måndag, september 10, 2007

Vem vinner lågskatteligan? Inte är det Rita iallafall.

Det råder skattesänkartider när politikerna i högkonjunkturens epicentrum Stockholm nu sitter och snickrar budget. Rena jultomtens verkstad. De största och finaste klapparna går till dem med stora inkomster och små behov.

Och det är inte någon rättmätig återbäringstanke som ligger bakom de moderatstyrda alliansernas skattesänkariver. Då hade jag varit helt med på noterna. Nej, istället handlar det om prispall och titlar. Den moderatkommun som sänker mest eller toppar lågskatteligan vinner. Här har de mer sansade allianskamraterna i fp, c och kd föga att säga till om, här är det de tunga gubbarnas sammandrabbning. Ingen vill vara sämre än någon annan.

Jo, det finns en som inte bryr sig, för han är redan herre på täppan i den interna partihierarkin, nämligen Nackas kommunstyrelsordförande Erik Langby (m). I dagens SvD säger han något jag även för Solnas del kan instämma i:

- Det går bra för Nacka och Sveriges kommuner, men vi har också stora åtaganden framför oss. Nacka har stor inflyttning och det ställer krav på infrastruktursatsningar. Vi måste gardera oss ekonomiskt för att klara av bland annat byggen av vägar de närmaste åren.

Kanske inte just vägar hamnar främst för tättbebyggda lilla Solna, men infrastruktur i form av öppna förskolor, dagis, skolor, fritidsgårdar, idrottsanläggningar, grönområden och annan kommunal service som nyinflyttade skattebetalare har rätt att kräva. Sånt som är viktigt för att livet ska fungera och för att man ska trivas där man bor. Glömmer man sådant sviker man både de nya och de gamla Solnaborna. Det är t ex helt vansinnigt att klämma in fler barn i de redan befintliga barngrupperna, som redan är Sveriges största. Och det är helt orimligt att tro att simhallen som byggdes när Solna hade 30 000 invånare ska palla för det dubbla.

Sedan är jag också oroad för hur regeringens förslag om vårdnadsbidrag och fastighetsskatt kommer att slå mot kommunens kassa.

Dessa åsikter delas dock bara av ett fåtal av länets styrande moderatledningar. För dem har köpfesten bara börjat. Vem vinner lågskatteligan? Blir det Täby eller Solna? Spänningen är olidlig...

Min kompis Rita som jobbar i skoaffären darrar inte direkt av spänning. I hennes plånbok betyder 10 öre i sänkt skatt mindre än 20 kronor i månaden. Däremot är hon väldigt intresserad av att hennes mamma får en plats på äldreboendet och att hennes tonårsson har en trygg och bra fritid i Solna.

Vilken politiker ställer upp i en kvalitetstävling istället?

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: , , , , , , , , , , ,


4 kommentarer:

Anonym sa...

Menar du att det finns en stark koppling mellan hög skatt och hög kvalitet?

Är det inte så att verksamheten kan organiseras och skötas mer eller mindre effektivt också, och att detta har minst lika stor betydelse för kvaliteten som hur mycket resurser som finns tillgängliga?

Johanna Graf sa...

Hög skatt och hög kvalitet är givetvis inga kommunicerande kärl. T ex så vet vi att om vi ger mer pengar till skolan så höjer vi inte alla elevers resultat, utan främst de lägsta resultaten. För de "duktiga" eleverna är klasstorleken avgörande, etc. (Finns bla SNS-studier som visar, så det är ingen "vänsteråsikt" från min sida)
Du har dessutom helt rätt i att verksamhet kan skötas mer eller mindre effektivt, men där tror jag inte att politiker tävlar så mycket, vilket var exakt vad jag efterlyste i inlägget.

Anonym sa...

Hur exakt går det till när man köper bättre resultat till de svagaste eleverna, menar du?

Naturligtvis är det inte så utan också detta handlar om hur man organiserar skolan, och inte så lite om enskilda lärares kompetens och förmåga.

Jag har flera vänner som flyttat från Sverige (pga jobb) med sina barn. De säger att skolan blivit tuffare i det nya landet rent kunskapsmässigt (minst två timmar läxor per kväll) men betydligt lättare socialt därför att man inte behöver vara rädd på rasterna. På det hela taget mår deras barn bättre och lär sig märkbart mer.

OK att det inte är ett perfekt urval och kanske inga svaga elever - men det säger en del om problemen i den svenska skolan. Och det är de svagaste eleverna som det går åt skogen för - de bra eleverna missar "bara" en extra nivå i sin kunskapsinhämtning.

Det bör inte fokuseras så mycket på resurserna - däremot på vilken effekt som pengarna ger.

Magnus Nilsson sa...

Om Rita i skoaffären bara vinner 20 kronor i månaden på skattesänkningarna behövs det 1000 Ritor för att finansiera drygt en halv förskolärare om de alla betalad den där extra tjugan i skatt.
Med andra är kopplingen mellan Ritas skatt på marginalen och simhallar, äldrevård, tonårsfritid mm, nästan obefintlig.
Sanningen är att alla gamla i Solna tas om hand, alla småbarn får gå på bra dagis och alla tonåringar har bra fritis.
Den offentliga services är i stort sett i toppklass. Framför allt finns det många kommuner som har betydligt högre skatt och sämre service än Solna.
Sen går det ju alltid att kräva att allt skulle vara mer, bättre och dyrare.
Men då måste å andra sidan medborgarna själva leva lite mindre, sämre och billigare.
För drygt tio år sedan höjde sossarna och centern skatten med 1,40. Om allt bleve så bra av höjda skatter borde de gamla kunna berätta legender om den förlorade guldåldern då gatorna flöt av mjölk och honung. Vi skulle se ruinerna av de palats till det arbetande folkets ära som då byggdes och drömma oss tillbaka till KG:s dagar.
Men så är det inte. Alla pengarna liksom bara försvann på allt och ingenting.
Det är kort sagt omöjligt att kombinera skattehöjningar med effektiv förvaltning. Stålarna bränner i fickan och det finns inte en nämnd eller en enda byråkrat som kan förmås hålla tillbaka.