Politiskt arbete ska värderas högt. Det är belagt med stort ansvar, man jobbar ofta både kvällar och helger, har absolut noll anställningstrygghet och det kan belasta ens chanser att få ett vanligt jobb efteråt. Ska vi lyckas rekrytera de bästa, de som kan leda, sköta ekonomi, bemöta folk på ett vettigt sätt, klara att syna utredningar, lagar, affärer, planer och offerter, ja då måste vi ofta locka dem från en anställning där de redan har en rätt hög lön.
I min hemkommun Solna har vi högst kommunfullmäktigearvoden i landet, något som en journalist ringde och ställde frågor om igår.
Jag svarade som det var:
1. Bra arvoden är helt OK, förutsatt att det motsvaras av arbetsbördan. Det verkar ju underligt att Solnas förtroendevalda skulle ha fler och tyngre ärenden att behandla än t ex Stockholm, Göteborg och Malmö?
2. Ett högt inläsningsarvode och ett mer normalt sammanträdesarvode kan vara motiverat om det finns massor att läsa in. Men inte om sammanträden ofta ställs in. Solna kommunfullmäktige är just nu en sorglig historia. Inställda sammanträden, uteblivna eller avklippta debatter med vidrig ton människor emellan, där man emellanåt inte ens drar sig för att kalla varandra vid öknamn. (Med tanke på hur ordet arvode definieras i Wikipedia, undrar jag ibland om det ens är lämpligt att tala om arvode här...) Men framförallt: i princip bara de ärenden som enligt lagen måste behandlas av fullmäktige tas upp. I andra kommuner hör jag ibland hur man resonerar: "Det här ämnet berör så många så det förtjänar en ordentlig diskussion i fullmäktige innan vi fattar beslut". Så icke i Solna.
3. Överhuvudtaget är Solnas arvoden för höga. Efter valet ville exempelvis kommunstyrelsens ordförande och vice ordförande höja sina arvoden rejält. Motiveringen var att dessa två herrar vill ha större skillnad mellan sina och övriga förtroendevaldas arvoden, eftersom de hade större arbetsbörda och ansvar. - Helt OK, sa jag, men inte behöver ni höja för det!
Då kan ju jag och de andra småkommunalråden sänka istället. Det blev dödstyst i salen, sammanträdet ajournerades, beslutet bordlades. En vecka senare kom de tillbaka och meddelade helt kort: Nej.
Och så genomförde de sin höjning. Men vad vet jag, kanske beror det på att borgerliga har andra referensramar?
Så här såg den ut, den senaste listan jag hittat över landets högst respektive lägst arvoderade poltiker.
Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om politik, politiker, arvoden, politikerarvoden, Solna, Dagens Samhälle
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar