Betygsliknande tester stort lyft för lärare

Som vanligt går livet för fort och jag hinner inte reagera så snabbt, men:

"Betygsliknande tester stort lyft för nioåringar" sätter DN som rubrik på en debattartikel från s- och m-politiker i Haninge. De beskriver hur gemensamma förväntningar på barns läsförmåga gav bra resultat. Resultaten mätte man med ett test i trean.

Min fråga är: Var det testet som lärde barnen att läsa? Eller var det möjligen det faktum att lärarna satte sig ner och enades om en ambitionsnivå? Nämligen att ha höga, tydliga och positiva förväntningar på alla barn. Och sedan bestämde de sig för att läsa av resultaten på ett likvärdigt sätt vid en bestämd tidpunkt. Då visade det sig att de allra flesta ungar klarade målen. Provet i sig tjänade mest till att tydliggöra uppdraget för lärarna.

För inte menar väl artikelförfattarna - som jag till huvuddelen känner som bildade och förnuftiga människor- att barnen inte ansträngde sig förrän de fick hotet om ett prov över sig?

Och jag tror inte att de för ett ögonblick tror att betyg på tredjeklassare ökar inlärningsförmågan.

En annan idé är den som framkastades av mina arbetskamrater i fikarummet nyss:

- Sätt betyg på lärarna istället utifrån hur många barn de får att nå målen.

- Ja, då skulle de kunna få löneförhöjning utifrån det också!

- Men vad f-n, då skulle ju läraren med många dyslektiker i klassen få sämre betyg!

- Bättre det än att sätta betygen på ungen med dyslexi i alla fall...

Ja, det där tål väl att fundera på ett varv till, men jag skulle iallafall vilja ändra DN:s rubrik till "Betygsliknande tester stort lyft för lärare".

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om politik, skolpolitik, skola, betyg, test, prov, läsförmåga, lärare, lärarlyft, betygsliknande