önskelista för den finns ju inte. Så återigen börja skriv, vänta inte till sista minuten.
Påminnelse, det är idag 80 dagar kvar, i övrigt se den förra kommentaren.
Påminnelse 2, det är idag 67 dagar kvar, se ovan.
Vad det verkar så får jag hitta på något själv. Av några inlägg förstår jag att följande är intressant:
- trädgårdstomtar
- cykelbyxor
Jodå, jag har läst om champagne och juleskum också. Juleskum - jag mår illa av benämningen. Är det vedertaget att häva ur sig vad som helst? Jo, jag vet att Cloetta skriver så på sina påsar. De borde anmälas till någon ombudsman för fulande av språket. Det kan ju till slut tillåtet bli juleklapp, julestjärna, hujedamig. Nej vad sägs om 5 kg Skånepepparkakor?
Ett av dina bloggfans undrar hur dagen som du skrev om i sista stycket i den här bloggen? (17/4 i år)
Fick du relevant uppvaktning?
Anlände det någon Strelitizia reginae/juncea, skulle varit Spathephyllum samt något ätbart?
Nyfiken om det funkade?
Skicka en kommentar