tisdag, mars 30, 2010

Happiness. Eller?


Ibland bara fastnar man. Man borde inte, för man har massor att göra, men man bara bläddrar och bläddrar på en sida man hittat, helt fascinerad. Idag väckte jag 16-åringen (vilket inte är så lätt, ens med kallvatten och brandslang) med mitt gapskratt åt den här sidan.

Awkward Family Photos är en sajt dit folk kan skicka in sina sjukaste familjebilder. Eller folk och folk... Amerikaner då. Jag tror det är en förutsättning att man är amerikan för att ta sådana familjeporträtt. Eller? Ni kanske har några egna gömda långt inne i garderoben att bidra med?

- Kom och sätt er här i soffan, det finns gott om plats!
- Nej tack, vi står hellre här bakom.

Le åt farbror fotografen, pojk! En sådan uppväxt är vad som håller terapeuterna med pengar tillmat och hyra... Kommer av någon anledning att tänka på ångestfilmen Happiness.

Och varför, varför, skulle den här familjen tvunget lägga sina gener i kopieringsmaskinen? Hoppet får sättas till killen till höger, som tappert upprätthåller motståndet.


Och så Federley, ständigt denne Federley!
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , och annat intressant

7 kommentarer:

alieninlandskrona sa...

Det är inte Federley. Det är Tiina Rosenbergs transperson Timo Hellvitti på bilden.

Johanna Graf sa...

Aha, tack för den upplysningen! :-)

John sa...

Men, det är ju Axl Rose som trotsar västochflugafamiljen.

Morfar Lasse sa...

Jag vet inte varför orden flög i hjärnan på mig?
Skrattar bäst, som skrattar sist!

Magnus sa...

Det är intressant med Johannas förakt mot folk som inte är smala, snygga och coola.
Helst borde de inte ens skaffa barn ("lägga sina gener i kopieringsmaskinen").
Om Johanna har för vana att vädra sitt förakt för alla med ett BMI över 15 och ett normalt klädkonto kan det kanske vara förklaringen till att hennes fullmäktigegrupp ser så missmodig ut.

alieninlandskrona sa...

Käre Magnus.

Trots dina ganska uppenbara tillkortakommanden inom de två områden som är så viktiga för mänsklig kommunikation, humor och ironi, skall jag ändå från höjden av min coolness försökar upplysa dig en smula.

Hela idén med den sajt varifrån Johanna hämtat dessa alster bygger på att man skall dela med sig av det man är mindre stolt över. I dessa fall familjebilder som av någon anledning blivit, skall vi säga mindre lyckade. Vi som skrattar skrattar alltså inte åt offren, vi skrattar med dem. Jag föreställer mig också att det skulle vara långt mer sårande att en eller annan Don Quijote från den kalla nord försökte försvara och förklara dem än att någon skrattar tillsammans med dem, efter tjugo års tystnad.

Vad gäller BMI, graden av moderiktighet eller allmänna utseendemässiga förutsätningar så torde det ju vara en match som INGEN kvinnlig politiker kan vinna i din värld. Manhaftig. Bimbo. Modedocka. Penisavund. Gynning-varning. Kanske är det så enkelt att alla vill gör det de trivs med och skulle ha gjort oavsett politiska uppdrag, typ av arbete eller fysiska förutsättningar?

Hur ofta har du grubblat över manliga politikers klädkonton? Mina källor påstår att Tobias Billström köper Italienska kalsonger från Dolce Gabbanas Collectione Privado för 99 euro paret. Är det det därför missmodigheten breder ut sig i Kävlinge?

Johanna Graf sa...

Ha ha ha, nu måste jag helt enkelt vädra min skrattlust igen!