Rik på riktigt

För trettio år sedan hette det brådska eller jäkt. Man kanske hade "jäktat till bussen", men sedan var det färdigjäktat för den dan.

Sedan döptes det till tidsbrist och stress. Alla tävlade om att ha stressat mest. "Fy, vad stressigt det var på jobbet idag alltså!" Nu har ansvaret på något vis glidit in på oss själva, som personer. Hur klarar DU ditt livspussel? Har du hittat balansen mellan arbete och privatliv? skriker söndagsbilagornas rubriker ut, och rapporterar om människor som "downshiftat", hittat någon liten lagom affärsverksamhet att driva hemifrån i ett vackert hus på landsbygden.

Fy fan, vad stressad jag blir när jag läser sådant.

Men vad är tidspress egentligen? En som forskat på det är Jörgen Larsson på sociologiska institutionen på Göteborgs universitet. Han har också givit ut boken med den uppmuntrande titeln "Rik på riktigt - en värdefull vardag är möjlig!" på Natur & Kultur. Tidspress är en subjektiv upplevelse av varaktiga svårigheter att hänga med, av att ha för litet tid både för sina närmaste och för sig själv, påpekar Jörgen, och listar skadeverkningarna av denna känsla:
sänkt välbefinnande, bräckligare familjerelationer, ökad risk för stresssjukdomar och därmed risk för sämre hälsa även för barnen.

Aj, aj, verkar som om samhället skulle tjäna en hel del på att jobba för att undanröja en del av de där riskerna. Här finns massor att göra, inte minst på familjepolitkens sida, med arbetstidsförkortning för småbarnsföräldrar m.m. För värst är det ju inte helt oväntat för barnfamiljerna, vilket Jörgen Larsson skriver om i forskningsrapporten "Om föräldrars tidspress - orsaker och förändringsmöjligheter".

OK, men varför känner vi så här då? Jo, tidspress är helt enkelt resultatet av alltför omfattande förväntningar. Här har arbetsgivarna ett stort ansvar för att uppmuntra och hjälpa sina anställda att sträva efter en sund balans mellan arbete och privatliv, motverka övertidskultur m.m.

Men även arbetstagaren själv bör kanske ta sig en funderare kring heltid, övertid, ständig tillgänglighet, hög produktivitet, uppdaterad kompetens och karriär. Och "ett bra jobb" är ju inte precis det enda livsmålet vi sätter upp för oss själva. Vi ska vara kärleksfulla partners, närvarande föräldrar, omtänksamma släktingar och ha nära vänrelationer också. Sedan ska vi ha uppdaterade ägodelar; hus och inredning, bil, hemelktronik, kläder och allt vad det kan vara. Men inte nog med det, sedan ska vi också ha en aktiv fritid; motionera och äta nyttigt, följa nyhetsflödet, källsortera, cykla och åka kollektivt så ofta det går, vara föreningsaktiva, göra medvetna val av allt från barnförsäkring till elbolag och så ägna oss åt inre, personlig utveckling.

Jörgen Larsson listar faktorer som bidrar till tidspress och jag läser med förfäran:
Heltidsarbete
Övertid
Lång pendlingstid
Chefsjobb
Barn
Sköta om gamla föräldrar
Vara kvinna
Vara ensamstående
Inte sova och röra sig tillräckligt
Bo i eget hus
Hålla på med byggprojekt
Äga sommarstuga/båt
Ha hög konsumtionsnivå

Jag har nästan alla rätt. Eller fel, snarare. Ok, jag långpendlar inte och huset delas med två andra familjer, men ändå!

Vad kan man då själv som individ göra åt eländet? Larsson ger följande tips:

Vägra övertid, gå ner i tjänst, lär dig säga nej eller be åtminstone om betänketid innan du säger ja, bo mindre och enklare när barnen är små, turas om med partner eller vänner att ta hand om barnen och ge varandra en ledig kväll i veckan, vänta med husköp, köp mindre prylar.

Ting tar tid, som han så träffande uttrycker det. Först ska man tjäna ihop pengarna till Prylen, sedan ska inköpet planeras och genomföras, Prylen ska användas, förvaras, skötas om, repareras, försäkras och så småningom avyttras. Dessemellan kan mycket tid spenderas i diverse supporttelefoner för att Prylen ska fungera.

Ja, fy sjutton vad det stämmer. I lördags till exempel, ägnade jag hela förmiddagen åt att avyttra gamla prylar på återvinningsstationen, som man måste låna en bil för att ta sig till. Och sedan ägnade jag återstoden av dagen till att åka till IKEA och City Gross för att köpa nya prylar.

Ett råd som Larsson ger med viss tveksamhet är att ta hjälp från andra för att hinna med allt som ska göras. Hushållsnära tjänster till exempel. Det kan nämligen på längre sikt leda till längre arbetstid, med ännu högre prestationskrav.

Nej, jag blir allt mer övertygad om att det val som jag och barnens pappa gjorde när barnen var små var helt rätt. Vi krävde båda två att få jobba sextimmarsdag, tjänade förstås rätt pissigt, men bodde billigt men trångt med våra tre barn i en trerummare. Vi hade inte råd med semesterresor, hade inget renoverat kök, köpte de mesta kläderna begagnade och åt korv rätt ofta, men det var nog min lyckligaste tid i livet.

Grattis förresten! Om du har läst ända hit, hardu nog inga problem med tidspress. Här är då tips på några prylar du kan köpa på Blocket från människor som alla anger tidsbrist som skäl till försäljningen.

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om Jörgen Larsson, jäkt, stress, tidsbrist, livspusslet, balans, pylar, konsumtion, jämställdhet, föräldrar, jobb, arbete, deltid, övertid, konsumtionsstress, prestationskrav, övertidskultur