lördag, januari 17, 2009

Bin dansar om man ger dem kokain...

... själv är jag naturhög så mig behöver man inte ge någonting, jag dansar ändå. Det känns i benen i dag, efter gårdagens konsert, så därför ligger jag skönt nedbäddad i min säng med datorn i knät och slösurfar runt utan att komma på nåt att skriva om.

Ja, det skulle vara de där dansande bina då...

Det är tur att det finns andra som är piggare. Utsikt från ett tak har skrivit en utmärkt spaning om hur nästa val kommer avgöras på diskussionsforum och inte i valstugorna. Var är vi socialdemokrater när 10 000 pers på en vecka läser ett politiskt inlägg som placerats på ett forum för maratonlöpare? I partilokalen och diskuterar valplattformen för EU-valet?

Alltid lika kloka Per Sonnerby har skrivit en krönika i Aktuellt i Politiken där han ställer samma fråga som jag själv ställt mig i tysthet alltsedan jag ropen på stödpaket till bilindustrin började hagla: Det är väl människor vi ska rädda och inte jobb?

Varför är det inte fler som ifrågasätter detta? När vi vet att statliga ingripanden för att förhindra uppsägningar är föga framgångsrika för att bidra till tillväxt, medan bra trygghetssystem och utbildning gör att människor vågar och kan skaffa nya jobb? Jag fattar det helt enkelt inte. Är det någon slags tävling i vem som kan krama bilarbetarna hårdast? "Medan regeringen skänker pengar till aktieägare som insisterat på att bilar ska vara stora och bränsleslukande står vårt partis företrädare märkligt nog och säger att det inte gick fort nog", skriver Per. "Vårt parti borde åtminstone inte agera hejarklack. Utan hellre förespråka att skattepengarna borde användas till a-kassa, kommunstöd, utbildning och alla andra åtgärder som kommer att behövas i lågkonjunkturen." Och jag kan bara hålla med.

Ge inte bina kokain. Ge dem trygghet och utbildning, så dansar de nog av sig själva.

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om , , , , , , , , , , , , , , , ,

1 kommentar:

Morfar Lasse sa...

Johanna,

så här skrev jag på en annan sida angående samma fråga, för någon dag sedan.

"Visst kan politiker skapa arbeten! Vem är den största arbetsgivaren i Sverige idag? Jo, politikern.

Har du tänkt på vilken enormt omfattande arbetsgivare de politiska besluten är? Är du medveten om att försvarsmakten endast är politiska beslut? Sjukvården, (utom kanske 2 % av sängarna inklusive äldrevård)? Byggmarknaden, via alla publika och offenliga instutioner? Den innehåller ju allt ifrån BB, via dagis, lekis och lekparker, skolor och idrottsarenor, vägar och vad helst du vill hela vägen till begravingsplatsen.

Det finns idag mängder med pengar låsta inom den offentliga sektorn, som kan frigöras för att skapa arbeten för människor. Pengar som frigörs av framåtsträvande politiska beslut.

Visst får politikern endast slussa skattemedel inom kommuner och offentlig sektor. Men så är det inte. Vad händer när kommunen köper reparation av en skola? Jo, då får bl.a. en lokal målerifirma ett “överlevnadsstöd” och A-kassan “slipper ett besök” av arbetslösa målare. Liknande effekt får du när försvarsmakten köper “lite kulor och krut” i Bofors.

De besluten som Sverige saknar idag, är viljan att investera offensivt inom den offentliga sektorn. Reinfeldt och Borg måste ta besluten som “får hjulen att rulla” och inte bara bromsa dem i uppförbacken.

Och Du, vilken väg vill du att “de goda herrarna” ska bestämma att dina skattekronor används? Defensivt via A-kassa och socialhjälp eller offensivt via offentlig upphandling?