Johanna Graf: Vill inte åka på kongress om det bara ska bli en kröningstillställning för en ny partiordförande. Vill däremot gärna åka dit för att diskutera och rösta fram en politik och en ny partiledning. I den ordningen.
Stig Malm: Att man lägger gamla åsikter åt sidan och är beredd att tänka nytt. Därutöver önskar jag fler kandidater än en att välja på när det gäller att utse ledningen för partiet.
Det är som sagt helt klart fler än vi som ser problemet. Så här lät det på Facebook:
"Det är uppenbarligen så illa att valberedningen letar efter en frälsare i stället för att bygga ett lag. Varför inte fråga Erik Hamrén om han kan ta över valberedningens jobb. Han är bra på att både peta dem som inte fyller sin plats, på att sätta stjärnorna där de passar bäst och att skapa ett lag som spelar tillsammans."
"Låter som man söker en man född i Betlehem, som kunde gå på såväl vttnet som att få några fiskar och brödkakor att räcka till en stor andäktigt lyssnande skara."
"Tycker att man till stora delar har missat det viktiga. En ordförande, och alla andra ledare (förutom militära), ska först och främst vara goda lyssnare och samordnare. Att utveckla partiet osv är för stort för att ligga på EN person. Ledarens uppgift är att peka ut en ungefärlig färdriktning och sen samordna underhuggarnas insatser."
"Efter att ha läst kriterierna konstaterar jag att det enda valberedningen nu kan göra är att föreslå en vakanssättning av partiledarposten, tills något fenomen upphittas någonstans (oklart dock var vi ska leta) som svarar mot dem allihop. S...om många redan konstaterat, ingen kan svara mot alla dessa krav på en gång - och även om någon faktiskt skulle ha alla de önskade egenskaperna på en gång, skulle tiden inte räcka för alla de uppgifter de hör ihop med. Det enda rimliga är, givetvis, fler personer, som kompletterar varandra och delar på funktionerna."När moderaterna skapade de nya moderaterna var man fem i laget; Reinfeldt som var ansiktet utåt, Borg som var hjärnan bakom, Littorin som höll ordning på partiet och Alliansen och så två kommunikatörer (symptomatiskt nog!); Schlingmann och Schenström. Ett lag. Annars hade det aldrig gått. Men i (S) tror vi fortfarande på den starka landsfadern(!), vilket inte minst märktes på onsdagens seminarium "Fullt Upp", där hela fackföreningsrörelsen fick tårar i ögonen av lycka när Göran Persson intog talarstolen.
Nej, det är uppenbarligen så att socialdemokratin behöver utveckla sin syn på ledarskap. Fram till nu har den gjort att det varit väldigt svårt för dem som inte varit gamla i gården och väldigt trömlinjeformade att ens komma ifråga på högre poster, dit endast de som spelat sina kort väldigt smidigt och väldigt länge beretts tillträde. Detta har skapat den brist på valbara ledare vi har idag. För att råda bot på det behövs ett rejält omtag. Medan partiet gör den hemläxan kan kriskommissionen få leda.
Läs även andra bloggares åsikter om politik, socialdemokraterna, partiledare, partikongress, ombudsval, kriterierpå partiledare, frälsare, partiledning, omnipotent och annat intressant
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar