lördag, februari 19, 2011

Säg nåt fräckt så du går igenom rutan

Aha, var det den här boken de nya moderaterna läste på Handels, när de behövde stärka sitt varumärke och få högre "köpintention"? De körde helt enkelt litet inkongruenta budskap om arbetarparti, folkhem och välfärd, d v s sånt som bröt mot konsumenternas associationer till varumärket.

Jag skämtar, men bakom finns ett allvar. Mediadramaturgin gör att alla måste agera smarta försäljare och försöka sticka ut så mycket som möjligt. I jakten på en ny partiledaren ser jag också en sådan önskan; om någon slags gudasänd frälsare med bländande lyskraft. Men det finns bara människor av kött och blod.

En av är visserligen en son, inte till gud men till en gammal partisekreterare. Han har nu som första modiga person kommit ut ur garderoben som partiledarkandidat. Det ska han ha all respekt för, Micke Damberg!

När TV4 igår ringde mig och frågade om det faktum att jag tyckte detta var bra betydde att jag också tyckte han var min favoritkandidat, svarade jag att det får vi väl se när fler följer hans goda exempel, så at jag vet vilka det finns att välja på.

Men en sak är säker, det lär inte komma någon vandrande från Nasaret som kan gå på vattnet. Jag tröstar mig med att även Sveriges längste landsfader Tage Erlander ansågs vara en synnerligen oprövad, alltför ung och profillös typ när han som 45-åring efterträdde Per Albin Hansson.

Micke är ingen häftig typ, han såg ut som en liten farbror redan som 25-åring, precis som både Reinfeldt och Erlander, och han kom bara på 14 plats i listan Sveriges sexigaste politiker. Men han är rätt torrolig när han kommenterar detta faktum med orden: - Jag antar att det inte är någon som har sett mig i min cykeloutfit?

Och det är väl ett otvetydigt faktum att han är osedvanligt välmöblerad i skallen, eftertänksam och strategiskt väldigt klok. Han är en god människa på nåt sätt, nästan litet Kennedylik. Jag har faktiskt inte hört någon tala illa om Micke. Inte ens Luciano Astudillo, som han vann över i SSU-ordförande valet med 2 röster. Luci har ju å andra sidan fått sin revansch, för det var han som knep förstaplatsen i Sveriges sexigaste-tävlingen!

I veckans nummer av AiP skriver Micke tillsammans med ett gäng andra sossar i riksdagen om vikten av en skolpolitik som inte leker Följa John med Jan Björklunds populistiska politik, utan pratar om det som är viktigt; hur inte en enda unge får lämnas på efterkälken om Sverige ska bli ett tillräckligt konkurrenskraftigt land. Så enkelt är det, men samtidigt så svårt att åstadkomma. Särskilt när det finns de som vill få oss att tro att det gör susen med litet kvarsittning och mer tävlan mellan skolor och elever.

Björklund är väl det tydligaste exemplet på "Säg-nåt-fräckt-så -kommer du-med-i-TV". Jag har själv debatterat med honom ett par gånger. En gång i P3 spelade de låtar mellan våra debattinlägg, då vi kunde snacka med varann utan att det gick ut i sändning. Då lät det helt annorlunda, kan jag säga. Mer lågmält, eftertänksamt, nästan ursäktande det han nyss trumpetat ut i etern.

Det finns en risk att det i ett mediedrivet politiskt landskap till slut blir så som jag själv ironiskt brukar sucka i det medieskuggade och lokaltidningslösa Solna: "Ja, jag får väl presentera förslaget strippandes i fontänen på Sergels Torg..." Men då har vi nog snart ett riktigt cyniskt, politikerföraktande folk som shoppar parti utifrån det som erbjuder det billigaste plockgodiset.

Men jag tror på mänskligheten. För precis som med trenden att folk nu sviker de stora köpcentrumen och föredrar att handla närodlat i små kvartersbutiker, där handlaren känner igen en och säger hej, så tror jag på en pendelsvängning i politiken, från den ytliga Big Brother-dramaturgin och sensationsrubriker till en riktig berättelse som vi berättar människa till människa. Och jag tror att den som visar att h*n är en riktig människa, som gillar och kan snacka med andra människor (på riktigt, inte i reklambudskap) har en bra grogrund för att bli partiledare.

DN skriver, och DN en gång till och P1 och Aftonbladet och Expressen och Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , och annat intressant

6 kommentarer:

peterlarson sa...

Lite avigt känns det trots allt att det tycks vara mer intressant vem som skall bli partiledare än vad politiken skall innehålla och vart den är på väg.
Otvivelaktigt har partiledaren stor betydelse, det visar inte minst att Reinfeldt i många enkäter är populärare än vad hans politik är, men det är knappast ett styrkebevis att valframgångarna är beroende av vem som för tillfället är partiledare.
Jag är inte säker på om fixeringen vid ledargestalten är partiernas "fel" eller om det är vi väljare som inte har förmågan att se politiken istället för personen. Men bra är det knappast.
Redan i mars förra året skrev jag om problemet och inte har det blivit mindre sedan dess:
http://peterlarson.wordpress.com/2010/03/22/politisk-pys-punka/

Calle Fridén sa...

Nisse var väl partikassör. Och Micke är en trevlig prick, men så totalt fel att jag funderar på varför nån tycker han är värd att kasta in. Man måste nog bo i Stockholmstrakten för att tro att det kommer bli en Stockholmare till.
Jag anar argan list här - konspirationsälskare som jag är. Lansera lite ur-Stockholmare, gör resten av landet upprörda och sen kommer de att enas kring nån av de förutsägbara. Fast jag hoppas jag har fel...

Anonym sa...

Självgodhet, inskränkthet och lokalpatriotism går oftast hand i hand.

Jag tänker naturligtvis inte besvära damen framöver med mina tankar.

Anonym sa...

Om man vill ha öppenhet räcker det inte med att berätta, som Damberg, att jag vill bli partiledare. Utan han och alla andra måste berätta vad han vill med partiet och sin politik. Det har ingen betydelse om S har 30 kandidater om ingen berättar vad dem vill - vad jag vet är det bara en kandidat som berättar vad hon vill och det är L. Sommestad.

Så den öppenhet vi ser nu, att någon vill, har enbart med de invigda att göra. Vi andra undrar bara; Vem är han? Vad har han gjort? Vad vill han?

/Henrik

J-O sa...

Kul med en vettig, sansad och välskriven blogg i detta ämne som så många har synpunkter kring.
Av bara farten och av ren nyfikenhet läste jag "Det kallas demokrati" och det var riktigt bra det också !

Spiff sa...

Hur vettig han än må vara, kommer han att malas ner av de olika kravmaskinerna innom rörelsen, vars kuggar inte harmoniserar och synkar alls längre.
Krav på vänstersvängar och en märklig ovilja att se verkligheten kommer att garantera borgerliga vinster ett par val till, minst!