Ingen frihet att få lånade pengar i skattesänkning

Till och med de mest entusiastiska borgerliga ledarskribenterna gäspade åt farsen; "Nu ska Reinfeldt ta båten ut till Waxholm och lova mer pengar åt dem som jobbar". I sitt sommartal i den mörkblå skärgårdsidyllen berättade RajRaj att han nu tänkte låna ännu mer pengar för att sänka skatterna. En vanlig löntagare ska få 200 spänn mer i månaden. Reinfeldt kallar det för en frihetsreform. Och han tror på fullt allvar att skattesänkningen är "den mest effektiva" för att skapa nya jobb.

Är det någon som har utrett hur många nya jobb som skapats i Sverige efter denna hoppfulla statsministers tidigare skattesänkningar? Konjunkturinstitutet räknar med att efterfrågan på arbete ökat med 0,3% till följd av skattesänkningarna i stegen 1-3, dock är detta förenat med "stor osäkerhet". Vad har då folk gjort för sina hundralappar? Har de köpt en ny Saab, startat eget eller anställt nya arbetare? Eller har de spenderat dem på barer i Thailand, på kläder från Kina, eller på en polack som satt in en jacuzzi från Italien? Eller har de kanske satt dem på sparkontot för att de insett hur små marginaler de lever med, hur ont de gör att falla i detta nya, förändrade Sverige som Reinfeldt predikar om? Har de till och med själva känt hur iskylan flåsat dem i nacken? Eller någon närstående som fått cancer och nu oroar sig lika mycket för ekonomin som för att dö? Någon vars tonåring misslyckats i skolan och nu står arbetslös trots fagra löften om "ungdomsgaranti"? Någon som sitter med en totalt oväntad flyttskatt på halsen? Eller de kanske själva hör till den stora skara svenskar som ligger innan de ska somna och oroar sig för sitt otrygga jobb och lånen på den där bostadsrätten de egentligen inte hade råd med (men var tvungna att köpa för att ha nånstans att bo när de flyttade till storstan för att få det där projektjobbet/vikariatet/timanställningen)?

Om alla dessa människor hörde till "det sovande folket" enligt Reinfeldt, så har de nog definitivt vaknat nu.

Och enligt Sifos väljarbarometer gillar de inte det de ser.

Jag håller med dem. När ska moderaterna fatta att folk inte är lata, att de faktiskt har både en och två Luther på axeln och att de har sån fruktansvärd prestationsångest så att de blir sjuka? Att det inte är skattetrycket som vilar tyngst på människornas axlar, utan ensamhet, ångest och lurande depression? Folk skiljer sig inte eller slår sina barn för att de jobbar för litet (jo, kanske om de är arbetslösa) utan för att de jobbar FÖR MYCKET!

Som Promemorian skriver: SvD:s PJ Anders Linder påpekar dessutom att mätningarna är gjorda mitt under partiledarnas pr-offensiv om höstbudgeten, och spekulerar i att väljarna kanske är ”mindre intresserade av miljarder än vad politiker och journalister vill tro och bryr sig mer om värderingar, idéer om framtiden och effektiv kritik av alternativen”.

Förr handlade politik mest om fördelning av pengar. I framtiden tror jag att politiken kommer att få syssla mycket mer med sådant som har med människors tid och hälsa att göra. Här invänder säkert vän av ordning att det förutsätter en framgångsrik ekonomisk politik. Därför säger jag för säkerhets skull: Självklart ska det vara ordning och reda i ekonomin. Vi sossar har städat efter vidlyftiga moderata statsministrar förut och kommer göra det igen.

Som en företagare jag pratade med igår sa: - Jag är ledsen att säga det, för jag borde väl egentligen ligga på moderaternas ideologiska planhalva, men det är bättre för oss företagare när sossarna regerar. De kan iallafall sköta ekonomin.

Andra om detta: Alliansfritt Sverige , HBT-Sossen

Läs även andra bloggares åsikter om regeringen, Reinfeldt, sommartal, Waxholm, jobbskatteavdrag, skattesänkningar, välfärd, trygghet, arbetslöshet, jobbpolitik, otrygghet, stfress, tidsbrist, depression, barnmisshandel, skilsmässor, projektanställning, timanställning, vikariat, ränta, boränta, flyttskatt, socialdemokrater, ordning och reda i ekonominoch annat intressant